Munskänkarna provar majnyheter

Säsongens sista nyhetsprovning bjöd på en blandad kompott från ett rätt spretigt majsläpp med många viner. För oss var det framförallt några vingårdsbaroli från Conterno och Vietti som drog åt Regeringsgatan till. Bourgogner från Sauzet och ett par nyzeeländska pinotviner var förstås också lockande, och billig mogen riesling auslese från Moseldalen - nu när sommarens trädgård snart ligger på en bildags avstånd. Ett par tannatviner från Brumont hade som vanligt strykande åtgång, medan Bordeaux 2003 var ganska iskallt. Men inget av allt detta dök upp ikväll, utan här gavs framför allt en chans att kolla upp sånt vi inte spanat in i förväg. För 250 kr erbjöds tolv okända viner att prova, och det är ju alltid kul att gissa - så ikväll kör vi med blindstyre, som vanligt.

Vin nummer ett har en mycket ljust halmgul färg. Doften är klart intressant: druvig på ett nästan muscatlikt sätt, och myskigt kryddig med kanel, apelsintoner, honung och bivax. Smaken är rikt citrusfruktig med en mjuk men fräsch syra och därtill en märkbar eldighet som ger både intensitet och längd. Lite bitterhet i avslutningen och vi sitter där med ett ganska spännande intryck. Det verkar stämma bra med vad vi läst om det torra furmint-vinet från tokaj och det är också den första tanken som dyker upp, eftersom vinet inte liknar mycket annat. Men bitterheten ger oss second thoughts och gissningen landar till slut i Friuli.

Facit: 2007 Royal Tokaji Furmint Dry (Tokaj, Ungern) 99 kr

Ett osedvanligt intressant vin på den här prisnivån. Och lita alltid på första impulsen!



Vin nummer två är ljust vitgult med en grön nyans. Doften är grönt aromatisk, ungjästig med blommor, pärontoner, mandel och mineraler. Smaken är ung och svalfruktig men saknar ändå bett i syrorna, smått vattnig i mitten tyvärr, men har en viss bredd och en hyggligt jordnära känsla och anisliknande mineraler i slutet. Vi har inte en susning om var vi befinner oss och kajkar i fantasin runt någonstans i norra italien på gränsen till österrike. Det här vinet är lite väl platt och därför inte jättekul...

Facit: 2007 Ogier Châteauneuf-du-Pape Blanc Les Closiers 199 kr

..och särskilt inte när vi ser priset. Aha, hälften grenache blanc, resten clairette, bouboulenc och roussanne. Inte eldigt som så ofta i vit châteauneuf, men inte så mycket annat heller.



Vin nummer tre är vitgult med gröna reflexer. Doften ger gröna äpplen och kalkrika mineraler, ylle samt en svag ton av spillning. Några vita blommor snyggar upp intrycken. Smaken är torr och stram med påtagligt höga syror. Aromer av gröna äpplen med skaltoner, havsmineraler och en svag aning av gråpäron i slutet. Det är en utan tvekan en chablis, förmodligen en premier cru. Syrorna känns kartiga och obalanserat höga i dagsläget.

Facit: 2007 Jean-Marc Brocard Chablis Premier Cru Mont de Milieu 199 kr



Vin nummer fyra har lite mer färgintensitet än föregående. Doften är mycket utåtriktad med gröna marmeladkulor, aprikoser och sötmandel, en kryddig och smått tropisk känsla. Smaken är mjukt fruktig och aromrik med fetma och en liten druvsötma. En viss värme gör sig påmind i den hyfsat långa avslutningen. Vinet har rätt mjuka syror, det är bitterheten som ger ryggrad - men inte tillräckligt, intrycket blir lite slappt. Vi funderar över nya världen och druvor med lägre syror som viognier, semillon etc.

Facit: 2006 Stefano Antonucci Verdicchio di Castelli di Jesi Classico Riserva 179 kr

Bitterheten som sammanhållande kraft är vad vi skulle tagit fasta på, det är ju ett italienskt kännemärke. Priset tycker vi är väl högt för vad man får.



Vin nummer fem har en smultronfärgad rosényans med blåtoner. Doften är bärig och örtig med associationer till röda vinbär och hudkräm. Smaken är föredömligt torr och välbalanserad med gott örtigt bett och frisk mineralkänsla i slutet. Bäraromerna är svala och tilltalande, ett stramt och matvänligt vin med anständig längd. Detta är faktiskt riktigt bra! Men varifrån kommer vinet? Det känns svalare än rhône och provence, så vi gissar på österrike, med ledning av friskt skogiga örter och den där stramheten...

Facit: 2008 Ogier Tavel Bargelière (Rhône) 119 kr

2008 var ju ett svalt år i södra frankrike. Den vanligt förekommande eldigheten i Tavel lyser med sin frånvaro. Hudkrämen borde kunnat läsas som grenache. Kan mycket väl dyka upp på vårt utebord i sommar.



Vin nummer sex har en smultronnyans med toner åt persikohållet. Vackert! Doften är yppig och parfymerad - ganska elegant om man gillar sånt. Ett tydligt inslag av persika är också läckert, plus förväntade jordgubbar och smultron. Smaken blir i fruktigaste laget, med parfymerade, tropiska godistoner. För mycket godis, tycker vi, i ett rosévin. Syrorna påminner om apelsiner och kan tyckas något för mjuka. Vinet känns varmt och sydligt i stilen och slutar med en lite kletig känsla och en bredare jordighet. Svårt att plocka ut dominerande druva, men sydfranskt är det ju.

Facit: 2008 Capitelles des Mourgues Rosé, (Château Mourges du Gres, Costières de Nîmes) 125 kr

Mourvèdre är den dominerande druvan. Föregående vin bör vara ett bättre ackompanjemang till somriga rätter som salade niçoise och caesarsallad.



Vin nummer sju har en mogen pinot noir-färg, transparent varmröd med bruna nyanser. Vi får en kryddig, fatpräglad doft med rejäl utveckling mot brända lov och multnande undervegetation. Faten överskuggar frukten en smula, men mognadstonerna är fina och vinet känns välbekant. Rätt komplext att sniffa på med toner av nypon. Smaken är relativt lätt och stram med en aning tunn frukt och lite uttorkande känsla från faten. Ändå rätt aromrikt, med några toner av smörkola som dröjer sig kvar i slutet. Hurra! Äntligen kan vi spika druva, ursprung, producent och år - och det var ju inte alls svårt, eftersom vi drack vinet i lördags kväll. Rätt så gott, både då och nu.

Facit: 2005 Pinot Noir Rouge Vieilli en Barrique (Domaine Viticole de la Ville de Colmar, Alsace) 143 kr

Du som vet med dig att du har en svaghet för den här typen av rödviner har nog redan spanat in detta. Inte alls tokigt, särskilt sett till priset - för vad får man egentligen i pinotväg för 143 spänn i dessa dagar? Lite försiktigare fatbehandling och vinet hade kanske varit ännu ett snäpp bättre.



Vin nummer åtta har en medelintensivt blåröd färg och en parfymerad doft med utåtriktad, mättad rödfruktighet av jordgubbar och hallon. Det doftar grenache, på ett liknande busigt vis som hos La Barroche. En violton kommer till och ger en hint av syrah. Orientalisk kryddlåda, kanel och vaniljtoner. Saken verkar klar, här har vi en châteauneuf! Men den teorin faller på ett ögonblick, fort vinet är i munnen. Detta är en pinot noir i lite mer bredbent stil, men ändå stram och syrlig. Syrorna är avrundade, men av grövre kaliber än de franska. Här finns gott om fatkryddiga toner och en gnutta eldighet i avslutningen. Inte helt fel, men knappast elegant. Vår gissning landar i Nya Zeeland.

Facit: 2007 Fog Head Reserve Hillside Pinot Noir (Monterey, California) 149 kr

Aha, Kalifornien. Rätt hyggligt för priset.

Vin nummer nio är transparent, varmt rubinrött. Doften är örtig och inbjudande, örtigheten har lite drag av barrskog och eucalyptus och då brukar vi associera vi till Portugal. Här finns också en fin krydda som liknar pinot, därtill dilldoftande fat, nypontoner och en del brända toner. Smaken är sötfruktig och varmt kryddig men saknar struktur i syror och tanniner. Det blir för sött, för varmt, för bränt, för mjukt. Ett billigare vin från Portugal?

Facit: 2006 Columbia Crest Two Wines Merlot Cabernet (Washington State) 95 kr

Dilltonen lär väl komma från de amerikanska faten.



Vin nummer tio är opakt, färgintensivt blårött åt det svarta hållet. Doften är modernt stylad med tät björnbärs- och cassisfrukt och rejält med fatrostning - karlssons klister, lösningsmedel, mörk choklad. En blomton som av viol svävar ovanpå och slutligen kan man ana en gnutta stall. Smaken är påtagligt fruktig men inte söt, den vill vara en fruktbomb men lyckas inte riktigt eftersom frukten inte fyller ut i mittsmaken trots all choklad och lakrits. Vinet är inte särdeles kul i vår smak - vi gissar på något ambitiöst från Douro i prisklassen runt 150 spänn.

Facit: 2006 Ramspeck Cabernet Sauvignon (Napa Valley, California) 169 kr

Mer pengar behövs nog för att få bra grejor i Napa Valley.



Vin nummer elva är varmt blårött, ganska tätt i färgen. Doften bjuder på rostade fattoner, läder och lakrits. Tät frukt ungefär mittemellan cassis, plommon, körsbär och slånbär. Smaken är stramt tanninrik och välstrukturerad för framtiden. Gott om ek, seriöst och kraftfullt. Inte vidare intressant i nuläget, men den som lagrar kan nog se fram emot fin utveckling om fem år eller så. Nya spanien är lika med tempranillo plus ny ek.

Facit: 2006 Emilio Moro Malleolus (Ribera del Duero) 298 kr



Vin nummer tolv är helt opakt, mycket mörkt och färgintensivt blårött. Glaset ger ifrån sig en tät, komplex och mycket god doft. Fortfarande knuten låter den sig ändå lockas på blomtoner, mörka körsbär, mörka plommon, läder, asfalt, tjära och lakrits. Smaken är tätt fruktig och fyllig, ändå fullständigt torr på ett seriöst sätt. Intensiv och rejält tanninrik, ändå ytterst välbalanserad. En behaglig värme lyser upp i avslutningen och en angenäm bitterhet minglar i eftersmaken. Detta är riktigt bra och utgör av allt att döma föredömligt material för lagring. Bouscassé Vieilles Vignes?

Facit: 2004 Fratelli Speri Monte Sant Urbano Amarone della Valpolicella Classico

Oj, vi hittar ingen russinsötma, ingen kletighet och ingen eldighet. Mer av svalare körsbär och plommon på ett nästan bordeauxlikt vis. Det är första gången på länge en Amarone ingett oss köplust. Ett klassiskt skolat lagringsvin!