tisdag, oktober 02, 2007
2003 Nino Negri Sfursat "5 Stelle"
Vinmakaren Casimiro Maule är en av Italiens allra mest imponerande: med trettiosex skördar i bagaget har han lyckats med konststycket att belönas med tre glas i Gambero Rosso - tio år i rad! Därmed är det ställt utom allt tvivel att den finaste nebbiolon kan sökas även i Valtellina på alpernas sydsluttningar. Men precis som med finare valpolicelladruvor, är vi inte helt säkra på att appassimento är nödvändigt för att göra det perfekta vinet. Vi är mycket förtjusta i Nino Negris Le Tense Sassella, men saknar fler valtellina superiore (utan torkade druvor) på systemet, inte minst från andra lägen som Inferno och Grumello. Vi minns med saknad det läckra jubileumsvinet 1997 Nino Negri Valtellina Superiore "1897".
Kvällens vin har fått en lättare torkning av druvorna, tolv dagars maceration och sexton månader på små ekfat. 2003 Nino Negri Sfursat "5 Stelle" ger först ifrån sig en tydlig doft av karlssons klister - volatila syror kallas det väl av kemisterna. Efterhand går den in i bakgrunden och släpper fram bittermandel, balsamico, russin, sötlakrits, tjära, torkade rosor och läder. Doften tjänar på rejäl luftning. Smaken är god och ganska vass, slank, med högsta intensitet av 15,5% alkohol. Den är lite svår att bena ut, eftersom eftersmaken till ansenlig del handlar om gaspedalen i botten. Men mittsmaken, innan eldigheten drar på, bjuder på mycket läckra toner av plommon och röda vinbär med vissa inslag av russin. Vi drack vinet till ragù med en hel del svartpeppar - och det kan vara en bra idé att undvika för mycket av den varan, eftersom peppar understryker eldigheten.
2003 Sfursat 5 Stelle, Sforzato di Valtellina (Nino Negri, Chiuro, Valtellina, Lombardia)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vad kan det tänkas hända med den på några år? Köpte en 5 Stelle 1999 på Capri i somras. Mest för att det i stort sett var det enda vin jag hittade där nere som jag tyckte såldes till ett förmånligt pris, flaskan gick på 25 euro, vilket är ungefär en hundralapp under priset när den fanns på systemet.
Om de inte reade ut den för att de har lagrat sönder den i solen förstås.
Vi lämnar över ordet till nebbiolodruvans småländske aficionado Gunnar Westling (TN lånad från hans Barolobrev):
"I skrivande stund sitter jag just och tar ett glas av den i våras provade Sfursat 5 stelle 2003. Otroligt vinöst och koncentrerat vin, ännu ungt men helt tillgängligt. Doften är lätt höstlig med tobak, torra löv, förna, kanske en aning rostad ek också. I smaken är vinet väldigt polerat och balanserat, trots den höga alkoholhalten, men avslutningen passande nog lite sträv och kärv trots allt. Bra längd. Riktigt bra och ¤¤¤¤ 17p även idag."
Vi tycker nog själva att vinet är lite stickigt, och på så sätt bråkigt ännu. Naturligtvis mycket gott, men ge det gärna 3-5 år - det lär bli mer harmoniskt. Åtminstone har tidigare årgångar blivit det...
Skicka en kommentar