Förförra sommaren bjöd Domaine Trapet på en rejäl besvikelse med sitt byvin Ostrea. Lägger vi till ytterligare ett par måttligt upphetsande intryck härifrån, så kokar det ner till en generellt avvaktande inställning vad gäller den egentligen sympatiska (och biodynamiska) egendomens viner...
1999 Gevrey-Chambertin Ostrea har en mörkare färg, den ser ut ungefär som en mognande toscanare. Doften serverar både komplexitet och djup: tjära, gammalt fartygsträ, en lite rustik stallighet, dov frukt samt en pust av cola och julmust. En attraktivt animalisk, lite viltköttig känsla ger undertonen och ovanpå dansar små sextondelsnoter av mandelmassa, mint, liniment och gräs.
Mmm, här bjuds en rik, intensiv smak med pulvriga, lite torra tanniner och härlig längd. Frukten fyller ut bra med mörkare, mogna surkörsbär i toscansk stil, men är också rätt suddig i fokus och förlorar sig i ålder och lite murkna fattoner. Den intellektuella slutsatsen är att vinet fått en alltför omild fatbehandling och därmed tappat i renhet och typicitet - men ryggmärgsreflexen är att vinet är ordentligt gott och tillfredställande på ett hedonistiskt plan - ja, långt bättre än de två flaskorna vi öppnade sommaren 2007. Är det här ett svårartat exempel på flaskvariation? Eller de två extra åren vinet behövde för att hitta sig självt? Se där ett par frågor vi aldrig lär få svar på. (89)
ps. Också betydligt bättre än den nyligen provade 2005 Beaune Montagne Saint Desirée. Precis som det ska vara.
1999 Gevrey-Chambertin Ostrea (Domaine Trapet, Gevrey-Chambertin, Bourgogne)
5 kommentarer:
Inspirerande läsning... Verkar det inte vara som så att 99:orna från Bourgogne har behövt väldigt lång tid på sig för att bli som folk? Jag tror nog att det är dags att testa en av Jadots Clos des Ursules 99 snart.
Ja, det är mycket man aldrig kommer att få veta. Exempelvis hur alla enstaka flaskor man druckit unga kommer att bli i framtiden. Men grattis till en ok bourgongeupplevelse. Själv hade jag en utomordentlig besvikelse i förrgår. Mazis-Chambertin 1998 from the alleged king of Chambertin, Armand Rousseau: 82 pinnar av mig…!
Tavastgatan:
Oj vad tråkigt att höra om Mazisen. Själv sitter jag på en 2004:a som jag väl kommer spara ett tag, och jag hoppas på mer än 82 pinnar.
Tack förresten för den utmärkta
2006 Bourgogne Hautes-Côtes de Nuits, Gros Frère et Soeur som vi avnjöt på midsommar, sjysst vin (som du importerar vad jag vet). Slår nog kusinen A F Gros dito 2005:a på fingrarna tycker jag!
Hade 1999 Ostrea på en middag tidigare i våras - jag öppnade väl 18 flaskor av den och fann några vara godkända men inte särskilkt upphetsande. De flesta flaskor höll ett rätt murrigt, jordigt och allt annat än upplyftande vin. Så är det alltsom oftast med den traditionella firman Trapet, men numera har Jean-Louis Trapet gjort ett stort ryck!
Jag tappade nästan byxorna vid mitt senaste besök på domänen i vintras, då jag tillsammans med Jean-Louis provade igenom an faslig massa viner från 2006 (många betydligt bättre än väntat), 2007 (helt klart ett stort lyft uppåt) och 2008 strax efter malolaktisk jäsning (alltid svårbedömda, men med en fantastisk renhet och intensitet).
Helt klart är något på gång, och jag är mer öppen för omvärdering av Domaine Trapet än tidigare.
Många svaga bourgogner finns det, en 1999 Ostrea för några månader sen lämnade bara minnet "besvikelse - igen". 1998 är väl ett riktigt dödens år, 03 och 04 skyr jag också nästan lika mycket. Toppenkul om Trapet äntligen ryckt upp sig!
Skicka en kommentar