2000 FWW Dürnsteiner Kellerberg Riesling Smaragd

Dagens inspelningar är i hamn. Efter att ha varit med om minst ett dussin gåshudsframkallande musikminuter landar vi på hemmaplan och får som belöning ett par timmar på egen hand. Stunden är som gjord för ädel riesling i glaset. Vi korkar upp 2005 Salomon Undhof Kögl Riesling Reserve som visar sig vara korkskadad - alltså snabbt fram med nästa kandidat! Emellanåt levererar Freie Weingärtner Wachau obegripligt billiga upplevelser av mogen wachauriesling, och det här ska visa sig vara en av dem. Det sydostvända läget Dürnsteiner Kellerberg ligger precis ovanför kooperativets källare och har en jordmån av fältspat och kvarts som förenar karakteristiska drag från de andra topplägena Achleiten och Loibenberg. Källarlistan över alla andra gamla viner man har till salu är för övrigt en ganska imponerande läsning.

2000 Dürnsteiner Kellerberg Riesling Smaragd har en rikt gröngyllene färg. Direkt när korken dragits kommer en källarunknad som får oss tänka på härsken gammal talgboll, en sån man ger till fåglarna. Snart vädras de unkna tonerna ut och lämnar plats för honung, aprikoser, gamla äpplen och örter. Mineraler finns det gott om, som sig bör, med en oljig ton rakt av från kemtekniska hyllan. Tiden har framkallat den typiskt vackra ålderston som på tyska språket kallas edelfirne.

Smaken är heltorr, avrundad, behagligt rik, balanserad och honungsörtig med bokna äpplen och dalande men ändå helt vitala syror. Upplevelsen varar tillfredställande länge i munnen och lämnar en hyfsat lång eftersmak med en viss mineralisk jordbeska. Riktigt gott! Summa summarum får vi en vacker mognadsupplevelse och ett skönt vin att njuta på egen hand. Priset i BS är helt fantastiskt, jämför bara med tre gånger så dyra 1997 Riesling Smaragd Achleiten från augustisläppet som var klart mindre givande. Beställning rekommenderas!

ps. 2006 Les Vins de Vienne Saint-Joseph passar perfekt till boeuf bourgignon. Lufta ordentligt eller öppna ännu hellre en dag i förväg!

2000 Dürnsteiner Kellerberg Riesling Smaragd (Freie Weingärtner Wachau, Dürnstein, Wachau)

3 x österrikisk basriesling 2007

Helgen kickar in med test av tre trevliga österrikare under hundringen. Samtliga är av årgång 2007 och finns att köpa i många systembutiker runt om i landet. Det blir en kul provning av ytligt sett likartade viner som visar sig ha sina egna, tydligt utpräglade karaktärer. Varning utfärdas till alla som inte gillar unga rieslingviner med kartiga syror.

2007 Domäne Gobelsburg Riesling är mycket ljust gulvit med framträdande gröna nyanser. Doften känns vit-grön, örtig, mineralisk, med aningar av god jasmin, skaltoner, grönt äpple och kiwi. Aning av gummi i slutet av glaset. Smaken ger först en aning sprits, därefter kiwi, bikarbonat, intensivt grönt och omoget äpple. Syrorna är höga, kartiga och rätt tuffa. Fräser fint i munnen. Det är ett rent, hårt och enkelt vin - nedkylt till champagnetemperatur är det perfekt som apéritif till kanapéer eller avocado med skagenröra.

2007 Riesling Federspiel 1000-Eimer-Berg är ljust vitgul med gröna nyanser. Doften är fruktig, med gråpäron, fazers gröna kulor, grönt äpple och päronsplitt. Mandelmassa kommer till bredvid kulorna och mer rika frukttoner eftersom. Smaken är fruktig, med relativt rika och generösa aromer av päron, omoget äpple och breda, jordiga syror. Det finns något vattnigt trots fruktigheten - och förutom ung koldioxid en jordton som vi inte riktigt gillar. Det är förstås hyfsat gott, men vi är helt överens - det blir lite för mycket pärongodis i doften och lite för mycket jordbeska bak i munnen.

2007 Loimer Riesling är precis lika ljust vitgul med gröna nyanser. Doften är mineralisk med unknad, vått ylle och terroir. Förutom det obligatoriska gröna äpplet finns noter av citrus, nässlor och krusbär och så, till slut, tittar solen fram med precis märkbara toner av honung, aprikos och sockerdricka som för tankarna till rheingau. Vi får en mineralisk smak där terroiren märks ända ut i de limefriska syramolekylerna. Subtil antydan till druvsötma (6g per liter). Slutsyrorna är hyggligt långa. Vi gillar den nya bättre än Loimers nollsexa.

Hårt och rent är bättre än fruktigt och jordbeskt. Terroir och finess är allra bäst. Vi tycker att Fred Loimers vin är mest sammansatt och mest komplext. 1000-Eimer-Berg är mest generöst av alla tre men får minus för jordbeskan. Domäne Gobelsburg funkar. Bra pris, tummen upp! Kyl hårt och du har en oantastlig aptitretare. Slutsats och minnesnotering: vi gillar ofta Kamptal mer än Wachau.

ps. Österrikarna tycks nu helt ha konverterat till skruvkapsyl - praktiskt när man vill spara vinet i kylen någon dag. De här lämpar sig nog fint i matlagning - varför inte en rieslingrahmsauce.

2007 1000-Eimer-Berg Riesling Federspiel (Freie Weingärtner Wachau)

2007 Loimer Riesling (Weingut Fred Loimer, Kamptal)

2007 Domäne Gobelsburg Riesling (Weingut Schloss Gobelsburg, Langenlois, Kamptal)

1997 Domäne Wachau Riesling Smaragd Achleiten

Achleiten är en av Österrikes mest berömda vingårdar, belägen i byn Weissenkirchen. Freie Weingärtner Wachau har mängder av gamla viner liggande i sina källarvalv, och ibland gläntar man på dörren och släpper ut flaskor på marknaden. Det är ju kul att dricka moget emellanåt, även om vi brukar charmas mest av österrikarna i lite yngre upplaga.

1997 Riesling Smaragd Achleiten är rikt gult i färgen. Doften ger omedelbart ett vänligt intryck med bokna gula äpplen, ugnsbakta äpplen utan honungssötma, därtill unkna övermogna aprikoser och ett inslag av petrokemiska produkter i gränslandet mellan dieselolja och insektsmedel för myggor och myror. Dag två märks mer av svamp och oljor från citrusfrukter än av äpplena.

Smaken är helt torr, ganska intensiv och gör sig mest bemärkt långt bak i munnen där man känner beska och bitterhet. i framdelen av munnen känns vinet däremot lite tunt, nästan vattnigt. Kan beror på att sötman är så låg och att syran saknar livlighet. Åter till bakre gommen är vinet ganska ordentligt långt direkt efter sväljögonblicket. Grapefrukt och skaloljor av citrus är den närmaste beskrivning vi kan ge av den gamla frukten.

Vi kan inte kalla vinet elegant, kanske inte heller fullständigt lyckat. Däremot karaktärsfullt och intressant, fast säkert inte allas kopp te. Vi får det bestämda intrycket av att vinet befinner sig i utförsbacke, och vi grundar det på att syrorna har ungefär samma vigör som invånarna på Hornstulls Servicehus. Beskan och bitterheten har däremot fortfarande bra punch i de lite grova rallarsvingarna. Den hälften så dyra Kabinettrieslingen från 1981 som släpptes förra året tyckte vi var mer sprittande av liv.

1997 Riesling Smaragd Achleiten (Freie Weingärtner Wachau, Dürnstein, Wachau)

1981 Domäne Wachau Riesling Kabinett

Ett av förra årets mest osannolika släpp, och därtill ett vin som egentligen är omöjligt att poängbedöma. Gillar man mognadstoner i riesling är det en upplevelse på hög höjd - även om vinet krasst sett inte kan sägas vara en riktig högpoängare. Bäst gör det sig kanske i apéritifsituationen när man verkligen får tag i alla himmelska (eller snarare jordiska) nyanser.

1981 Domäne Wachau Riesling Kabinett kommer från kooperativet i Wachau som sitter på en skatt av gammalt vin i sina källare. Ibland får man för sig att släppa ut dem på marknaden, till vrakpris. I karaffen har vinet en varm bärnstensfärg (se bilden och fundera på andra tänkbara jämförelser). Doften ger först aprikos, sedan mycket intressanta, utvecklade mineraltoner med inslag av skiffer, grus och nyanserad petroleum. Det går vidare att finna plommonmarmelad och bokna gula äpplen med inslag av botrytis och källarton. Åhh, det är verkligen en otroligt läcker doft! Smaken är helt torr, fruktig, stram och lite bitter med helt vital, dock avrundad syra. Trots sina modiga 27 år finns samma fräschör som i den osockrade tyska äppelmust vi drack mellan dagens pulkaåk. Den här flaskan var ännu bättre och mer balanserad än den vi smakade för ett halvår sedan. Det känns faktiskt som att vinet skulle klara att överleva både fem och tio år till!

1981 Riesling Kabinett (Freie Weingärtner Wachau, Dürnstein, Wachau)

1981 Domäne Wachau Riesling Kabinett

Kooperativet av fria vinodlare i Wachau förser emellanåt oss svenskar med häpnadsväckande rariteter från sina barockkällare. Att priserna på dessa klockrena lagringsviner är så låga är anmärkningsvärt, men det är bara att tacka och ta emot. Vinerna på riesling och grüner veltliner har en märklig förmåga att behålla livhanken och utvecklas med åren. Liksom vännen Holger hade vi väl också misstankar om att den blygsamma kabinettrieslingen hade framtiden bakom sig, så vi köpte, lite fegt, bara två.

Korkens topp är mörk och torr, mitten täcks av rödbrun mörja, men den nedre delen är helt intakt. Vinets färg i glaset är verkligen ett kapitel för sig: bärnstensfärgad, med nyans av mellanlagrad calvados. Difference Mature-glasen är som gjorda för att fånga doften, som ger nötigt läckra oxidationstoner, kåda, örter, honung, torkad eller boken äppelfrukt, till och med stekta äpplen i smör med kanel och socker. Fina källar- och fattoner finns, inte direkt förknippade med petroleum. Syrorna är vitala och friska, smaken är nästan helt torr med god, lång eftersmak. Det visar sig vara ett ypperligt matvin.

Vi äter torskrygg, vänd i mjöl och stekt i olivolja (vinet passar riktigt fint med den stekta ytan) ljummen sallad på Le Puy-linser, tomat, gurka, rödlök, bladpersilja, färsk timjan och senapsvinägrett. Slutligen visar sig vinet vara mycket gott till mascarpone-gorgonzola.

Vi pratar lite om olika syn på oxidativa mognadsinslag i vin: S är något mer skeptisk (dock svårartad petroleumfanatiker), T är mer uppskattande (nu pratar vi om champagne, jura och bourgogne, men också gammal riesling). Vi enas ändå om att det här vinet ger en stor, läcker och underhållande upplevelse av mognad, oavsett exakt hur mitt i prick den träffar. En flaska kvar!

1981 Riesling Kabinett Domäne Wachau (Freie Weingärtner Wachau, Dürnstein, Wachau, Österrike)

2005 Domäne Wachau Riesling Loibenberg

Efter att ha introducerats via BS i oktober kommer nu ett småparti av denna österrikare. Smaragd motsvarar ungefär tysk Spätlese, så vinet är präglat av sent skördade druvor med hög mognadsgrad. Färgen är halmgul. Första doften hoppar upp ur glaset och lämnar direkt ett tydligt avtryck: gröna marmeladkulor. Vi funderar ett ögonblick över minnen av Fazers gröna från för länge sedan. Vidare får vi mandarin, grape, mineral och aningen aromatiska toner. Smaken är läckert bred: både syrlig och generöst sötmogen rieslingfrukt från ett toppår. Avslutningen är stadig och lite bitter. Vi dricker den helst ordentligt sval, med värmen kommer kryddigt aromatiska toner som vi inte är helt gillar.

Vi föredrar nyligen testade Hirsch Zöbing Riesling, ändå är detta en mycket trevlig bekantskap - om än inte helt klockren just för oss. Vinet funkar fint som lyxig apéritif med ost och korv, sedan till en röd linssoppa med bacon. Vill man prova den nu finns ett litet gäng i specialbutikerna.

2005 Riesling Smaragd Loibenberg (Freie Weingärtner Wachau, Dürnstein, Wachau)

2001 Domäne Wachau Singerriedel Riesling Smaragd

Här har vi en rejäl österrikisk matriesling i klassisk stil - inte det minsta insmickrande. Doften ger allmänna mognadstoner, med dopbestick av silver (Häxans silverputs är nog med på ett hörn), övermogen galiamelon och grön sparris. Smaken är god, bred, snustorr och kompromisslös. Frukten är lite gammeldags - återhållsam, snudd på knuten, med aningen bitter eftersmak. Först tänkte vi på wienerschnitzel som det perfekta sällskapet. Men ikväll blir det massor av pillade räkor på toast med majonnäs, och därefter hel rödtunga kokt i ugn vid låg temperatur. Det funkar fint. Flaskan var öppnad, återförsluten och nu drucken två dagar senare. Alltså är vidare lagring en god idé.

2001 Singerriedel Riesling Smaragd (Freie Weingärtner Wachau, Dürnstein, Wachau)

(ps. sista flaskan var outstanding i juli 2009)