Rödviner från Cahors gör att man direkt börjar fundera på lagringstider. De mörkt blåröda malbecvinerna har en tuff fruktighet som bara ber om att få slipas av i källaren. Vid sju till tio års ålder brukar de hitta fram. 1999 Château Lagrezette, som vi drack en del av i våras, befann sig i en intressant mognadsfas. Provar man dem så unga som kvällens vin, lär det hända en hel del under de fem timmarna som följer efter att korken dragits.
2005 Château La Reyne Le Prestige är egendomens andra pinne på kvalitetsstegen som toppas av Vent d'Ange med Excellence strax under. Priset ligger runt €7,50 på plats, så det svenska priset är riktigt bra. Vi dricker ett glas till en boeuf bourgignon. Vinet har en tät, blåröd uppenbarelse i glaset, och intensivt fruktiga dofter med mörka bär, färska fikon, korinter och örtkryddor. Den rejäla smaken har bra syra och en tät, primär, kryddig frukt med ett stråk av restsötma. Det är rätt gott till grytan, men den lite burdusa sötfrukten är i vår smak för uppenbar just nu, när vinet fått en knapp timme luft. Fem timmar senare känns vinet mer intressant och harmoniskt: fatkaraktären har utvecklats, sötfrukten har gått in lite, de mörkchokladiga tanninerna är mer påtagliga. Vi tror starkt på lagring - och att vinet kan bli riktigt bra framåt 2012 (i garderoben, dra av ett par år) när primärfrukten fått ge vika för mer av komplexitet....
2005 Château La Reyne Le Prestige, Cahors (Johan et Jean-Claude Vidal, Château La Reyne, Puy-l'Evèque, Sud-Ouest)
8 kommentarer:
Lovade er en redogörelse från Sud de france. Klara favoriter var
L'Indigène, Coteaux du Languedoc
Loris , Faugères
Vox Deï, Corbières
Vinum PATRIS, Côtes du Roussillon
Excellence CDR Rouge, Côtes du Roussillon
Att tre av dessa prismässigt betraktades som standard förvånar mig verkligen positivt. Jag letade dock uteslutande efter nya-världen-viner (från gamla världen alltså). Så ingen av ovanstående är några svårsmälta "gamlalanguedoc-historier" utan synnerligen läckra. Svor jag i kyrkan nu? Jag hann endast prova röda, dock 77 st.
Kul! Lagrezette drack vi till grillad hjort i somras och njöt i fulla drag. Just den typen av tuffa viner med kraft som ropar efter lagring kan bli så sjukt goda i rätt ålder.
Vi var ett gäng i Frankrike för några år sedan och jag köpte vinet samt lagade maten första kvällen.
Hittade en Cahors som hade sju år på nacken i en supermarché och kostade åtta euro. Taget, tyckte jag, och det var det.
Nästa dag har andra köpt vin och ska laga mat - Cahors igen, uppmuntrade av "mitt" vin. Nu två år gammal och kostade 3,50. Mitt sällskap var aningen förvånat över att skillnaden var så stor, men de tackade för den övertydliga illustrationen i pris och ålder.
Det gjorde inte jag.
Precis Henrik, vinet MÅSTE faktiskt lagras, men måste ju också vara ett av de billigaste lagringsvinerna på SB. Kan bli toppen!
Flera av vinerna i oktobersläppet är faktiskt uttalade lagringsviner, och det är ju kul för oss som lagrar. Men kanske mindre kul för genomsnittskonsumenten som, intet ont anande, köper hem en flaska till kvällsmaten. Middagens njutning förvandlad till en "övertydlig illustration"!
Tack Johan för listan. Vet du om det något av vinerna som går att få tag på via BS?
Samtliga dessa viner på mässan saknar representation i Sverige (tror jag). Mässan var min första helt utan säljsnack. Vinerna stod uppradade en efter en i långa rader och det var bara att hälla upp själv. Kliniskt på ett positivt sätt. Skillnaden mellan de olika AOC:erna blev brutal.
Jag kommer att köpa ett antal Prestige.
Allting annat lika, så kommer jag förmodligen att pröva Prestige 2005 innan jag prövar Excellence 2001 - som jag har några stycken i säkert förvar i garderoben. Just på grund av Excellencen i garderoben är jag väldigt nyfiken på Prestige. Jag gillar Cahors öht, lite gammalmodiga viner som kräver någon slags eftertanke och mat.
Intressant att Catena Zapata i Argentina lyckas göra lite billigare Malbec-viner som faktiskt inte behöver någon längre lagring och ändå är rikigt bra.
Däremot, i det här sammanhanget, "normalkonsumenten" alltså, så vore det verkligen intressant om SB kom med korrekta lagringangivelser. "Kan lagras" säger de om Prestige. Jag gissar att många fått sig en illustration de inte bett om eller kanske ens förstått.
Det som ett antal av mina vänner inte förstår, är att lagring är ett sätt att maximera utdelningen av de pengar man lägger på vin.
Säga vad man vill om bolaget, men om du är beredd att lägga över 100 kronor på en flaska så finns det ganska många viner att välja på som växer enormt av ett par, tre år i en mörk garderob.
För att inte tala om att man aldrig ställs inför bekymret att plötsligt sakna vin, plötsligt tvingas rusa ner till bolaget och panikköpa.
Min fru, däremot, har inte längre några åsikter om att utrymmet för hennes skor är begränsat.
Gillade verkligen Chateau la Reyne 2005. Det är inte lätt att hitta goda viner nuförtiden när sötblasket breder ut sig. Det är väl bara vissa franska mindre producenter som "håller på sig" och gör som dom alltid gjort och då blir det bra.
Det jag gilla mest är kombinationen av mörk frukt och en smakpalett som anas + en viss lättdrucken vattnighet som jag tycker kännetecknar bra viner.
Ville bara säga det./Lasse W, Täby
Har du testat 2005 från källaren?
Hälsnigar Görgen
Skicka en kommentar