Jadot hos Vinunic

Ofta sympatiskt, sällan himmelskt, nästan aldrig dåligt, nästan alltid gott. Definierad husstil, men lika definierade skillnader mellan vinerna. Ett traditionellt uttryck för bourgogne med långa macerationstider och ofta ganska lång uppfostran i fat. Så skulle man kunna sammanfatta våra erfarenheter av Maison Louis Jadot. Vi gillar den eleganta, ljusa, rödfruktiga stilen och imponeras av hur en stor négociant kan bolla med sådana kvantiteter och hundrafemtio olika cuvéer utan att förfalla till opersonlighet och strömlinjeformning. En av de främsta anledningarna heter Jacques Lardière, ansvarig vinmakare hos Jadot med erfarenhet sedan 1970.

Svenska importören Vinunic hörde av sig till firma Jadot och bad dem kolla i källaren efter småpartier av mognande viner. Nu pytsas dessa ut i vinbutikerna under juni och augusti. Kungen hängde på låset och handlade 2002 Pommard 1er Cru Epenots redan till bröllopsmiddagen i lördags. Ett gott val, kan vi intyga efter att ha smakat. Kungen gjorde vad en kung bör göra - agera som en förebild för landets medborgare. Vi stackars undersåtar måste förstås göra likadant, och då är det ju bra om Jadot levererar för slantarna.
Först ut idag är en nästan nybuteljerad beaujolais.


2009 Beaujolais-Villages Combe-aux-Jacques uppvisar en renbärig stil med balanserad karaktär av semi-carbonique. Den mättade, ungdomliga frukten påminner om blåbär och lingon med smått parfymerade drag samt lite skumbananer och smörkola.
Även i munnen skummar vinet med juvenil koldioxid och fräsig syra. Förvånandsvärt tanninrikt och fullmatat med hygglig längd - bara lite för mycket godisjäst för att vi ska vara helt nöjda. 2009 verkar vara lika lyckat i beaujolais som i andra områden, och visst är detta roligare än Duboeuf, men vi tar hellre en omväg för att finna superseriösa doningar från terroirister som Domaine Lapierre eller Jean-Paul Brun. Det här vinet bör tjäna på ett halvårs lagring och dricker nog bra under de följande två-tre. (85)

2002 Beaune 1er Cru Boucherottes, Domaine des Héritiers har en varm, ljus färg med tegel i kanten. Doften är utvecklad med rätt komplexa toner av späntved, sandelträ, och ljusa currykryddor. Pinotfrukten är moget röd med inslag av nypon och ljus torkad frukt. Här finns också ett lite svettigt inslag av ostbutik och solvarm lagårdsvägg. I munnen möts vi av bra bett och attack, utmärkt syra och hög intensitet i en slank kropp. Snudd på värme i mitten med läskande, sandiga tanniner och utmärkt längd. Åt det lätta hållet, men väl fokuserad och riktigt trevlig att dricka nu och snart. Vi gillar den här stilen! (89)

2005 Beaune 1er Cru Les Theurons, Domaine Gagey är medelljust tomatröd med blå reflexer. Här finner vi en kraftfullt fruktig doft där mörkare björnbär möter röda körsbär och ljusare jordgubbar. En rätt framfusig personlighet med hallonkolatoner och balsamisk örtighet samt lite eneträ. Doften står faktiskt som ett spjut ur glaset, men eken är lite väl tydlig just nu och ingen större komplexitet står ännu att finna. Den körsbärsfruktiga smaken är balanserad och rätt kraftfull med sandiga tanniner, bra kropp och fortfarande lite bitterhet från ek. Detta ser klart lovande ut och borde fixa till sig på tre år, men måste absolut lagras som vi ser saken. (89-90)

Härnäst vankas en intressant jämförelse av samma vingård i tre bra årgångar - 2002, 2005 och 2007.






2002 Pommard 1er Cru Epenots är ljust och varmt brunrött med vattenklar kant - ser moget ut. Här får vi en härligt rik och utvecklad doft med drag av ostbutik, stall, plåster, späntved, tjära, eteriska lösningsmedel och blomparfymer, gammal saft med rödfruktiga aromer av körsbär, slånbär och jordgubbar - ja, rentav lite gammelnebba i dragen! En mycket vacker och förtjusande doft. Smaken är slank och syradriven, rejält intensiv mitt på tungan med nästan helt nedsmälta, finsandiga tanniner i kinderna. Längden är utmärkt, och vinet har nått fram - syran sjunger i munnen och detta är ren fröjd att dricka nu. Kungen har koll! Efter ett par timmar har buketten sjunkit ihop, så passa på att njuta snart, och lufta inte i förväg. (91-92)

2005 Pommard 1er Cru Epenots är medelljust klarröd med högre färgintensitet, blå reflexer och nästan violett kant, ger ett ungt intryck. Doften är knuten men visar bra djup. Frukten hålls för tillfället tillbaka av de ganska dominanta faten - ingen komplexitet finnes än men respektingivande djup, som sagt. Flera nyanser av ekfat går dock att plocka fram, sandelträ, eneträ och ljusa rostade kryddtoner. Smaken är rejält kraftfull, tätfruktig och tanninrik med stoppning för lång lagring. Fortfarande lite kantiga tanniner och en aning bitterhet som behöver slipas av. Vi gissar på minst fem års lagringsbehov. Öppnar upp efter en timme eller två och kommer av allt att döma bli alldeles utmärkt med tiden. (91)

2007 Pommard 1er Cru Epenots är mindre färgintensivt, transparent ljusrött med blå reflexer. Här finns en charmig, ljust parfymerad doft med blåa blommor och gröna örter, jordgubbsbugg, smultrongodis, cherry candy, tomater och rostat bröd med lite smör.
De ljust rostade dragen blommar ut och blir lite väl dominanta just när vinet har öppnat upp i glaset, men liksom med de andra smakproven så händer det rätt mycket över tid och de unga vinerna utvecklas positivt över en timme eller två. Smaken är medelintensiv med hyfsade tanniner i en betydlig slankare kropp än nollfemman. Men den höga syran plus de lite gröna dragen är väldigt uppfriskande, och vinet visar otvetydig finess, även om smaken inte har längden hos de två föregående. Behöver lagras några år för att integrera tonerna av rostning och godis, och kan då bli riktigt fint. Notera att Vinunic förhandlat ett kanonbra pris för denna pommard premier cru. Både Gilman och Burghound är ovanligt till sig. (90+)

Nästa flight kommer att bjuda på moget från både by och grand cru.


1997 Morey-Saint-Denis är mörkare brunrött, nästan brunt i kärnan och tegelorange i kanten. Vinet har en mycket komplex och väl utvecklad doft med feta penseldrag av tjära, lakrits och soja över torkad frukt, bland annat plommon. Vi associerar till båthus med väldigt intressanta toner av tång, sjögräs, nori och mynta-te. Doften påminner faktiskt lite om den 1995 Vieux Telegraphe vi drack för några veckor sedan. Här skäms vi bort av en rikt fruktig, mogen och lite rustik smak som dock är väldigt vital och engagerande med härlig syra och massor av tjärindränkta mörka mogna aromer som ringer kvar i munnen. Ljuvligt att dricka nu, och en klockren överpresterare både sett till årgången och byappellationen. (91-92)

1999 Corton-Pougets Grand Cru, Domaine des Héritiers har en huvudsakligen röd bärfrukt - ovanligt ljus för Corton - med inslag av svarta vingummin, vinbärsblad och nypon under mörkare aromer av lakrits, tjära och menthol. Fortfarande finns lite dominanta och stökiga ektoner av rostad planka och lödkolv på eneträ, åtminstone när vi först provar. I munnen serveras ett kraftfullt vin med rejält gomtapetserande, aningen vrånga tanniner och en tydlig kalkstensmineralitet. Det är ändå ovanligt elegant för Corton, men också lite kantigt i nuläget. Vinet vinner dock starkt på luftning i både doft och smak och visar sig mycket bättre efter två timmar. Ska vi dra till med en utsocknes association även för detta vin så går den till barbaresco. Lagra ytterligare några år för att nå ända fram - eller lufta som sagt. (91)

2001 Chambertin Grand Cru förtjusar verkligen med sina lätt parfymerade och övertonsrika aromer där vi noterar ljusblåa blommor, mynta, röda vinbär, nypon och jordgubbar. Här finns en transparent känsla av terroir - grusiga mineraler - som inte överskuggas av den ljusa fatrostningen, även om den också är rätt märkbar med sina toner av sandelträ. En verkligt övertygande doft! Liksom i föregående vin får vi ordentligt stora tanniner, men med en struktur som är betydligt mer harmonisk och sammetslik. Eken känns väl fortfarande inte helt integrerad, men detta är utan tvekan mycket skickligt genomfört, inte minst med tanke på att 2001 i många fall är en medioker årgång. Detta är dock allt annat än mediokert, och kan lagras eller drickas nu, särskilt till elegant matlagning med något krämigt eller fett på tallriken, som en risotto med märgben, eller ankconfit. (93)



2009 Beaujolais-Villages Combe aux Jacques, 89 kr (72348, BS i juni)
2002 Beaune 1er Cru Boucherottes, 305 kr (94469, 240 fl i augusti)
2005 Beaune 1er Cru Les Theurons, 305 kr (94468, 240 fl i augusti)
2002 Pommard 1er Cru Epenots, 495 kr (94569, 360 fl i juni)
2005 Pommard 1er Cru Epenots, 495 kr (94570, 90 fl i juni)
2007 Pommard 1er Cru Epenots, 299 kr (94593, 1200 fl i november)
1997 Morey-Saint-Denis, 285 kr (94470, 480 fl i augusti)
1999 Corton-Pougets Grand Cru, 695 kr (94461, 72 fl i augusti)
2001 Chambertin Grand Cru, 1375 kr (94464, 60 fl i augusti)


Claes Lindkvist - glad importör som gillar att prata vin med andra galningar.

Bourgogne-bonanza på Tavastgatan

Importörerna Bristly och Vinitor gör gemensam sak och bjuder in till en provning av arton bourgogner ur bådas sortiment. Eller provning förresten, vi pratar snarare bourgognedrickning här. Inga bottenskylor i fåniga små ISO-glas, utan generösa skvättar i stora sköna burgundiska kupor från Riedel, eller Orrefors för oss som är lagda åt det hållet. Allt för att vi ska känna oss som hemma. Och skriva snälla saker i blocket!

VITT

2008 Domaine Gros Frère et Soeur Hautes-Côtes-de-Nuits Blanc (200 kr)

Hautes-Côtes-de-Nuits Blanc har en yppig doft av burkpäron, pajäpplen, smör, nötter, fatrostning och mandelmassa. Smaken är bjussigt sötfruktig med en hyfsat uppfriskande syra. Stilen drar åt det kalljästa, internationellt godisartade hållet. Det hela blir lite för sött för vår smak. Inte lika bra och kul som firmans röda motsvarighet. Importeras därmed heller till Sverige. (85)

2007 Domaine Fernand & Laurent Pillot Chassagne-Montrachet (250 kr)

2007 Domaine Fernand & Laurent Pillot Chassagne-Montrachet 1er Cru "Les Champgains" (325 kr)

2007 Domaine Fernand & Laurent Pillot Chassagne-Montrachet 1er Cru "Vide-Bourse" (325 kr)

Av Fernand et Laurent Pillot's tre vita är by-chassagnen en klar besvikelse. Det finns ett aningen orent drag i fatkaraktären, vi saknar lite mineraltoner, den småsöta smaken har inte tillräcklig kropp, den känns parfymerat vass och alkoholen slår igenom i slutet. (85) På premier cru-nivå blir det genast mer intressant. Champgains har en komplex, god nos, lite snuskig på ett attraktivt sätt, med modernt fatrostade drag av smörkola, gummi, flintrök och kryddor. Frukten doftar som en frisk mix av citronskal och persika, med smått blommiga övertoner. Smaken är fruktig med medelstor kropp i bra balans, god syra och lägre upplevd sötma än i byvinet. Avslutningen är läckert kryddig med förnimmelser av sötlakrits.(89) Mest spännande att sniffa på är Vide-Bourse som tar snusket ända in i boudoiren. En vit persikofrukt med drag av krutrök och egenartade, animaliska mineraltoner får oss att associera till Joh. Jos. Prüm-riesling från Graach - roligt att hitta i en bourgogne! Tyvärr lever inte smaken riktigt upp till de förväntningar som snabbt infunnit sig. Krutrök, kryddor och en liten grapefruktbeska noteras tacksamt, men här finns inte tillräckligt med grepp och kropp för ett outstanding betyg. Syrorna tycks lite bakbundna av faten just nu, kanske behöver vinet bara mer tid... vem vet? (89)




2007 Maison Olivier Bernstein Meursault 1er Cru "Les Charmes" (819 kr)

Oj, nu snackar vi! Här serveras en verkligt läcker doft av blommor, citrus, stenfrukt, örter och kalksten med en skickligt infogad fatkaraktär som mest påminner om eneträ och salmiak. Kanske man kan säga enfatskaraktär? Och förresten, är det fat eller terroir, här är det svårt att veta var det ena börjar och det andra slutar. Smaken har en enastående balans, där vi njuter av en maffigt stor frukt utan sötma, en lagom uppumpad kropp, ett ljuvligt grepp och tydliga sensationer av kalksten i den viskösa munkänslan. Det ligger nära till hands att jämföra med nyligen testade grejor från Lucien Le Moine - och vi charmas mer av Bernsteins version av Charmes, men håller munkens Perrières ännu ett snäpp högre. Hur som helst - extremt hög klass, extremt aptitligt, helt omöjligt att spotta ut. Härligt vin! (93)



RÖTT



2007 Domaine Fernand & Laurent Pillot Pommard 1er Cru "Rugiens" (399 kr)

2005 Domaine Fernand & Laurent Pillot Pommard 1er Cru "Rugiens" (389 kr)

Att få de här två årgångarna i parallella glas bäddar för en riktigt intressant jämförelse. Den ljusröda nollsjuan har en övertonsrik och transparent doft där vi hittar liljekonvalj och pelargon, ren och frisk rödavinbärsfrukt, och ljusa kryddor som kanel och sandelträ. Det eleganta intrycket går igen i munnen: en slank och frisk frukt, fina syror och mineraltoner, ljust kryddiga fat - samt tydligt gröna drag, eller drag av omogna stjälkar. Detta övertygar inte på samma sätt som förra året - vinet tycks passera en besvärlig fas just nu, men det bör nog ordna sig nog tiden. (89+) Nollfemman har en djupare rubinröd lyster. Doften är öppen och mättad av maffig mogen frukt. Hallon, lakrits, farin, orientkryddor, rök och italiensk mandelmassa. Ja, ni hör ju var vi är någonstans. Barolo! Det doftar faktiskt mer nebbiolo än pinot noir, och lödkolven från träslöjden antyder att det finns gott om fat här, men tiden har sett till att mosa in dem jäkligt snyggt i helheten! Smaken bjuder en riktigt skön fyllighet med ansenlig kraft och bra struktur, inte minst tack vare örter och tanniner. Munkänslan är riktigt harmonisk och det är inget fel på längden. Man blir sugen på att poppa en flaska på hemmaplan - men kanske kan det bli ännu bättre? Och skulle man vara gnetig, så blev det poängavdrag i grenen ursprungstypicitet. (91)




2007 Domaine Michel Lafarge Volnay "Vendanges Sélectionnées" (395 kr)

En särdeles vacker flaska och ett särdeles vackert vin - se första bilden - ett av dagens utropstecken! Michel Lafarge - biodynamiker och traditionalist ut i fingerspetsarna - är nykomling bland Vinitors bourgogneproducenter, men desto äldre i Volnay. Detta glas fascinerar och förhäxar med sina eteriskt skimrande övertoner av blommor, ljusa örter och lösningsmedel. Doften har en underbar lätthet, renhet och fräschör med drag av röda vinbär, grönt äpple och rabarber. Mineraltonerna är väldigt tydliga (grusdamm) och upplevelsen av terroir blir helt transparent. I munnen dansar vinet fjäderlätt fram på sina silkiga små tanniner och sin obefintliga sötma, i en extremt elegant och helklassisk stil. Efter ett par timmar i luften märks att här finns mer kropp än man kanske först trodde. En stark rekommendation till er som söker efter elegans och finess. Det här vill vi dricka igen! (91)




2008 Domaine Gros Frère et Soeur Vosne-Romanée (395 kr)

2008 Domaine Gros Frère et Soeur Echezeaux Grand Cru (795 kr)

2008 Domaine Gros Frère et Soeur Clos Vougeot "Musigni" Grand Cru (795 kr)

Bernard Gros' nollåttor bjöd på en strålande uppvisning, med ren, rik, mogen pinotfrukt över hela linjen. Fortfarande är gårdens planteringar relativt unga - något som ofta betonar frukt framför mineraler. Tills stockarna blivit fullvuxna koncentrerar man musten med hjälp av omvänd osmos för att uppnå önskad täthet i smaken. Grand cru-vinerna har uppfostrats i 100% ny ek. Stilen är kanske inte den allra mest eleganta, men istället desto mer generös och omedelbart lustfylld! Dessutom är ju priserna klart attraktiva. Vosne-Romanée skiner vackert av hallon och rabarber. Violer, lakrits och rökta charkuterier bidrar med lite syrah-vibbar. Mineraltonerna för tankarna till ylle och krossad sten. Smaken bjuder på en stor, saftig frukt med örtkryddig struktur, bra grepp och skön närvaro i munnen. Avslutningen är kryddig, utklangen lång och mineralisk. Mums, vad gott! (91) Echèzeaux har en ännu mer mättad, men dovare och mindre utvecklad doft av vildhallon och röda körsbär. Vi gillar det skönt bonniga inslaget av gödsel och rökt korv, och noterar mer framträdande mineraler än i föregående vin. I munnen: vilka makalösa syror! Med sin intensiva blandning av rabarber och blodapelsiner utlöser de ett otal sprinklers i munnen. Den utsökt krämiga, gräddiga munkänslan och kryddigheten får oss att fantisera fram en rabarberdessert med vispgrädde och orientkryddor på toppen. Detta är underbart att dricka redan nu! (93) Clos Vougeot "Musigni" är analytiskt sett ett ännu bättre vin, men behöver mer tid för att förverkliga sig. Doften är fortfarande rätt knuten, men faten bjuder (förutom rostad/aningen vidbränd ek) på rena exotismen - en hel basar med orientaliska kryddor. Munkänslan är mer behagfullt avrundad än föregående, syrorna inte så knivskarpa, det mineraliska och kryddiga greppet ännu mer framträdande. Ett stort vin som förtjänar att lagras i minst fem år. (94)




2007 Maison Olivier Bernstein Gevrey-Chambertin 1er Cru "Les Cazetiers" (899 kr)

2007 Maison Olivier Bernstein Vosne-Romanée 1er Cru "Les Suchots" (899 kr)

2007 Maison Olivier Bernstein Charmes-Chambertin Grand Cru (1749 kr)

2007 Maison Olivier Bernstein Clos de la Roche Grand Cru (1899 kr)

Så var det dags för négociant haute couture igen. Olivier Bernstein är bourgognes nya whiz kid och lämnar inget åt slumpen. Dyrköpt frukt från gamla stockar, extremt små kvantiteter och lagring på 100% nya ekfat vars trävirke han lufttorkat själv. Les Cazetiers har en utåtriktad doft med ungdomlig busgodisfrukt som får oss att tänka på körsbärskarameller, vingummin, bubbelgum och cherry coke. Bärigt till tusen, snudd på drag av maceration carbonique! Lite som en blåbärsdessert med cassis och peach melba. Som tur är tittar ursprungsjorden fram bland allt godiset. Hmm, detta är väl inte våra drömmars gevrey premier cru.... men, vinet är ungt och de ungbäriga dragen kommer med tiden att förvandlas till något annat - till vad återstår att se. Smaken är dock riktigt god, balanserat stram och välstrukturerad med stor frukt och ursprungstypisk jordton. Idag ger vinet ändå ett lite enklare intryck än man förväntar sig från ett toppläge, men det finns en klar utvecklingspotential, så glöm flaskorna ni (inte) köpt. (91) Les Suchots doftar snarlikt en elegant grenache från châteauneuf, lustigt nog! Söta röda körsbär, kirsch, sötlakrits, smörkola och choklad. Smaken är stramare än föregående vins, och bättre, med en suverän koncentration och perfekt balans mellan örter, mineraler, tanniner och kryddor. Wow! Det är här någonstans som provandet övergår i hedonistiskt drickande... (92) Charmes-Chambertin doftar sagolikt gott av skinande röd, mogen körsbärsfrukt helt fri från godistonerna i Cazetiers, men med skitfina inslag av torrt gödsel, marijuana och örter. Lite som en väldoftande version av Roskildefestivalen, om det vore möjligt att föreställa sig! Även i munnen är handlar detta om uppvisning på riktigt hög nivå. Extremt fräscht och charmigt - precis som namnet antyder - med en vällustig, sensuell frukt och en textur lika len som om vinet vävts av tusen silkesmaskar. Fullständigt underbart och helt tillgängligt redan nu! 100% njutning! (94) Clos de la Roche har en utåtriktad, komplex, fantastisk doft med ren röd frukt, friska örter och stiliga mineraltoner. Mer primär än föregående, men med en god dos av samma charm. Lite tuffare syror och mer påtagliga tanniner, men med samma silkeslena struktur och en härlig längd. Storslaget vin som behöver ett par år till innan det nått sitt drickfönster. (93)


2007 Domaine Perrot-Minot Morey-Saint-Denis 1er Cru "La Riotte" (1125 kr)

Ännu ett vin med barolo-associationer. En stor doft där vi hittar julens apelsiner med kryddnejlikor samt brun farin, lim och lösningsmedel, mandelmassa och bittermandel. Doften öppnar upp mot blommiga övertoner, doftande barrskog och grönsåpa. Smaken är stor och rejält strukturerad med röd körsbärsfrukt och gröna örter, tallbarr och barkig krydda. Ett barrskogsvin - ganska oväntat för att komma från Perrot-Minot. Ett seriöst lagringsprojekt, inte lika avväpnande som den underbara 2007 Chambolle-Musigny 1er Cru La Combe d'Orveau vi drack i januari. (92)




2001 Domaine Pierre Damoy Chambertin Grand Cru (1094 kr)

2007 Domaine Pierre Damoy Chambertin-Clos de Bèze Grand Cru (1325 kr)

Hmm, det är något med Pierre Damoys viner som inte alls ringer i våra klockor. Chambertin har en utmognad, murrig och rustik doft av stall, mörk jord, lite ruffiga fat, dov körsbärsfrukt och nagellackstoner. Ingen vidare definition och eller klarhet i doften. Nej, inte precis elegant, men ändå klart generöst med rejäla tanniner, skön rondör och god drickbarhet. Redan färdigmognat ger vinet mer intryck av bonnbourgogne än grand cru. (89) Clos de Bèze är ett betydligt bättre vin, även om det fortfarande mest handlar om råmaterial till en färdig upplevelse. Sparsamt med charm, men rent och välgjort i sin mörka körsbärsfrukt och välstrukturerat i tanninerna, med gott om jordig energi, och lite hårda syror. I munnen känns det som ett tioårsprojekt för källaren. (92) för kvaliteten, men Damoy är som sagt inget för oss.



Sen blev det hämtpizza och grand cru. Ett helgerån kan tyckas, men väldigt gott. Tack för en härlig kväll, alla som var med!

ps. De flesta av vinerna finns i små kvantiteter på vinkällarbutikerna. Nollåttorna från Gros är på ingång, liksom Lafarges Volnay.

Munskänkarna provar marsnyheter

I onsdags (sic!) presenterades ett urval nyheter från den minst sagt plottriga SB-månad som gått. Med sina nya utsläppsstrategier har bolaget troligen lyckats dribbla bort en hel del uppmärksamhet från själva släpptillfällena och det är ju på många sätt en bra sak. Ingen normalt funtad person kan längre hålla reda på vad som kommer när. Som extraviner hälldes en trio nollsjuor från Gevrey-Chambertin och Domaine Trapet. Vinerna provades öppet och eftersom vi också skulle hälla blev det speed-tasting. Ok, då kör vi:

I glaset en sommarutflykt med fruktkorg och godis till barnen! De flesta av frukterna är päron. Förutom kalljästa toner finns en del fina mineraler. Ett riktigt charmigt vin för utomhusbruk. (85)

2008 Manuel Rodriguez de Oliveria Encosta dos Castelos Alvarinho



God doft av gummi och honungsmelon med bara lite för märkbara ekaromer i nuläget. Annars en utmärkt balans i munnen, med skön frukt och ordentlig syrastruktur. Ett seriöst vin för lagring, och dessutom ett kap för priset. (88)

2008 Tim Adams Semillon



Champinjoner och litchee-frukter i doften. Påminner lite om en gewurztraminer. Mjuk smak, lite slapp och i sötaste laget. Vinet lever inte upp till sitt stolta namn. (83)

2007 Domaine Viticole de la Ville de Colmar Pinot Gris Grand Cru Hengst



Generösa rostade ekaromer av smöriga popcorn och fatkryddor. Kryddig, god, rund och alkoholvarm smak med rätt tydliga sensationer av nytt trä. Lagra ett år eller två, tills de integrerats. Ett välgjort vin som kräver amerikanskt orienterad gom och en grillad fisk. För tillfället har vi varken eller. (89+)

2006 Walter Hansel North Slope Chardonnay



Inledningsvis reduktiva, vegetala aromer med sjöbotten och vått ylle. Hallonfruktig, ungbärig, god pinot med livlig syra påhejad av en aning co2. Tydligt gröna toner, men alls inte oangenäma. Eken håller sig diskret i bakgrunden. Ett par timmars luftning gör susen och vinet bjuder då på tysk finess och sympatisk drickvänlighet. (87)

2008 Meyer-Näkel Blauschiefer Spätburgunder



God pinotdoft med en hel del fatkryddiga, rostade drag. God smak med bra längd, aningen eldig, något eksträv. Lite "tillverkad" men ändå rätt givande "bonn-bourgogne". Lagra i två år för att integrera eken, och be för att frukten håller. Mer fat än terroirkänsla. Tveksamt om det är värt att följa upp den här. (86-87)

2007 Domaine Mouton Givry Premier Cru La Grande Berge



Mörk körsbärssaft med vanilj och fjäskiga fat är inte vår grej. För mycket ekbeska också. Pass på ripasso, som vanligt. (85)

2006 Corte Sant'Alda Ripasso Campi Magri Valpolicella



Kolmörk, kassaskåpstät färg. Mörk, läcker doft med brända toner, hård extraktion och rejält med ny ek. Mycket fruktig, kärnig smak med imponerande energi och längd. Det blir plustecken för både doft och smak, det här är en bra version av Gallina. Vinet talar direkt till lustcentrum och vi faller för Rivetti-tricket, igen. (89-90)

2007 La Spinetta Gallina Barbera d'Alba



Extrainkallad avbytare. Doften är packad med mosade björnbär, svarta oliver, lakrits och mörk choklad. Smaken levererar mycket av allt i en chokladig munkänsla. Med mindre av ek och mer av terroir så hade poängen blivit ännu högre. Ett härligt syrahvin som ropar efter biff. Går fint att dricka nu om man så önskar, annars lagra till 2016+. (91)

2006 J-L Chave Selections Hermitage Farconnet



Varm, plommonfruktig, sötsyltig och som så ofta i Portugal med tydliga volatila limtoner. Ett stort och ambitiöst vin, men ändå inte helt lyckat. Syrah gör sig bäst på svalare platser än Alentejo. (87)

2005 Cortes de Cima Incognito Syrah Alentejo



Direkt ur nyöppnade flaskan får vi malolaktisk smörkola och bränd kryddört. Med mer luft en charmig doft av fruktpastill, skogshallon, röda körsbär, bark och undervegetation. I munnen bjuds rödfrukt i lätt kropp, med rätt så intensiva aromer, mineraler och markerad syra. Ett riktigt gott vin på bynivå, utan att vara enastående. (88-89)

2007 Domaine Trapet Gevrey-Chambertin



Mer komplex doft, först återhållsam, övertonsrik med violer och rosor, skogshallon och röda vinbär. Bruna inslag av bark, undervegetation, ceder, blyerts och orientkryddor. Smaken är seriös och mineraldriven en i slank kropp, med intensiva aromer, struktur och rejäl längd. Utmärkt ny cuvée, en blandning av olika premiers crus. Bäst av tre om man envisas med att dricka nu. (91)

2007 Domaine Trapet Gevrey-Chambertin 1er Cru Capita



Först knuten doft som snart öppnar upp på ett helt fantastiskt sätt. Skinande frukt med blommiga viol-övertoner. Utpräglade mineraler som påminner om rostig järnkran och kalkgrus. Tydlig fatkaraktär av ceder och blyerts, barkig tanninstruktur. Härlig koncentration och balans. Mycket elegant och farligt gott redan nu. Här utlovas storverk på längre sikt. (94)

2007 Domaine Trapet Chambertin Grand Cru



ps. Länkarna går till SB.

Bourgogne på Tavastgatan

De flesta som älskar vin har väl någon gång tänkt eller sagt att det vore kul att importera. Betydligt färre är de som omedelbart går från tanke till handling. Vår läsare sedan flera år, "Tavastgatan", beskriver sig som en "doer" och startade följaktligen det lilla vinimportföretaget Vinitor ganska snart efter att vinintresset fördjupats. Planen var helt enkelt att knyta upp de bästa tillgängliga producenterna från de klassiska franska distrikten. Eftersom det förmodligen är några hundra år för sent att ta upp handel med de stora i bordeaux, startade sökandet i bourgogne. Och det främsta verktyget för urvalet var faktiskt Parker's Wine Buyers Guide. Dess rankinglista av de bästa burgundiska odlarna blev till en kontaktlista att bocka av, och kommunikationen skedde mestadels i skrift. Här handlar det ju om små producenter och små kvantiteter, varför en liten importör faktiskt har en chans att få in en fot. Det har hittills gått bra och de tre som hittills funnit plats i portföljen är Gros Frère et Soeur, Pierre Damoy och dagens nya bekantskap, Perrot-Minot. Som referens provar vi också tre viner från vännen/ kollegan/ konkurrenten Gullberg & Gullberg.

"To bring out the best in terroirs, you need to keep yields low, to respect old vines, to pay constant attention to the life of our soils, to use a sorting table and to vinify with the greatest care…"

Den unge snyggingen Christophe Perrot-Minot är baserad i Morey-Saint-Denis och har skaffat sig ett rykte om att producera supermogna, rika viner från gamla stockar (vilket här betyder mer än 45 år). Med hjälp av grönskörd eliminerar han ojämn mognad, sparar endast 6-7 klasar på varje ranka, och tar därför inte ut mer än drygt 20 hektoliter per hektar för premier cru, eller drygt tio för grand cru. Efter noggrann sortering krossas druvorna och urlakas vid låg temperatur i uppemot två veckor. Vinifieringen sker i nya ekfat för bättre integration. Mognadslagringen tar 14-18 månader, på en till två tredjedelar nya fat, beroende av vingård. Ingen klarning eller filtrering och slutligen en låg svaveldos innan buteljering.

2005 Domaine Jacques-Frédéric Mugnier Nuits-Saint-Georges 1er Cru Clos de la Maréchale har en syrlig doft av rönnbärsgelé med örtiga kryddtoner. I munnen är det ett slankt, ändå fruktigt vin med höga, fräsande syror och påtagliga, rätt kärva tanniner. En god och helt matkrävande balans - vi kommer på oss med att hallucinera om renskav med gräddsås. (Gullberg & Gullberg, 460 kr ex. moms).

2007 Domaine Perrot-Minot Vosne-Romanée Champs Perdrix Vieilles Vignes kommer från en 50-årig vingård strax ovanför La Romanée och La Tache. Vinet öppnar på bästa humör: en smittande glad, saftig doft av mogna bär, körsbär och röda vinbär med inslag av cocktailbär och sötmandel. Nästa lager ger slösande mängder av mineraler, det är som att sniffa direkt på fuktigt kalkstensgrus. Vi letar efter ekfat men hittar inga, de är verkligt fint infattade. Smakupplevelsen i munnen blir ett direkt "wow" - en superlen och mycket harmonisk munkänsla av mogna, saftiga röda vinbär med förledande mjuk mittsmak, som till slut stramar upp i en lång syrlig eftersmak. En svag aning av mint adderar till fräschören. Vinet är helt tillgängligt redan nu, även det förstås är ungt och outvecklat. Druvorna till detta ypperliga kommunvin växer inom 100 meters avstånd från Romanée-Conti. Total produktion 1368 flaskor. 700 kr i BS. (92)



2005 David Duband Morey-Saint-Denis 1er Cru Clos Sorbé avslöjar kanske en svag strimma av kork och ger för övrigt blod och järnfilspån, tomatpuré, nypon, blodapelsin och örter. Smaken är väl ihophållen med god frukt och livliga, nervösa syror. Bra men inte stort. (Gullberg & Gullberg, 350 kr ex moms).

2007 Domaine Perrot-Minot Chambolle-Musigny La Combe d'Orveau 1er Cru Vieilles Vignes skördas från knappt åttioåriga stockar i en vingård på en halv hektar ovanför det nordvästra hörnet av Clos de Vougeot, omgiven av Le Musigny. Ursprungligen har läget ingått i Le Musigny men deklassificerades på 1800-talet. Vinet har en fantastisk, rentav sexig doft med väl mogen frukt och fina kryddtoner där vi särskilt noterar muskotnöt. Vi sniffar vidare och njuter av animaliska tryffeltoner, och associationer till både boudoir och undervegetation. Den röda frukten är enormt ren och fräsch med en rik karaktär av skogsbär, röda vinbär, körsbär och friska örter. Smaken gör oss inte det minsta besvikna, den är stor, fruktig, superlen, öppen, lustfylld och väldigt lätt att tycka om. No spitting! Munkänslan har den krämighet som är kännemärket för ett stort ungt vin - och eftersmaken kan beskrivas som en känsla av nötter och persika. Det här är en premier cru av allra högsta klass, med tydlig chambolle-elegans, och som visar en del komplexitet redan nu. Perfekt för restauranger som vill servera i år. Den totala produktionen var 1318 flaskor. Pris 1200 kr/BS. (94)



2006 Domaine David Duband Charmes-Chambertin "Pedicelle" Grand Cru har en utvecklad, brunröd färg. Doften är liten men tidigt framskriden med drag av rönnbärsgelé, nypon, läder och cassis. Brända toner, kokta rotfrukter, torkade örter och en allmän känsla av kompott gör att vi allvarligt undrar över vinets framtid. Även i smaken noterar vi en del brända, kokta och stickiga drag. Trots alla invändningar är det förstås i huvudsak ett gott vin med rätt kraftfull frukt och allmänt givande personlighet - om än vi inte ser någon potential för lagring. (Gullberg & Gullberg, 995 kr ex. moms).

2007 Domaine Perrot-Minot Chambertin Grand Cru Vieilles Vignes kommer från arrenderad mark eller inköpta druvor där Christophe kan påverka odlingsmetoderna. Vinet har en djup, återhållsam doft, ännu inte särskilt läsbar, med dova toner av lakrits, kryddor och ren mörkröd bärfrukt plus väldigt unga, nästan godisartade noter. Den rika, viskösa frukten med karaktär av hög mognad känns bekant vid det här laget, likaså de friska örterna. Smaken är enormt stor och renfruktig, med silkig babyfet munkänsla - och fina noter av kryddor och krossad sten. Alltså är det redan fullt möjligt att dricka, men framför allt ett grymt barnarov. Med en lagringstid om 7 till 10 år kommer råmaterialet mognat till ett stort vin. Total produktion 848 flaskor. 2500 kr/BS. (96)



Det har sagts att Perrot-Minots viner har en alltför märkbar ekbehanding, men det kan vi inte hålla med om, trots att vi letade med ljus och lykta efter trä och rostade aromer. Priserna är förstås höga, men inte utan anledning, och Vinitors påslag är små eftersom man inte har några kostnader för lokaler och löner. Det vin som vann våra hjärtan denna eftermiddag var utan tvekan 2007 La Combe d'Orveau, den flaskan tog slut utan prut. Om någon känner hur 1200 kronor bränner i fickan och vill ha en stor burgundisk upplevelse redan nu, look no further. Per Bill testade vinerna tidigare på eftemiddagen, och lär säkert också skriva i positiva ordalag om dessa unga, friska och fruktiga viner. Stort tack för att även vi fick smaka!

ps. Ursäkta frånvaron av egna bilder. Kamerans usb-port har gett upp och en kortläsare är på väg. Medan vi väntar på att den ska komma snor vi några bilder från Perrot-Minot.