torsdag, augusti 02, 2007

1999 Künstler Hochheimer Stielweg


Till honungsgratinerad chèvre på mörkt rågbröd provar vi detta nysläppta vin från Hochheim. Hock, som de viktorianska engelsmännen kallade drycken (namnet smittade dessutom av sig på halva rhendalen). Franz Künstlers rieslingar från Stielweg brukar vara säkra kort, vi minns särskilt den torra auslesen. Men ikväll blir det spätlese. Färgen är varmt guldgul. I glaset har vinet en rik och lite simmig uppenbarelse. Doften ger honung, mandel och ananasspad, med underliggande diskret petroleum. Smaken är ljuvligt mogen med mjuk avrundad syra, viss restsötma och en lång härlig eftersmak. Inget direkt behov av vidare lagring även om det säkert går bra, här är det bara att korka upp. Ett charmfullt vin, som bäddar för en fin upplevelse av mogen riesling.

1999 Hochheimer Stielweg Riesling Spätlese Trocken (Franz Künstler, Hochheim, Rheingau)

2 kommentarer:

Henrik sa...

Drack denna igår, dels som aperitif, dels till varmrätten stekt gös, sockerärtssås, potatis- och jordärtskockmos.
Lite sluten doft först, men efter en timme på karaff kom diskret petroleum, mandel, ananas innefattat i mjuk syra.
Så gott att det gick åt i oväntat hög fart.

finare & vinare sa...

Hur gjorde du sockerärtssåsen? Visst var vinet oväntat mjukt? Egentligen lite låg syra i vår smak, men gott var det - lättdrucket, som du säger. Får väl korka upp en till snart...