onsdag, augusti 29, 2007

2001 Cuvée Frédéric Emile vs. 2002 Vorbourg


Vi öppnade en 2001 Cuvée Frédéric Emile för ett par veckor sedan, och tyckte då att doften var fin, men smaken rätt besvärlig. Så efter varsitt glas korkade vi igen vinet i en lagom stor flaska för senare omtest. För att ha en referens i kategorin knastertorr riesling öppnar vi vår sista flaska av 2002 Riesling Vorbourg, ett vin vi druckit flera flaskor av under det senaste året. Jämförelsevis var årgång 2000 Cuvée Frédéric Emile ytterst läcker och rätt tillgänglig redan under hösten 2005.

Doften i 2001 Cuvée Frédéric Emile har en gyllene citrusfrukt, elegant toppad med jasmin, petroleum och faktiskt: nu har det utvecklats den svagaste aning av väl begagnade sneakers längst nere i botten av glaset, som gör oss misstänksamma. Smaken är, liksom för ett par veckor sedan, bara ett embryo, ung och omogen med efterhängsen lime i slutet. Knastertorr med en syra som vi inte blir kloka på, den har liksom bredd med saknar spets, den är hård snarare än pigg, trubbig och en smula livlös. Misstanken övergår i en känsla som snart växer till en övertygelse om att vinet drabbats av en lurig korkdefekt. Vi får prova en ny flaska vid ett senare tillfälle.

2002 Riesling Vorbourg bjuder på mogen, nedtonad frukt av citrus och bokna äpplen. Petroleum-tonerna är väl utvecklade och drar som vanligt i detta vin mot fotogen och trasselsudd. De mer subtila inslagen går vidare mot linoljat trä, mandel och hasselnötsolja. Smaken är knastertorr, med rundare mognad i alla komponenter utom syran, som fortfarande är suveränt hög. Eftersmaken är mineralisk med återhållsamma citrustoner samt inslag av bitterhet från lime och grapefrukt. Vi säger hej då till en arbetshäst i matsammanhang, en givande och prisvärd enklare riesling grand cru. Ikväll slår den lätt ut det mer än dubbelt så dyra prestigevinet som tycks ha gått ner sig i smygkorkens lömska träsk.

Dracks till stekt torskrygg vända i mjöl, med gräddigt kräftskum, potatis, broccoli och några frästa kantareller.

2001 Riesling Cuvée Frédéric Emile (F E Trimbach, Ribeauvillé, Alsace)

2002 Riesling Vorbourg Grand Cru (Dopff & Irion, Château de Riquewihr, Alsace)

8 kommentarer:

Frankofilen sa...

Hoppas det rör sig om kork, annars blir jag ledsen ;) Håller med om årgång 2000 -ung visst, men absolut ganska tillgänglig och vansinnigt god sist vi provade för snart 2 år sedan. Det var ju liksom ingen tvekam om vad vinet kunde visa upp. En av de bästa vita vinupplevelserna det året. 2001 borde ju vara i samma klass (eller tom bättre om man skall lita på Tanzer).

finare & vinare sa...

Hur många flaskor vågade du dig på att köpa osmakat? Det är en klart intressant fråga i största allmänhet eftersom vi så ofta blir "tvungna" att köpa på det viset....

Årgång 2000 var ett de bästa torra vita vi smakat, så vi tycks ha ungefär samma intryck av den.

Frankofilen sa...

Visst är det en intressant fråga. Det är ju grisen i säcken som gäller, och det är ju där man hoppas på viss ledning av recensenterna, eller i bästa fall egna upplevelser av tidigare årgångar. Vi har 3 flaskor av 2001:an. Hade det inte varit så mycket annat intressant i det släppet, och hade vi inte just kommit hem från Paris hade det nog blivit flera.

Frankofilen sa...

Hur många sitter ni själva på?

finare & vinare sa...

Just nu har vi tre kvar. Och det är ju hög tid att handla om man vill ha fler. Så det lär bli ett omtest mycket snart. Oavsett kork eller ej så tycks den vara mer sträng och reserverad än den föregående årgången, och kräver i så fall fler år i källaren.

finare & vinare sa...

Dagen efter läste vi en recension av boken "Tyst hav" av Isabella Lövin i DN, och skäms som hundar.
Torsk!
Hur kunde vi?! I DN-artikeln finns en guide till no-no-fiskar och yes-yes-fiskar.

Nästa gång blir det gös istället.

Henrik sa...

Intressant det här.
Själv sitter jag på två stycken Cuvée Emile 2000 - båda köpta på rea på Bolaget...
Till det sitter jag på en 99:a.
Kronstam skrev om 2000 att Trimbach själva ansåg det vara den kanske bästa årgången de gjort - intressant att Tanzer tycker att 2001:an är bättre.
Till yttermera visso skrev Kronstam om 99:an att det var det bästa Trimbach gjort.
Jag ser det här som en illustration till hur svårt det är att vara/lita på en recensent. Även recensenterna är - o vad jag hatar ordet - varumärken. Alltså går få av dem diskret omkring och avger sansade omdömen. Desto fler slår sig för bröstet både vad gäller hyllningar och sågningar - allt för att bli lästa.
Efter att ha läst det här passar jag nog på 2001:an och väntar ytterligare en tid på både 99:an och 2000-ingarna. Röttorp - för att ta en recensent till - skrev om årgång 2000: "mäktig framtid och ljuvlig nutid."

konjären sa...

Många bekanta viner här för tillfället... Jag ligger med såväl 2000 (3 fl) som 2001 (3 fl) och 2003 (1 fl) i källaren. Vid samma middag som refereras till nedan provades 2000 mot 2003. En av gästerna anade efter ett tag att det kunde vara samma vin av olika årgång. Håller helt med om att 2000 är en fantastisk upplevelse! Som jag förstod så valde Trimbac i likhet med en del andra prodcenter att hålla inne 2001 just för att den krävde längre tid för mognad, och jag räknar med att ligga på mina ett tag till...