Ni känner nog igen känslan. Man vänder och vrider på glaset, tårarna bildar gotiska portaler runt glaset, färgen är vackert rubinröd, så tät och snygg, sammetslikt böljar vätskan fram och tillbaka. Det ser dyrt ut, fortfarande ungt och man börjar inse att något extra är på gång. Så sticker man ner nosen, doften är lite sluten först, men mycket mineralisk och så plötsligt får man tag i den: tryffeldoften! En doft, som så fort man fått tag i den snart dominerar, fyller hela kupan och direkt placerar vinet däruppe bland årets toppfem-upplevelser. Resten av toscana när det är som allra bäst stöttar upp: mandel, läder, några charktoner (cacciatora), torkad körsbärsfrukt, blommor, lite stall, piptobak, balsamico, maraschino, after eight. Alltihop är så klassigt sammansatt att man blir rörd!
Ska smaken leva upp till detta? Ja, visst gör den det, till och med överraskande bra. Tryffelaromerna fortsätter i munnen, med en imponerande fyllig, koncentrerad och solitt helgjuten smak, fortfarande läskande, perfekt harmonisk med sammetslena, täta, mörkt chokladiga tanniner, och en lång, givande, mintig och aningen kärnig eftersmak. Det här är ett stort vin - mitt emellan ungdom och full mognad. Utan minsta tvekan platsar det bland de allra bästa i toscana. Vi håller det jämsides med minnen av Ornellaia, betydligt bättre än exempelvis Tignanello. Kanske är det en av de sista supertuscans där priset är mindre än kvaliteten. Vinet växer i vingården San Martino i Panzanos amfiteater, gyllene snäckan, la conca d'oro. Vi gillar verkligen Villa Cafaggio och deras balanserade stil, har troget följt San Martino under flera år, och det här är det bästa smakprovet hittills. Det är första gången som 1999 San Martino visar upp sig i full harmoni. Till mascarpone-gorgonzola. Underbart - och resterande flaskor kommer bara att bli bättre...
Golacioconda testar all årgångar av San Martino 1993-2001
1999 San Martino (Villa Cafaggio, Panzano in Chianti, Toscana)
2 kommentarer:
Det där lät ju vansinnigt gott, men 99:an är svår att uppbringa idag. Undrar om man ska kasta in en beställning på några flaskor från den svagare årgången 2000, eller hålla sig och invänta att 2001 släpps på SB?
01an borde ju vara ungefär lika bra som 99an. Men vi kan inte garantera den ljuvliga tryffeldoften ;-) Länken i botten av inlägget leder till förträffliga magasinet Gola Ciaconda, som har testat alla årgångar sedan 93, även 00 och 01, vilket inte vi har gjort. De är överens med oss att 99an är den bästa. Å andra sidan drack vi med stor behållning en kartong 98or, och tycker att även den höll rätt hög klass.
Ingen tryffel vad vi minns, mer åt det stalliga hållet. Varför inte beställa en flaska 2000 och se vad du tycker, den kan mycket väl vara mogen redan...
Skicka en kommentar