Gros Frère et Soeur på Tavastgatan

Det är andra gången vi provar vin hos Vinitor, en liten, bullshit-befriad vinimportör med näsa för kvalitet. Hittills handlar man enbart med högklassig bourgogne från tre utvalda producenter. En utökning av området står dock runt hörnet, och varför då leta längre bort än i norra rhônedalen? Patrick et Christophe Bonnefond och Clusel-Roch står för två diametralt olika uttryck av Côte-Rôtie, ett modernt och ett traditionellt. Det ska bli roligt att rapportera om dessa framöver. Ikväll är det dock tre viner från Bernard Gros på Gros Frère et Soeur som är på tapeten. Onekligen blir det lite rörigt med hela tre Gros i byn Vosne-Romanée - de andra två är Domaine Anne Gros (kusin) och Domaine Michel Gros (bror). Som om inte det skulle räcka drivs Domaine A.-F. Gros från Pommard av Anne-Françoise (syster). För att krångla till det hela buteljerar även hon Vosne-Romanée - bland annat monopolägda "Clos de la Fontaine". Titta, nu hittade vi en förtjusande bild av de tre syskonen tillsammans. Bernard är den lockiga killen på motorhuven.





2006 Bourgogne Hautes-Côtes de Nuits (195 kr) är ljusare rubinrött med utvecklade varma färgnyanser. Doften är ovanligt komplex och intressant på denna nivå - ger mycket av precis det där man önskar sig i en röd bourgogne, men ack så sällan får i de basvarianter SB har att erbjuda. Rått kött med tydliga drag av viltkött och lite garvat läder. En rätt så klar och fin frukt av nypon, rönnbär och röda vinbär, med ett precis märkbart, men helt behagligt drag av salubrin. Till slut en del brända örter som tittar fram mer och mer efterhand. En öppen och fint utvecklad nos!

Smaken är också förhållandevis utvecklad och framförallt läskande, inte riktigt så givande som doften antyder. Syrorna känns aningen platta i början men bättrar sig helt klart med luft. Frukten är aromatiskt sett fin, men också lite åt det glesa hållet och stramas upp av en balanserad, örtig kärvhet och god mineralitet. Gott, men frågan är hur mycket mer vinet har att ge om man spar det? Nåväl, stilen är hur som helst klart sympatisk, och den passar vår smak fint. Vi tänker direkt att det skulle passa till panerad plattfisk à la meunière med smörstekta champinjoner och kalvfond. Alkoholen ligger på 12,5%. Korken drogs en timme i förväg, utan dekantering. Enligt utsago har det varit en del flaskvariation och den här flaskan befinner sig strax under genomsnittet av de hittills provade. Till priset är vinet ovanligt bra och därmed välkommet för bourgognevänner. Vi ser fram emot att ses igen i sommar. Favorit för S. (88 för denna flaska)



2006 Vosne-Romanée (395 kr) är rubinrött med blåare nyanser. Doften ger en mörkare, mättad pinotfrukt som av skogsbär med understöd av lakrits, sandelträ, mynta och goda animaliska drag som växer fram mer och mer. Smaken är betydligt större, stadigare och djupare än i föregående vin. Frukten fyller ut bra i gommen, mittsmaken är lite sötfruktig - och nu kan vi börja prata om tanniner som griper tag. Behagligt avvägda syror, lagom örtig kärvhet, intensitet i aromerna och en rejäl längd på eftersmaken (13%). Riktigt gott kommunvin som är mer välmatat än exempelvis Drouhins motsvarighet och dessutom mer tillgängligt redan nu. Korken drogs en timme i förväg, utan dekantering. (91 idag, med potential för mer)



2006 Clos Vougeot "Musigni" (795 kr) växer i den bästa, nordvästra delen av denna berömda, men ack så ojämna vingård. Som namnet antyder gränsar parcellerna till Le Musigny. Vinet har en mycket djup, mättad, ganska mörk och inledningsvis outvecklad doft. Först ut är ett litet litet stråk av cassis, sedan öppnas ett tjärat bråddjup, gott om mineraler samt en gnutta av salubrin, lösningsmedel och mandel från de nya faten. Så - efter en liten stund frigör sig de allra mest underbara, täta och skinande röda vildhallonaromer, och nu är vinet renaste njutning av sniffa på. Kontrastverkan skapas av svart lakrits och aningar av malört. I slutet av glaset minglar en fin liten ton av tjära och jodlösning.

Smaken bjuder omgående på en flödande pinottypisk frukt i lager på lager. Ett rikt, mättat, lustfyllt vin att fylla munnen med och sen låta det rinna ur mungiporna med ett fånigt leende. Succulent är ordet man kommer att tänka på, det finns väl inte någon riktigt bra motsvarighet på svenska? Mittsmaken är härligt tät och tanninerna av högsta kvalitet, finpulvriga till sin karaktär. En liten mintighet friskar upp det redan friska intrycket. Allt som allt en intensiv, lång och mycket tillfredsställande smak (14%). Bernard Gros hävdar att åtta års lagring är ett minimum och rekommenderar ett dygns luftning, men som vi ser det är vinet redan utrustat med en förvånande drickbarhet. Flaskan var dubbeldekanterad en timme i förväg. (93 starka pinnar idag, med potential för fler). Efter en god natts sömn har T svårt att få vinet ur tankarna. Musigni... musigni... musigni... musigni... Rätt betyg är 94 och vi måste nog ses igen.

Summa summarum: lena, smakrika, balanserade pinotviner i en stil som är urtypisk för området och väldigt lätt att gilla. Vi hittade en genomgående, svag salubrinton, som dock är långt under de nivåer där vissa tyckare börjar skrika om defekt (läs Musar). Generösa i stilen med gott om frukt och hyggligt med ek, utan att den är störande. Våra favoriter ikväll blir som synes den billigaste och den dyraste. Sympatiskt är att alla tre vinerna ligger på en klart rimlig prisnivå med hänsyn till appellation och kvalitet. Samtliga finns just nu i beställnings-sortimentet.

2006 Bourgogne Hautes-Côtes de Nuits (Gros Frère et Soeur, Vosne-Romanée, Côte d'Or)

2006 Vosne-Romanée (Gros Frère et Soeur, Vosne-Romanée, Côte d'Or)

2006 Clos Vougeot "Musigni" (Gros Frère et Soeur, Vosne-Romanée, Côte d'Or)