torsdag, augusti 14, 2008

2004: La Prima Riserva & Barolo Tre Utin


Vi satsar på oxfilé med gratinerad broccoli och blomkål ikväll - och möjligheten att prova två italienska nollfyror. Den ena från beställningssortimentet och den andra från augustisläppet. Bredvid varandra står vinernas olika karaktärer ut tydligt.

2004 Barolo Tre Utin har en ljusare brunröd/granatröd färg med lite tegel i kanten. Det börjar inte alls bra innan maten: vi får en liten, knuten, volatil, stickig doft med tydliga toner av nagellack. Aceton brukar inte tilltala oss, och inte heller ikväll. Frukten ger slånbär och röda vinbär. Dessutom aningen spritig sötmandel, ros, konvalj och rosmarin.

Smaken är till en början relativt lätt, intensiv, vass och stickig. Torrt, kort och örtbittert (rosmarin) är våra andra tidiga intryck. Vi är färdiga att döma hårt: ett mediokert vin när vi provar, absolut inget vi vill köpa mer av. En stund senare dricker vi vinet till maten och det har redan blivit dags att revidera intrycken! Syrorna framstår mycket bättre till maten, frukten fördjupas i smaken där hallonen framträder mer och mer, samtidigt som mandelmassa och kryddor kommer till. Garvsyrorna är inte jobbiga, inte ens efter maten - vilket överraskar oss efter Schiavenzas tuffa tanniner, som verkligen blev påtagliga efter mat. Den vassa karaktären är i stort sett borttrollad, både i doft och smak. Slutsatsen är att lagring och längre luftning gör susen för detta fortfarande unga vin. Drick om några år och/eller lufta två, tre timmar. Inte alls så tokigt, till slut...

2004 Chianti Classico La Prima Riserva har en medelmörk, varmröd färg med en gnutta kvardröjande blå nyanser. Doften är stor, generös och varm med mörka, mogna körsbär. Den fina sötfruktigheten påminner om syrah med kryddiga inslag som troligtvis kommer från faten. En lite unken köttighet spär på syrah-associationerna. Mer fattoner av ny ek, sötlakrits och mörk choklad rundar av en mycket tilltalande helhet där toscanska örter svävar ovanpå. En verkligt god och ganska insmickrande doft!

Första sippen bjuder på rejäla, smakrika aromer som stannar länge i gommen. Här finns bra intensitet och samtidigt rondör, fyllig kropp och bra balans. De rikt sammetsmjuka, fruktiga tanninerna kammar smaklökarna medhårs i en softad, aningen kryddig munkänsla med goda avrundade syror och relativt lågt drickmotstånd. Vi är överens - vinet är en riktig crowdpleaser. Inget fel i det - detta är en direkt och mycket tilltalande toscanare i modern stil, som inte måste lagras för att ge sitt bästa. Med sitt läge utmed Via Chiantigiana (222), på kullen strax norr om Greve, fångar man säkert in oräkneliga amerikanska busslaster. De får utan tvekan valuta för pengarna - men vi svenskar har också ett hyfsat pris i BS. Det här vinet förtjänar att upptäckas av en bredare svensk publik, och det finns att beställa.

ps. Den som är känslig för rikliga doser ny ek är härmed varnad.

2004 Barolo Tre Utin (Mario Gagliasso, La Morra, Piemonte)

2004 Castello Vicchiomaggio Chianti Classico La Prima Riserva (Tenuta Vicchiomaggio, Greve, Toscana)

7 kommentarer:

MSVin sa...

Det avgjorde saken. Jag beställer några flaskor av La Prima. Har vilat på hanen ett tag. Återkommer med en utvärdering. Och tack för att ni provade Tre Utin, så jag vet hur jag ska förhålla mig till den.

Magnus sa...

Angående Tre Utin: vi drack det häromkvällen och vi kan i stort sett instämma i er recension. Vi luftade 2 timmar innan vi serverade så vi slapp nagellack i näsan; doften var dock fortfarande ganska sluten. Smaken var däremot mycket bra: slank, syrlig matpassande, men vinet är smuttvänligt även efter det att tallrikarna tömts.

Finare Vinare sa...

MSVin - innan du beställer vill vi understryka att det handlar om rikligt med ny ek. Bara så att du vet...


Magnus - är det inte till och med så att det vore riktigt trevligt att återse Tre Utin om något år ? Syrorna funkade riktigt fint till oxfilén och den gräddiga gratängen - Tre Utin var ett bättre matvin än La Prima...

MSVin sa...

Okej, jag provar några flaskor trots den nya eken... Och tack för upplysningen.

Anonym sa...

Hej T.

Jag köpte med mig en flaska Tre Utin 2004 när jag var i Piemonte förra året. Såg att du testat den men att det var några år sedan. Tänkte rycka den ikväll, återkommer med intryck. Vad tror du om luftning. Är det pop and pour som gäller eller 1 timme i dekantern?

Tack för svaret ang Syrah på mmm-vin häromdagen, har ändrat drickfönstret på några av mina norra Rohnare nu!
Snart kommer vår vän hem från Singapore, hoppas att vi kan träffas igen då på någon provning på kungsholmen.

Mats Lagerdahl

Finare Vinare sa...

Hej Mats. Det är nog bäst med en timme i karaffen, men du märker ju direkt om doften öppnar upp eller behöver tid. Vi har ett par Tre Utin liggande och hade väl tänkta att vänta lite till nu när vi ändå väntat i tre år.

Som jämförelse var ju Roagnas Barolo Rocca e Pira 2004 spelbar omedelbart. Bara att hälla upp och njuta!
Borde väl finnas några kvar på SB fortfarande...

Anonym sa...

Smaka bra!

Vidöppen redan från början men kanske lite väl volatil. Fick sätta sig i glaset en halvtimme och sedan ren njutning. Den härliga doften av björnklister och sten,mörk och röd frukt, varm. Mjuk i munnen med oväntat lite tanniner. Bra struktur och bra drinkability. Öppnade även en Schiavanza broglio 03, mer kraft och inte samma finess, alkoholen känns betydligt mer. Dessutom betydligt sötare.
04 är nog ett år som passar min smakpreferens perfekt. Jag blev förälskad i Ceratti 04 och Tre Utin spelar på samma strängar. Något mer nedslipade tanniner dock (inget negativt)

Mats