Nattklubb mitt på blanka dagen? Miljön på Hotellet får oss att tänka på Donnie Brasco, och snart har vi glömt vad klockan är ute i verkligheten. Vinmaffian från Châteauneuf-du-Pape sitter utspridda i loungegrupper och frestar med sina högaktiva stimulantia. Gabriele e Paula Brasco minglar omkring och ser till att alla gäster har det gott.
Förutom mötet med vinmakarna är nollniorna från södra rhône dagens stora nummer. Hur ska de visa sig? Det handlar om purunga tankprover och nyligen buteljerade viner. Ett genomgående intryck är att frukten är rödare jämfört med storasyskonen från 2007. Vinerna är påtagligt silkiga och burgundiska, förhållandevis lättare i kroppen, ändå med god intensitet, samtidigt friska och eleganta i uttrycket.
Bland favoriterna hittar vi Julien Barrot och hans 2009 Pure som överraskar rejält efter de mörkare och rikare vinerna från 2007 och 2006. Den här gången har vinet lagrats helt och hållet i emaljerad ståltank, vilket tillsammans med årgången gett ett annat uttryck som påminner lite om nollfyrans: skimrande och skir rödfrukt med stor renhet och lavendelblommiga, lätt rökiga övertoner. En burgundiskt silkeslen upplevelse i munnen med fascinerande transparent mineralkänsla - och drickfönstret tycks faktiskt vara öppet redan från början. Ska bli mycket intressant att återkomma till, men tilldelningen blir mindre än vanligt på grund av den lilla skörden. Materialet till Fiancée - inte minst de hundraåriga grenachestockarna i Terres Blanches - ingår numera i Signature som därmed har fått en förstärkt laguppställning. Nollnian är härligt öppen i doften med charmerande frukt och en framträdande orientkrydda som Julien härleder till mourvèdrekomponenten snarare än till sin nyinköpta foudre.
Dagens kanske allra bästa uppställning - i ljusare nyanser än nollsjuornas - finns hos Isabel Ferrando och hennes Domaine Saint-Préfert. Redan Cuvée Classique är helt underbar med sina aromer av jordgubbssylt och röda vinbär, samt en känsla av finaste silke i munnen. Härlig fräschör och en kryddig avslutning med balanserad alkohol runt fjorton. Perfekt att dricka på frukten (BS i maj, 299 kr, 120 flaskor). Vill man lagra ett tag är Auguste Favier ett par snäpp större med en omedelbar doft av rika hallon och några björnbär, lakrits, sten och krydda. Alkohol på drygt femton och tätare tanniner som behöver ligga till sig lite. Supergott, ja rentav fantastiskt bra! Grenache plus två femtedelar mourvèdre. (BS i maj, 399 kr, 120 flaskor). Colombis är mer återhållsamt på nosen men vi fiskar ändå upp hallon, läder, lakrits och örter. Renaste burgundiskt silke i munnen med söt frukt och torr avslutning. (BS i maj, 439 kr, 60 flaskor). Det allra häftigaste smakprovet, fortfarande i en intensivt rödfruktig stil är Charles Giraud. Onekligen rejält laddat med alkohol, men knappast något mörkt mullrande monster för det (BS i maj, 499 kr, 60 flaskor).
Varför krångla till det med laguppställningar när det kan räcka med en enda bra spelare? Claire Michel och hennes Le Vieux Donjon representerar den kanske allra vackraste sidan av Châteauneuf - den ärketraditionella. Nollåttan har vi redan hyllat och den gör sig fantastiskt fint även på denna provning. Ett vin att dricka medan man väntar på att de omgivande åren ska mogna. 2009 Vieux Donjon har inte hunnit utvecklas det minsta men ger betryggande sten och garrigue på nosen. I munnen är frukten betydligt tätare än nollåttans, med en underbar längd som fullkomligt skriker potential inför framtiden. Det här vinet ser vi mycket fram emot. 2016 är det nog lagom att börja njuta.
Provat:
2010 Le Vieux Donjon Blanc
2009 Le Vieux Donjon (2x)
2008 Le Vieux Donjon (2x)
2010 La Florane A Fleur de Pampre
2009 La Florane A Fleur de Pampre
2009 Domaine La Florane
2009 Domaine La Florane Terre Pourpre
2007 Domaine La Florane Terre Pourpre
2009 Domaine L'Echevin Guillaume de Rouville
2007 Domaine L'Echevin Guillaume de Rouville
2009 Barroche Signature
2008 Barroche Signature
2006 Barroche Signature
2009 Barroche Pure
2009 Saint-Préfert Classique (2x)
2009 Saint-Préfert Auguste Favier (2x)
2009 Isabel Ferrando Colombis (2x)
2009 Saint-Préfert Collection Charles Giraud (2x)
2010 Mas de Boislauzon Blanc
2009 Mas de Boislauzon Tradition
2009 Mas de Boislauzon Cuvée de Quet
2009 Mas de Boislauzon Tintot
2010 Janasse CdR Blanc
2009 Janasse CdP Blanc
2010 Janasse CdR Rosé
2008 Janasse VdP Terre de Bussière
2009 Janasse CdR
2009 Janasse CdRV Terre d'Argile
2009 Janasse Tradition
2009 Janasse Chaupin
2009 Janasse Vieilles Vignes
2007 Monsanto Riserva
2006 Monsanto Riserva Il Poggio
2007 Monsanto Riserva Il Poggio
2006 Monsanto Nemo Toscana IGT
2006 Roagna Barolo Vigna Rionda
2005 Roagna Barolo Vigna Rionda
2003 Roagna Barbaresco Pajé
2006 Roagna Unione Nero di Wongraven
2006 Clerico Barolo Ciabot Mentin Ginestra
2006 Clerico Barolo Pajana
2007 Olivier Bernstein Charmes-Chambertin
2007 Olivier Bernstein Gevrey-Chambertin Cazetiers
13 kommentarer:
Ni har som vanligt rätt, men flaskorna från isabel ferrnado lär väl försvinna innan bredbandet hinner starta.....
Själv var jag riktigt impad av domenico clerico fast då har man ju lämnat Rhone ;-)
Håller med, plus att DdlJanasse var bra genomgående. CdR Terre de Argile 2009 var som en C9P.
Prèfert var super. Rödfruktig eterisk C9P, mums!
Barbera är en underskattad druva, särskilt från Clerico och Roagna. Pèira förstavinet var ett monster, passar till björnstek med potatisgratäng på mycket grädde. Inget vi äter här. Las Flors var mer balanserad.
Överlag en imponerande producentportfölj hos Bristly.
Ja. Helvete. Det såg ut att va´nått d`där..
Ps: Punkarn ser ju alldeles förstelnad ut? Tanninchock?
Ja, det var ju en trevlig förlängd lunch. Håller nog 2009 Janasse Vieille Vignes som favorit, men Olivier Bernsteins Grand Cru gjorde sig påmind i munnen hela eftermiddagen. Tack Gabriel.
/ FM
Hur var 2006 Roagna VR?
Igen mer Fiancée?
Hur var Clerico och Roagna?
Punkarn tycks skåda ljuset från La Peira...
Janasse: rosén var alldeles utmärkt, lite lättare och syrligare än nollnian. Terre d'Argile representerar den allra bästa utdelningen för pengarna, fortfarande rätt knuten i doften men väldigt seriös och imponerande välmatad i munnen. Chaupin kändes oerhört lyxig och polerad, klichén om järnnäven i silkeshandskar låg nära till hands.
Roagnas Vigna Rionda är helt superb i 2006 men mer tveksam i 2005 - den största skillnaden ligger i hur tanninerna betedde sig och att 06an är mycket rikare i frukten. Båda doftade som en hel skobutik (nygarvat läder) med mycket tobak/stjälkar, lösningsmedel och gamla jordgubbar. Egensinnigt och karaktärsfullt så det räcker. På sitt sätt är nollsexan öppen för njutning redan nu om man så vill.
Bägge Clerico var enastående bra i modernare stil, särskilt Ciabot Mentin Ginestra. Men vi lär inte öppna en flaska på många år än, åtta-tio år är nog lagom.
Exakt, ingen mer Fiancée, så ta det försiktigt med dem som är kvar ;-)
Jo jösses! La Peira '08 var som att kricka med en fullstad transport från Lagena, massor av allt rätt i nyllet. Jag hoppas & tror det kommer att bli bra med tiden dock, syror & frukt är på plats, det är nog bara en åldersfråga innan den blir alldeles utmärkt.
Annars var ju både Colombis & Pure fullkomligt strålande i sin härliga fräscha frukt, Grenache 2009 tilltalar mig som inbiten Pinotskalle, strukturellt finns det mycket stora likheter med fullmatad Bourgogne. Väl hanterad Grenache behöver inte ett 2007 för att visa framfötterna.
Dessutom vill jag slå ett slag för Cuvee de Vatican Blanc, en rysligt god 100% Rousanne. Jag _gillar_ det skarpt, syror och frukt var på plats och alkoholen mycket skickligt gömd. Att Punkarn skulle gilla en vit sak från Rhône trodde jag aldrig...
Vilken härlig eftermiddag! Klev på tillställningen 16.45 och kunde stanna till 18.30, alldeles för lite tid för att hinna prova ordentligt. Men hann med en del trots allt.
Håller med FV om att skillnaden var stor mellan Roagnas Vigna Rionda i årgång 2006 jämfört med 2005. Den kändes renare och med mycket bättre frukt.
Rognas Pajé var korkad så det blev inget prov. Synd, har fortfarande inte hunnit prova den..
Isabel Ferrandos viner var enastående, tyckte speciellt om Colombis (32€ på plats) men alla var riktigt rena och med snygg frukt. Att lagra: Clericos Ciabot Mentin Ginestra 2006, lär bli något alldeles extra som vuxen. Pèiras viner, lätt kylda var också väldigt bra! Alla passade väl på att prova lite O. Bernstein också,inte dumt alls..
Appropå Roagnas Vigna Rionda så är det bara att hålla med om skillnaden mellan nollfemman och nollsexan. Den äldre fick mig att se bilder i huvudet på någon som står på huvudet i en gödselstack. Nollsexan var mer fruktig, men inte bärfruktig utan äppelfruktig - som en torr fransk cider (dock utan kolsyra).
/ FM
Bristlys portfölj innehåller många fina saker för Grenache-dyrkare. Det blev lite väl hastigt för några djupare analyser, men vill lyfta fram CdVs Ch9 blanc som precis som Punkarn skriver var helt förvånande lysande. Sedan lyckades jag hålla i ett glas Quet 09 en stund... och jag upplevde det som ett vin med verklig potential. Likaså Peira-vinerna, och Pure 09, och Dom Janasse VV. Dom St Prefert var dock läckrast igår! Tack till Gabriel&Paula!
Instämmer. Verkligen. De flesta nollnior var sagolika, men Barroche, Vieux Donjon och framförallt Saint-Préfert var de som stack ut på den röda sidan. Cuvee de Vatican Blanc ägde den vita, fantastiskt trevligt vin!
Väldigt smidigt med X2000 till södra rhône.
Faskiken oxå. Vi måste upphandla ett avtal med det här hotellet. Försöker hitta Hotell Bristly i självbokningssystemet, finns inte. Fasiken. Det varar ju va nått, betydligt roligare viner än sedvanliga hotell ju.
/MW
Skicka en kommentar