Sommarlov!

Om vädret idag var tongivande för perioden som borde vara sommarens bästa - ja, då ser det ganska mörkt ut för oss som valt att sticka nu. Nåväl, sommarlov är sommarlov och det förtjänar att firas. Ett strömavbrott över hela Södermalm bekommer i alla fall inte oss som satsat på att pilla räkor. Ljusen är redan tända...

NV Pierre Peters Grand Cru Blanc de Blancs Extra Brut har en klockren, elegant doft där vi slås av ett enormt mineralfokus av hav, krita och flintig krutrök - pierre à fusil säger fransoserna. Blommig hyacint och en smal, ursnygg chardonnayton, som genom ett rör i mitten av doften. Smaken är knastertorr och ändå helt behaglig i syrorna. Storartad kalkmineralitet och en jästig, återhållsamt vingummilik frukt helt utan sötma. Moussen beter sig superbt, livlig men inte det minsta hård. Munkänslan sprakar av energi som mynnar ut i en lång, försvinnande torr eftersmak. Så gott och så givande! Till kvällens räkor har vi svårt att tänka oss bättre. Lever helt upp till det fina smakprovet på Grand i april. Otroligt fräscht och riktigt hög klass för pengarna! (91)


1996 Henriot Brut Millésime blandar 48% chardonnay och 52% pinot noir. Vinet spenderade hela sju år på jästfällningen. Färgen är gyllengul och doften ger rikligt av nötter, smör och citrus - påminner om citronvand och oljiga skal av citron och grape. Mognande sherrytoner finns absolut, men håller sig i bakgrunden. Vad vi kommer att minnas är en lite unken ton av champinjoner, omklädningsrum och våt ylletröja. En liten honungston minglar kvar i slutet. Smaken balanserar perfekt mot doften: rik, fyllig och harmonisk med avrundad (fatad) syra och en bitterhet som påminner om medicinala örter och grapefrukt. Även i munnen får vi aromer av citronvand och lite sherry, och vi tycker att vinet nått sin fulla mognadsgrad - det är inte längre så livligt, det räcker med svamp och syrorna är avrundade. Henriot infriar inte riktigt den föregående hajpen - "den mest magnifika champagnen under 500 kronor som Sverige hittills skådat" enligt Röttorp - eller våra förväntningar på stora 96:or, även om det förstås ändå är väldigt gott i sin utvecklade stil. (91)


2006 Domaine de Chevalier Rouge blandar 60% cabernet sauvignon med 30% merlot och lika skvättar av petit verdot and cabernet franc. Det nysläppta vinet har en tät mörkröd nyans med blå reflexer. Direkt ur karaffen doftar det jord och tobak, precis som det ska göra i Graves. I glaset breddar doften ut med gräddkola, svarta vinbär med några blad, blå plommon, vanilj, kokkaffe och tjära. En rejält frestande doft som också bjuder på gott om mineralitet av grafit och grus, med fräschör av mynta, ja nästan liniment. Första sippen är tuff, stram och koncentrerad där vi tydligt noterar den ungdomliga bitterheten. Men redan efter en stunds luft och några munsbitar ost - L'Affiné au Chablis - är vinet i spel. Lent, rikt och läskande, med munfyllande aromer av svarta vinbär och tobak, avvägda fatkryddor och en frisk mintighet. Precis som med 2006 Prieuré-Lichine häromdagen - som borde få betyget uppgraderat till den nivå där vi placerar detta vin - överraskas vi av den drickbarhet man lyckas få till i unga vänstrastrandenviner nuförtiden. Den gemensamma nämnaren heter Stephane Derenoncourt, och kanske hade Prieuré-Lichine lite bättre (pepprigt) grepp, kanske är Chevaliertanninerna fortfarande lite stumma, kanske är både mittsmaken och avslutningen inte helt kassaskåpstäta - och ska vi ha någon ytterligare invändning så är det väl bara den gamla vanliga - att lagring behövs för att flytta energin till avslutningen och förlösa vinet. Ett schysst smakprov på ett lovande vin som bör ges sedvanlig tid på rygg - förmodligen blir det super framåt tioårsdagen. (91)

ps. Ridley Scotts filmatisering av Peter Mayles läsalättbok "A Good Year" vältrar sig i kitschiga klicheer och coffeetable-pornografi från Provence. Tyvärr har man slarvat bort den roligaste tråden i berättelsen - den om det svindyra och sällsynta boutiquevinet "Le Coin Perdu", som visar sig komma från ett förbisett hörn av Russell Crowes nyligen ärvda vingård. I boken får intrigerna kring vinet rejält utrymme, ett hopkok av garagister som Château Valandraud, vins de table som Domaine du Trevallon och Domaine La Grange des Pères - och inte minst Mas de la Dame "Coin Caché" som fått stå för namnet. Mayles innovativa grepp är att placera den sensationella vingården mitt i Luberon. Ja, där får man nog leta för att hitta terroir av världsklass....

NV Pierre Peters Grand Cru Blanc de Blancs Extra Brut (Le Mesnil-sur-Oger, Côte des Blancs, Champagne)

1996 Henriot Brut Millésime (Reims, Champagne)

2006 Domaine de Chevalier Rouge (Famille Bernard, Pessac-Leognan, Bordeaux)