Achleiten är en av Österrikes mest berömda vingårdar, belägen i byn Weissenkirchen. Freie Weingärtner Wachau har mängder av gamla viner liggande i sina källarvalv, och ibland gläntar man på dörren och släpper ut flaskor på marknaden. Det är ju kul att dricka moget emellanåt, även om vi brukar charmas mest av österrikarna i lite yngre upplaga.
1997 Riesling Smaragd Achleiten är rikt gult i färgen. Doften ger omedelbart ett vänligt intryck med bokna gula äpplen, ugnsbakta äpplen utan honungssötma, därtill unkna övermogna aprikoser och ett inslag av petrokemiska produkter i gränslandet mellan dieselolja och insektsmedel för myggor och myror. Dag två märks mer av svamp och oljor från citrusfrukter än av äpplena.
Smaken är helt torr, ganska intensiv och gör sig mest bemärkt långt bak i munnen där man känner beska och bitterhet. i framdelen av munnen känns vinet däremot lite tunt, nästan vattnigt. Kan beror på att sötman är så låg och att syran saknar livlighet. Åter till bakre gommen är vinet ganska ordentligt långt direkt efter sväljögonblicket. Grapefrukt och skaloljor av citrus är den närmaste beskrivning vi kan ge av den gamla frukten.
Vi kan inte kalla vinet elegant, kanske inte heller fullständigt lyckat. Däremot karaktärsfullt och intressant, fast säkert inte allas kopp te. Vi får det bestämda intrycket av att vinet befinner sig i utförsbacke, och vi grundar det på att syrorna har ungefär samma vigör som invånarna på Hornstulls Servicehus. Beskan och bitterheten har däremot fortfarande bra punch i de lite grova rallarsvingarna. Den hälften så dyra Kabinettrieslingen från 1981 som släpptes förra året tyckte vi var mer sprittande av liv.
1997 Riesling Smaragd Achleiten (Freie Weingärtner Wachau, Dürnstein, Wachau)
10 kommentarer:
Hmm. Låter på det här som att kooperativets Grüner Veltliner 1997som släpptes för 1-2 år sedan var MYCKET bättre - och dessutom en hundring billigare.
Jag fick bara tag på en flaska av den, men tyckte att den var verkligt läcker. Den var mogen, hade fortfarande stuns i syrorna (om än inte så en syrataliban föll på knä), frukt åt gråpäron marinerat i citrus-hållet kryddat med lite pepprighet och petroleumliknande toner.
Det här låter trevligt, men inte mer än så.
Retur?
Intressant, men inte på något sätt omistligt. Och det vill man ju att det ska vara, till det priset...
Provade själv 1000-Eimer-Berg från samma kooperativ förra helgen som var mycket bra enligt min smak.Kan vara något för er! Om ni inte redan har smakat.
Nej, vi har inte smakat den. Men läst förstås! Ska förstås testas vad det lider. Vi hoppas på sprittande friska syror!
Jag lämnade tillbaka de två jag köpt på retur Achleiten (hade kvitto, puh).
Provade istället 1000-Eimer-Berg före maten i går.
Helt okej, bra syra, bra mineralitet, alla rieslingmarkörer på plats, utom gläfsande dieselgrävlingar, men de lär sig sällan gläfsa redan som ettåringar.
Givetvis inget stort vin, men väldigt bra aperitif i alla fall. Och med risk för att bli jinxad likt Frankofilen - bra prisvärde. Bättre än Breuer Sauvage 2006, men slagen av Breuer Sauvage 2005 - för att jämföra med något i samma prisklass.
Jag ska pröva Loimer också och avgöra vilken man ska köpa ett par till av.
Gläfs, gläfs och tack för rapporten, Henrik! Båda vinerna ligger i kylen och väntar på att tussas ihop för en jämförelse...
Otroligt, jag hann före.
Loimer har provats och faktiskt parallellt med 1000-Eimer-Berg.
1000-Eimer-Berg upplevde jag även denna gång som distinkt, frasiga syror, bra rieslingmarkörer som citrus (jo, lite åt grapebitterhållet om än inte ända in i mål), mineraler och den där antydan om dieselgrävlingar. Det är knappast ett lagringsvin, jag tror att det gör sig bäst som aperitif eller till asiatisk mat.
Loimer är inte lika stringent, har inte lika frasiga syror och inte samma citrusfrukt. Här finns ändå en antydan till dieselgrävling och vinet skämmer på inget sätt ut sig i förhållande till priset, men 1000-Eimer-Berg tar i min mun och näsa en klar seger.
Raka och tydliga besked, Henrik! Nu gäller det bara att glömma det vi just läste. Framåt helgen lever de här flaskorna farligt...
Provade 2009:an av det här igår - det kommer på bolaget den 2:a maj (360 flaskor). Det var riktigt bra även om man vill dricka det redan nu! Läs gärna min recension på http://snurraglaset.blogspot.com/2011/04/domane-wachau-stralande-riesling.html
Tack för tipset, Lucas. En nollnia från Achleiten för ynka 199 pix är förstås ett givet köp. Häromdagen imponerade Pragers nollåtta från Achleiten (Wachstum Bodenstein) stort även om den ännu är alltför för ung.
Trevlig blogg du har, bokmärke är på sin plats. Tipsa gärna Peblin på Bonlogg 360 så dyker dina inlägg upp där.
Vi hörs!
Skicka en kommentar