Visar inlägg med etikett mercurey. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mercurey. Visa alla inlägg

söndag, oktober 18, 2009

2005 Château de Chamirey Mercurey Rouge



Här är en stackars hygglig bonnbourgogne som blivit förbisedd och ramlat mellan bloggstolarna med besked under sensommaren. När den släpptes hösten 2007 gissade vi att det var ett par år kvar till perfekt drickfas och voilà, här är vi nu! För varje öppnad flaska har vinet levererat sin härliga drickbarhet så troget och pålitligt att vi fått ett alltmer gnagande dåligt samvete för att vi inte skrivit något. Men det är vårt problem - den mest intressanta detaljen för dig, kära läsare, är nog att det fortfarande finns kvar att beställa...



2005 Château de Chamirey Mercurey Rouge har en transparent, medelljust rubinröd färg med lovande tegel i kanten. Doften är djup och mustig av köttsafter, mogna skogshallon, rönnbär, muskotnöt, kardemumma, sandelträ, tallbark och saltlakrits. Ett riktigt sniffarvin med härlig pinositet....

I munnen är vinet lustfyllt, harmoniskt och förhållandevis fylligt för sitt ödmjuka ursprung. Faten är fint integrerade, syrorna är friska men behagligt balanserade och pinotfrukten tillräckligt mogen med en rätt hög aromintensitet, där hallonen och rönnbären går igen. Vår matmatchning blir majskycklingfilé med gräddsås, hasselbackspotatis, rönnbärsgelé och färska rönnbär - farmödrarnas söndagmiddag på ett ungefär. Mmm, det är såå mysigt med röd bourgogne på hösten. Samt på vintern, våren och sommaren!

2005 Château de Chamirey Mercurey Rouge (89)

lördag, september 01, 2007

2005 Rodet Savigny-lès-Beaune vs. Château de Chamirey Mercurey


Två nysläppta unga bourgogner från den fina årgången 2005 ställda mot varandra. En barnvänlig blindprovning på näsan och fingret av tomatpuré, curry, gurka, soya, honung och citron dyker upp på ett fat - och den är rätt spännande även för vuxna. Det är förvånande att tomatpuré smakar så bränt och komplext när man inte vet vad det är! Inte så ovanligt att den dyker upp i doft och smak av pinot noir. Vi testar bourgognerna i parallella glas med tilltugg av tunna skivor cacciatora.

2005 Antinin Rodet Savigny-lès-Beaune har en ung, frisk, spetsig men knuten doft av hallon, röda körsbär, grön såpa, mandel, smörkola och kakor med vaniljsås. Stram, ung, god smak med hög syra, bra frukt och något kartiga tanniner. Lingon, blåbär och våt sten blir mer markant när vi lär känna vinet mer. Bör funka fint om man kyler det lite, och äter till kyckling eller så redan idag, men något år på lut är definitivt att rekommendera.

2005 Château de Chamirey Mercurey har en varmare, mer komplex doft med ett inslag av tomatpuré, och förutom ovannämnda drag (vinerna är ganska likartade i sin frukt) får vi mer av ek, sandelträ, kryddigare, murrigare och mer svampiga toner. Smaken är återigen stram och god med fin syra, men lite rikare , något mer intensiv, fatigare och lite mörkfruktigare än föregående vin. Avslutningen är en smula åt det korta hållet. Prova till feta gåsen i november.

Slutsatsen är enkel: sparar man de här unga vinerna bara ett eller ett par år lär de bli än mer givande.....

ps. Efter ett dygn i öppen flaska visar Château de Chamirey större delen av sin kapacitet. Vinet är riktigt gott med skinande hallon, tomatkvist, kryddigt sandelträ och en rund och skön känsla i munnen. Savigny-lès-Beaune känns fortfarande lite kartigt åtstramande i munnen, och ger betydligt mindre i doften. Dag två visar det senare vinet mer av våt sten, lingon och blåbär i doften och har blivit mer utvecklat i munnen. Man kan kort beskriva skillnaden som varmare, kryddigare, och kallare, stenigare. Liksom i fallet med den tredagarsöppna 2005 Bouchard Père et Fils Monthélie vi provade i Köpenhamn, tror vi på strategin att öppna dessa unga 05or i MYCKET god tid, smaka en skvätt och ställa in dem i kylen en eller ett par dagar. Om man nu inte orkar vänta längre...

2005 Savigny-lès-Beaune (Antonin Rodet, Mercurey, Bourgogne)

2005 Château de Chamirey (Marquis de Jouennes d'Herville, Mercurey)