fredag, augusti 22, 2008

Crozes-Hermitage 2006: Le Rouvre vs. Graillot


Ikväll blir det holmgång mellan två crozes-hermitage i mästarklass, en repris på förra årets match mellan nollfemmorna. 2006 var, enligt både odlare och vinkritiker, en i det närmaste idealisk årgång i norra rhônedalen. Men där 2005 redan bevisat sin toppklass i våra munnar med en handfull smakprov, har 2006 en bit kvar för att vi ska vara övertygade. Det är de blålila vinernas afton, i glasen liknar de mest två bigarråer...

Yann Chaves 2006 Crozes-Hermitage Le Rouvre har en kryddig doft där likörkörsbär och aningen syltiga björnbär står ut mest. Gummi, lakrits, salvia och vaniljglass kommer till. Här finns också hot eller löfte om en aning eldighet. Som helhet känns doften i sötaste laget och lite väl uppenbar. Inga hemligheter lurar under ytan.

Vi får en sötfruktig, uttalat örtbitter smak med klart hög intensitet i både attacken, mittsmaken och den långa avslutningen. Här finns tät, lite bläckig frukt och hyfsat tuffa tanniner, men oroväckande lite av fräschör och drickbarhet. Med sin koncentration känns vinet inte särskilt njutbart idag, tvärtom lite jobbigt - överjobbat! Och inte heller på ett sätt som får oss att vilja lägga undan flaskor. Förmodligen blir det bättre, men troligen inte på ett sätt vi gillar. Nollfemman tilltalade oss mer. Hej, mitt namn är Extraktion, För Hög Extraktion...

Alain Graillots 2006 Crozes-Hermitage har en svalare doft med mycket tydlig garrigue, tjärpastiller (Ga-Jol!), tapenade och något parfymerad syrahfrukt som först är knuten och behöver tid i glaset. S noterar gröna toner som paprika och vi följer det spåret vidare mot stjälk, kanelstång, tobaksblad och sandelträ. Graillot avstjälkar inte, och det bidrar med intressanta aspekter. Stoppar vi näsan djupare i glaset hittar vi fler animaliska drag (som rostbiff) Mycket tilltalande - man vill bara nysta vidare i de salta mysterierna. En stund senare är garriguens aromer i klass med en påse herbes de provence. Via salvia och lagerblad landar vi i lakritstoner som är kraftigt tilltagande under hela kvällen.

Här finns en tilltalande smak i svalare stil med bra syrafräschör. Intensiteten är klart lägre än i föregående vin, men drickbarheten desto högre. Vinet är läskande och balanserat, mjukt i munnen med relativt låga tanniner och hyggliga mineraler. Inte fantastiskt, men mycket trevligt. Det känns inte som att denna årgång riktigt har strukturen för att bli ett längre projekt. Men aromerna får gärna öppna upp och vecklas ut. Det här dricker vi inom de närmaste åren!

Lammkotletter med ratatouille är förstås inget stolpskott till något av vinerna. Le Rouvre smakar bättre med mat, och de jobbiga dragen blir mer hanterliga. Men Graillots friska syror tar hem matmatchen också - liksom senare grenen drickbarhet på egen hand...

Förra året var det Graillot som stod för det tuffare vinet (dock utan avigsidor, som vi såg det), och Yann Chaves variant som var den mjukare och fruktigare. Graillot brukar ju omtalas som en vinmakare som extraherar ordentligt, men i år tycks det som att Chave kastat tillbaka handsken med besked. Parker gav 90p till 2006 Le Rouvre och 88-90 till 2006 Graillot. Wine Spectator hela 92p till Le Rouvre och 90p till Graillot. Men poängen säger ju inget om stilen. Varsågod att dra era egna slutsatser...

ps. Läs mer om 2006 Graillot hos Frankofilen. Mer om 2006 Le Rouvre hittar ni hos Rhônarna.

20 kommentarer:

Frankofilen sa...

Hmm, att 2006 utmålas som en perfekt årgång i norra rhône har jag missat. Bra och ganska klassisk men inte lysande var de intryck jag har fått - och det är ju inte det sämsta. Är det WS som slår på stora trumman? Decanter kan väl knappast hypa någon årgång mer än vad man gjort för 2005, JLL gick ju upp i falsett i förra decembernumret... "vintage of a lifetime..."

Annars intressant att ta del av era intryck. Låter som att mitt beslut att passa på Le Rouvre i augustisläppet får stå kvar...

Finare Vinare sa...

Hey Franko - som vanligt är vi bara ute efter att raljera över kritikerna, kommentera kommentatorerna ;-)

Parker uppskattar 2006 i Norra Rhône till 92p, i jämförelse med ynka 89p till 2005! Å andra sidan ger Galloni 92p till Toscana 2005, och om det året vet vi ju vad vi tycker! WS satsar istället på 94-96 till 2005 och 91-93 till 2006. Men det är såklart vanskligt att sammanfatta en hel årgång med en siffra. En sak tycks i alla fall vara klar: vinerna från 2005 är lagringskrävande - och de från 2006 verkar mer tidigt tillgängliga (analogt med exemplen från Graillot)...

Ett par producentkommentarer finns här:

http://www.winespectator.com/Wine/Features/0,1197,3540,00.html#Rhone

Anonym sa...

(A:) Hmm, jag som köpte fyra flaskor på släppdagen och lade dem direkt ner i källaren för att vänta några år. Illavarslande iakttagelser. Kanske ska ta och prova en flaska ändå....

MMM sa...

Vi har nästan druckit upp hela lådan Graillot 2006 i sommar... Och vad jag kan minnas så har nästan alla gått som "drickevin" utan mat. Håller med om att det verkar som att denna årgång skall drickas för sin fantastiska unga Syrah-frukt snarare än att vänta in en oviss framtid.

Priset på Bichel har höjts nu - så vill man ha mer kan det nog löna sej att vänta in bolagssläppet i höst (?)

Frankofilen sa...

Jag funderade mest på om de stora trummorna hade börjat mullra om en ny vintage of a lifetime och jag hade missat det. 2006 låter alldeles utmärkt tycker jag, det skall bli roligt att smaka allt eftersom vinerna dyker upp. Tidig tillgänglighet ibland skadar inte alls...

Anonym sa...

Exakt den här parallellhällningen har stått på min attgöralista ett tag utan att ta sig längre. Knappast förvånande att ni är snabbare ur startblocken - men det är bara att tacka, nu kan jag ju ta det lugnt... Alternativt ställa upp med en second opinion. Lite tråkigt att läsa om Le Rouvre, jag hade lite förväntningar på den.

Finare Vinare sa...

A: vi tycker absolut att du ska öppna en flaska innan du lägger ner fyra flaskor av ett oprövat kort. Gillar du inte karaktären så tillämpar ju bolaget tre veckors bytesrätt med kvitto. Det är förstås en smaksak, men vi vill inte ha mer av det här vinet i alla fall.

MMM - alla säger samma sak som du. Flaskorna går åt i rasande fart. Bättre betyg kan väl ett ungt vin knappast få.

Frankofilen - precis, en idealisk, balanserad växtsäsong behöver ju inte resultera i en stor lagringsårgång. Att vinerna smakar riktigt bra i sin fruktiga ungdom är ju också en trevlig egenskap, även om den inte brukar resultera i toppoäng.

Anders - snälla snälla gör hällningen som planerat! Det vore kul att läsa vad du tycker i precis samma jämförelse. Vi är helt övertygade om att det finns åtskilliga läsare / köpare som är grymt nyfikna på en second opinion...

Anonym sa...

(A): Precis vad jag menade, retur alltså, fast jag uttryckte mig otydligt...

Provade för övrigt Basarin igår efter er och övriga bloggares lovordande. Håller helt med om alla lovord. Den doft som kom direkt ur karaffen var som gjord för mina näsborrar, för att inte tala om smaken efter två-tre timmar i karaffen. Jag säger att jordgubbsäsongen inte är över ännu.

Får prova Chave snarast. Det går ju fortfarande "trada in" mot Basarin!

Finare Vinare sa...

(A): - det vore mycket intressant om du ville prova 2006 Le Rouvre innan du returnerar. Vi är nyfikna på fler åsikter. En positiv reaktion kan man läsa här:

http://rhonarna.blogspot.com/2008/08/2006-crozes-hermitage-le-rouvre.html

Kul med dina intryck av Basarin - ett oemotståndligt vin som vi både vill dricka igen snarast och dessutom spara ett gäng av för framtiden...

Claes sa...

Jag köpte ett gäng Rouvre vid ankomst och provade en samma kväll. Var mycket nöjd med mitt inköp. Åkte däremot inte tillbaks dagen därpå för att köpa fler...

Till det grillade lammracket och örtiga rostade grönsaker satt det förträffligt bra.

Tror inte på någon större utveckling framöver, men för en figur som jag som kastar sig mellan Södra Kalifornien och Rhône för att hitta min favoritsyrah är detta ett mycket bra geografiskt mittimellanvin.

Finare Vinare sa...

Precis Claes, 2006 Le Rouvre har nog större chanser att tilltala den som sneglar mer åt nya världen än vi.
Förutsatt att man blir kompis med bitterheten i smaken..

Anonym sa...

(A): Varför vänta. Kunde inte stilla min nyfikenhet utan korkade just upp. Första doft och sipp säger björnbär (kanske lite för mycket sylt kvar i munnen minuten efter svälj). Väldigt mycket bättre än vad jag förväntat mig ändå. Hade ju nu inte förväntningarna så högt ställda nu. Vinet får nu vila i karaff 1,5 timma tills det blir dags för middag.

Brukar vara väldigt kalibrerad med era smaklökar i vanliga fall, men denna gången lutar det preliminärt åt "behåll". Innebär i så fall att jag får betala för, och inte byta till mig, fler Basarin imorgon.

Återkommer efter middagen....

Finare Vinare sa...

Tack för förhandsrapporten anonyma (A): Gillade du smakprovet lär det säkert framstå ännu bättre till maten. Vi ser fram emot slutomdömet...

Som av en händelse är det just Barbaresco Basarin vi dricker till maten - parmesanbeströdda gnocchi med blanquette de veau. Frankrike & Italien i bästa samförstånd. Vi hittar mer menthol i doften ikväll. Hallonen och jordgubbarna ligger i en liten hemslöjdspåse av läder. Håller just på att öppna upp. Syrorna i kombo med en fin liten eldighet fräser i munnen. Vi älskar det här vinet!!

Anonym sa...

(A): Har nu skalat potatisen och har fortfarande kvar en lite klibbig sylt-känsla i munnen. Blir nog lite tveksam ändå.... Återkommer som sagt efter maten...

Rhônarna-Micke sa...

Jo då, vi gillade Le Rouvre skarpt. Men om samtliga vinälskare här i världen, vid alla tillfällen, skulle ha exakt samma åsikter, så skulle livet vara rätt så trist - eller hur?
Det är stunden, tillfället, humöret, inställningen, ev. tilltugg som bestämmer i många lägen.
Vi får väl se om VI tyckte att vinet vann på lagring. Återkommer nästa år :-)

Finare Vinare sa...

Instämmer helt, Micke! Nej, vi är verkligen inte ute efter att agera åsiktspolis. Vi skriver som vanligt bara vad vi tycker, helt enkelt. Därför är det så schysst att det kommer fler reaktioner på vinet, så kan läsaren dra sina egna slutsatser av det hela. Något års lagring lär bara vara av godo, men som sagt tveksamt om det är ämne för några längre projekt. Vi följer utvecklingen med spänning - och vi har själva fyra flaskor 2005 Le Rouvre på lut...

Rhônarna-Micke sa...

Nej, längre lagringsprojekt tror vi inte heller på.
2005:an missade vi dessvärre. Och (får man börja en mening med och?) med tanke på lagringspotentialen i övriga nordliga Rhone-femmor som vi har provat så är det säkerligen ett bättre lagringsprojekt.

Tack för en bra blogg!

Finare Vinare sa...

Tack själva! Keep up the good work...
Förresten, kul att vi hittade både sylt och vanilj i Le Rouvre, även om halterna knappast kan beskrivas som höga ;-)

Anonym sa...

(A): Hej, vet inte vad som hände igår. Skrev en rad men den "fastnade" visst inte. Hur som helst, Le Rouvre ändrade karaktär. Efter 2-3 timmar i karaff så var syltigheten borta och vinet slankt i munnen (tanniner till trots). Den bitterhet ni beskrev var nästan lite plågsam efter runt två timmar i karaffen men den försvann sedan i stort. Den helt klart dominarande komponenten skulle jag närmast beskriva med malen vitpeppar. På det sätt som vinet utvecklades har jag bestämt mig för att behålla flaskorna (vilket för den delen inte har uteslutet kompleterande köp av Basarin under dagen).

Brukar oftast vara löjligt kalibrerade med er smak, men som i er diskussion med Micke; hur kul vore det om vi alla alltid tyckte lika??

Finare Vinare sa...

Vi följde också Le Rouvre under hela kvällen (eller vinet kanske följde oss). Och det var ingen tvekan om att det var som bäst efter fyra-fem timmar. Även om vi inte var fullständigt övertygade ens då. Troligen blir det jättegott och du får din beskärda del av njutning om något år!