söndag, maj 27, 2007

2003 Brolio Chianti Classico


Ett glas till ost efter sent söndagsjobb. Vi tror oss kunna det här vinet vid det här laget, men 2003 Brolio överraskar ändå med sin bredd och rent burdusa kraft, sina oblyga stalldofter, sin körsbärstäta frukt, sina chokladiga fat, rejält kärnbittra garvsyror och friska fruktsyror. Vi fann från början att detta välgjorda vin kommer vinna på att sparas, men någon flaska har fått oss att tveka. Ikväll är det uppenbart att vi fortfarande dricker ett ungt vin med fin framtid. Aktuell årgång på bolaget är 2005, den provar vi till grillat i sommar.

2003 Brolio Chianti Classico (Barone Ricasoli, Gaiole in Chianti, Toscana)

4 kommentarer:

Frankofilen sa...

Vi drack en flaska av 2005:an härom veckan till stor besvikelse. Vinet var jolmigt med låg syra och med slapp varm plommonfrukt helt utan typicitet - kunde ha kommit varifrån som helst. Det fanns inte ett spår av den tättvävda violetta körsbärsfrukten som 2004:an var packad med. Stor drick nu, helst igår, varning.
Å andra sidan drack vi den sent på kvällen efter många andra viner, vi var bortbjudna och jag analyserade inte vinet i detalj direkt. Kanske flaskvariation vem vet, Brolio brukar ju vara väldigt bra trots stor produktion. Spännande att höra vad ni tycker.

finare & vinare sa...

Intressant, det är precis samma skillnad som vi upplevde med Fonterutolis standardchianti. 2005an var slapp och ointressant. Inte ett spår lik 2004an.
Och de här flaskvariationsnojorna är man ju bara så trött på. Om vinet är tappat vid ett tillfälle ska inte flaskorna variera förrän senare, när de börjar mogna. Vi ska prova en flaska, nu är förväntningarna på botten;-) Chianti överhuvudtaget känns irriterande just nu... både färskingar och källarviner.

Frankofilen sa...

Även om de flesta seriösa vinmakare buteljerar alla flaskor i en seans så kan väl de här storvolymsvinerna variera direkt efter släpp? Jag tycker ofta man märker att vissa flaskor är bättre än andra även om man dricker dem tidigt - eller så är det bara de där vanliga variablerna av smaklöksform, sällskap, tillbehör och allmän dagsform som spelar roll?

Prova gärna en 2005:a, det kommer nog vi göra igen även om just den flaskan var en besvikelse. Jag är lite dåligt påläst - 2005 verkar ju ha varit en bra årgång generellt i Europa, iallafall i Frankrike, Tyskland och Österrike - men var den verkligen svår i Toscana? Det kändes så när vi provade Brolion. Å tredje sidan lyckades ju Ricasoli riktigt bra med svåra 2003?

finare & vinare sa...

Regn under skörden gav skiftande kvalitet. Duktiga vinmakare kan ändå ha lyckats. Rankas lägre än de flesta senare år, ungefär som 2000, men förstås bättre än 2002 (vi läser innantill från Wine Spectator).
Nu är ju ändå vår inriktning framförallt empirisk forskning ;-) Vad gäller Toscana 2005 är den hittills inte upplyftande. Men underlaget är inte tillräckligt, vi ska jobba på det ...