fredag, maj 22, 2009

Pizzaviner: Perdera vs. Musella


Bekymrade av flera läsares invändningar att vi orsakat ansträngda privatkonton ger vi oss ut på jakt efter mer överkomligt vin, för ikväll ska vi baka pizza. Egentligen var vi på jakt efter var den nya årgången av Pio Cesare Langhe Nebbiolo. Men eftersom nollfemmorna fortfarande står kvar och värmer hyllorna i vår butik satsar vi på ett par andra viner som vi efter lyckade provningar lovat oss själva att dricka hemma någon gång.

2006 Musella Valpolicella Superiore (99 kr) blandar typiska veneto-druvor som corvina, corvinone och rondinella med utbölingen barbera. Vi möts av en verkligt fräsch och tilltalande doft som inleder med associatoner till nyklippt gräs och färska örter. Därnäst följer en påtagligt ren och snygg frukt av röda körsbär, röda vinbär och lingon. Hela intrycket är oj så diskantrikt och ljust i övertonerna med aningar av strösslat godis på barnkalastårtan och blombuketter till födelsedagsbarnet.

Med lite tid i glaset avslöjar vinet sin subtilt genomförda fatbehandling: ljusa kryddor, sandelträ och mandelmassa. Ordet man direkt famlar efter är elegans. Smaken är medelfyllig, örtig och friskt syrlig med renfruktiga toner av de ovan nämnda röda bären. Schysst syrafokus mitt i munnen och följaktigen även en bra längd i slutet. Detta är jättegott och snarast vitvinslikt i sin finess. Perfekt att ta fram när det vankas pizza. (87)


2007 Argiolas Perdera Monica di Sardegna (85 kr) är en knepigare historia. Vinet blandar unika sardiska druvsorter - 90% monica, 5% carignano och 5% bovale sardo - som fått en kortare körare på fat. Först ut i doften är fatkryddor, ett reduktivt stink och en sumpig, oren, lite möglig källarton. Misstankar om smygkork luftas förstås, men det ger ändå inte ett direkt korkat intryck eftersom frukten växer fram med tiden - en mörkare, mer animalisk bärdoft med brända toner som av farin. Faten bidrar med både vanilj, lim och bittermandel.

I munnen har vinet en rotfruktssöt, bredare varmjordskaraktär där syrorna är plattare och mer avrundade, inte alls fräscha som medtävlarens. Vinet tycks nu vara nere för räkning i kvällens uppgörelse. Efter en dryg timme kommer dock kryddlådan loss ordentligt med muskot och kummin, och avslutningen känns också mer intensiv och kryddpepprig. Faten blir mer påtagliga också i form av kaffe och kokoskola - tänk er doften av en espressopuck, men den är på väg att börja mögla, tyvärr. Vi blir förvirrade, eftersom vinet i provningssammanhang har gett ett positivt intryck som inte infrias ikväll. Möjligen är inte allting som det ska med den här flaskan, men den tycks slutligen inte vara korkskadad och den brända karaktären känns i alla fall bekant från sist. Matlagning nästa. (??)

Antonio Galloni har lyft fram båda vinerna som extremt bra för pengarna (88-89p) och Gambero Rosso delar ut Due Bicchieri till Perdera, ovanligt för ett så pass billigt vin. I båda fallen är de svenska priserna dessutom klart konkurrenskraftiga. Musella köper vi utan minsta tvekan mer av, och det så fort vi kan. Perdera borde förstås testas en gång till, men av naturliga skäl är vi inte våldsamt sugna på det just nu.

2006 Musella Valpolicella Superiore (Azienda Agricola Musella, San Martino Buon Albergo, Verona, Veneto)

2007 Perdera Monica di Sardegna (Argiolas, Serdiana, Sardegna)

18 kommentarer:

Anonym sa...

Musellan är riktigt bra för sitt pris men har tuff konkurrens med Allegrini (6010). Min mun lutar åt Allegrinin som vinnare.

Finare Vinare sa...

Den här recensionen frestar inte direkt:

http://godavinare.blogspot.com/2009/05/allegrini-valpolicella-superiore-2005.html

Finare Vinare sa...

2006 Musella är förresten betydligt elegantare än nollfemman...

Anonym sa...

Musella var det ett bra tag sedan jag blev engagerad över. Måste givetvis ta er på orden och göra ett försök igen - schyssta pizzaviner är det inget fel på! Detta är - apropå ingenting - än av dessa flaskor som är minst 20 kr billigare i svedala än "på plats".

Mina intryck av Perdera tangerar era rätt så väl. Blev oxå rätt förvirrad över en rätt plump och grinig flaska som jag raskt gömde undan (och glömde bort). Jag går All-In på Turriga istället! ;)

/Martin (som ikväll är rätt road av Loimers bas-riesling. Helt OK för dom små pengarna)

Finare Vinare sa...

Bra att du fick dina Turriga, Martin! Vi har också lagt upp ett litet lager. Hoppas att ni andra som blivit intresserade också fick tag i flaskor. Annars går vinet att köpa från superiore.de (dock en hundring dyrare än på SB).

Vi hade rätt måttliga förväntningar på Musella efter någon svag version i tidigare år. Nollfemman hade mer av ripassodrag i doften, ett intryck som helt saknades i nollsexan och det kändes fint. Så trots att nollfemman ingett viss nyfikenhet blev det en glad överraskning, och vi var dessutom löjligt överens om hur stiligt vinet är. Även om priset är fantastiskt bra så kan man nog stryka det där "för pengarna" och nöja sig med "riktigt bra".

Loimer, är det fortfarande 2007 ?? Den var god!

Hanna sa...

Vet inte om jag sagt det förr, men jag undrar vad Argiolas har för problem med sitt vinmakaande? Den där mögliga smaken har jag funnit i åtskilliga av deras flaskor. Tråkigt men sant. Men får kanske ge Musellan en ny chans, var inte så förjust i förra årgången men denna låter ju enligt er beskrivning mycket bättre.
(och än en gång tack för en bra och informativ blogg!)

Ulrik sa...

Flemminggatan har Pio Cesare Langhe Nebbiolo 06. Tyvärr hade de fortfarande 2005 av Bouscassé när jag gav mig av för att testa nya årgångar.

Finare Vinare sa...

Hanna, det var intressant att höra! Vi satt i en timme och debatterade huruvida vinet var korkat eller ej. S var länge tvärsäker på kork/smygkork men gav efter till slut. T var beredd att skriva på korkteorin flera gånger men det märkliga var hur doften liksom cirklade runt på det mögliga temat.
Inte kul. Hade det varit kork skulle vi märkt det idag. Nu är vinet i alla fall i frysen. Förresten har deras Costera har varit riktigt bra i någon årgång men på tok för bränd i andra.

Tack Ulrik, det får bli en tripp över västerbron idag.

Niklas Jörgensen sa...

Den möglande espressopucken är numera inlagd i referensramen! Åtskilliga är de gånger då jag "glömt" tömma hållaren och det legat kvar en puck för länge - och den lukten är inte kul. Ej heller att göra rent hållaren efteråt!

Ulrik sa...

Det finns även La Bastide Blanche årgång 2006. Har inte testad den heller.

Finare Vinare sa...

Super, då ska vi lägga rabarber på en sån också...

Nå, ikväll drar vi alltså korken ur Pios nollsexa. Som referens korkar vi även upp nollfemman och så blir det blint.

Det blev förresten blint även igår för vi rörde ihop karaffer och glas. Men det var inte precis svårt att säga vilket vin som var vilket.

Anonym sa...

Japp. Det här med pris och vin och inköpsplats är ett förvirrande ämne. Såg för någon månad sedan (i Italien) inte Turriga -04 för mindre än 60€! (69€ som mest). I Svedala får man alltså med växelkursen inräknad två mot en i Italien!

Logiken är inte glasklar direkt. Man kanske skulle köpa på sig alla de 40-talet flaskor som finns kvar i Örebro och sälja tillbaka till ursprungslandet?

Ikväll provas Ch.Grand Destieu till monster-T-benstekar. Doften (på vinet!) lovar en hel del.

/Martin

Finare Vinare sa...

Turriga är tydligen lite av en hemlis. Tills man smakat vill säga. Var ser du saldot på varudepån, Martin?

Grand Destieu, det vore toppen att få en liten rapport efteråt. Och hoppas monstren smakar... är det noshöringar eller bara gigantiska biffkossor?

Henrik sa...

Trevligt! Musella 04 var mycket bra och 06 låter som ett välartat syskon. Just syrorna är vinets raison d'être har jag tyckt.
Som bäst gillade jag 04 rätt kyld, då påminde den - på nåt sätt - om le Tense Sassella i användbarhet till mat.
Pizza i veckan - vad sägs om lite kronärtskocka på?

Winepunker sa...

Turriga är ett rysligt kul vin (Grenache på eget sätt, minst sagt), men Argiolas övriga har aldrig imponerat i mitt tycke. Tyvärr är redan 400 pix lite i mesta laget, tyvärr, 69€ är snarast obscent.

Anonym sa...

På stöveln är ju inte detta vin en doldis, tvärtom, därav prissättningen såklart. Detta kultvin nämns i nästa andetag efter storhter som Sassicaia. Fast visst är 400 pix en hel del (å andra sidan får man ju i dessa prisregioner en habil Baroli, så varför inte?)

Grand Destieu var rätt knuten och visade inte upp sig som något finlemmat charmtroll direkt. På fallande ekig i munenn och som rå ofta upplever jag yngre Bdx som så mkt trevligare i nosen än i gomen. Till fet mat och Bea funkade den dock bra. Bdx för runt 300-hundringen kan man ställa krav på. Jag är lite tveksam till potentialen idag - det skulle dock vara intressant att ställa denna mot t ex Haut Carles -04 som är något av min favorit i denna prisklass - låt vara att just denna Fronsav inte direkt är ett under av typicitet.

Mest roligt hade vi till maten över vinmakarens namn: Maltus. Vi som träffades på en kurs i ekonomisk historia (någon gång i historien).
http://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Malthus

Vi avslutade Loimers bas-riesling (2008!) från igår innan maten. Den hade behållit sin fräschör över natten på ett nästan anmärkningsvärt sätt och lockar klart till fler köp!

/Martin

Finare Vinare sa...

Precis Martin, det är nog mest här hemma som Turriga är doldis. För 400 pix konkurrerar den framgångsrikt med vilken supertoskanare du än ställer upp, det blev ju väldigt tydligt i Daniele Cernillis Top20-flight där den var bland de 2-3 bästa även bland flera topp-brunelli. Och den presterade ju superbra även i vertikalen med sina äldre syskon. Inte överprisat för vad det är.

Verkar inte som att Grand Destieu lockar starkt på din beskrivning...

Schysst att Loimer fick till även sin 08a...

Anonym sa...

...och varudepåsaldot (Turriga) såg jag i butik idag när jag beställde ett par ytterligare flaskor. Så enkelt var det! En handfull fanns kvar på regeringsgatan i ondags. Regeringsgatanbutiken som känndes rätt tom och utplockad f.ö. Bolagets nya giv att svälta sig själv till döds månne?

//;artin