fredag, januari 16, 2009

2005 Torbreck The Struie


Det tog högst två minuter för krögaren Ulrika Karlsson att identifiera oss som hopplöst bakåtsträvande frankofiler, när vi besökte Krakas Krog sommaren 2007. Vi fick själva välja Dominique Laurents underbara 1994 Chambolle-Musigny 1er Cru Les Cras. Men till slut satte hon oss på omprogrammering med 2005 Mitolo GAM Shiraz! Ett imponerande vin, men vi fann det ändå alltför primärt, massivt och syltigt för att passa oss, trots att sällskapet var ostklocka och cassismarmelad...

Sen förflöt drygt sexton månader utan närkontakt med en endaste aussie shiraz. När det nyligen var dags att blindprova Munskänkarnas decemberviner, överraskade 2005 Torbreck The Struie stort. Här hittade vi en oväntad fräschör, balans och komplexitet för den här typen av vin! The Struie får nämligen sin friskt syrliga karaktär av odlingar på svalare, högre belägna sluttningar i Eden Valley, med assistans av fetare frukt från Barossa Valley. Shiraz-stockarna är 40-80 år gamla och skördas sent. Vinet mognade i 18 månader på en blandning av nya och använda franska ekfat.

2005 Torbreck The Struie är i stort sett opakt, svart blårött med viskösa tårar i glaset. Fina toner av svarta vinbär och cassis inleder, men övertas snart av mörka, mättade björnbärs- och drottning-marmelader direkt tagna från en fransk hotellfrukost med rostat bröd. Vanilj och blomtoner svävar ovanpå. Så läckert och helt förföriskt! Snålvattnet rinner till - var är brödskivan, vi vill bre på vinet, nu med en gång. Odörer av mint, tjära, träskmark och jazztobak får oss att diskutera favoritårgångar av Roskildefestivalen från mitten av 80-talet...

Gigantisk smak - och ändå elegant. Övermogna druvor - ändå balanserad syra. Ett vin man blir på riktigt gott humör av! 15,5 alkoholprocent passerar förstås inte obemärkt, men är ändå fint infattade i helheten och upplevs inte som eldiga. Munkänslan är fet och viskös, fruktaromerna busigt goda. Det smakar förstås härligt till ost, men vi vill särskilt framhålla att det är ett klockrent sängkammarvin. "Sex in a bottle", som Parker gillar att skriva ibland. Hej, alla förförare och förförerskor! Ska vi förflytta oss till sovrummet?

2005 Torbreck The Struie Barossa Valley & Eden Valley Shiraz (Torbreck Vintners, Marananga, Barossa Valley, South Australia)

17 kommentarer:

totte sa...

Kul med extra info även om den visserligen är kopierad direkt från proucentens hemsida. Men extra intressant är att ingen kritik eller fundering läggs kring det etiketterade ursprunget. Så svårt är det inta att skilja Barossa från Barossa Valley. Torbeck borde givetvis ha koll på det och Ni som bloggare borde givetvis uppmärksamma det.

Totte

Café Rotsunda sa...

Hänger inte riktigt med på Tottes kommentar. I och för sig är fakta och text hämtad från producentens hemsida - det är ju också poängen för producenter med att lägga text på hemsidor. Att bloggare gör det, är helt okej i min mening. Men om du, Totte, läser vintidningar, kommer du att få bråda dagar med att kommentera alla verksamma vinjournalister (och journalister inom andra områden också, för den delen) som ohämmat tankar ner texter från hemsidor och böcker för att publicera under egna namn.
Din kommentar om Barossa Valley vs Barossa än än skummare.
Såklart vet Torbreck exakt var vinet kommer från, och vilket ursprung det har.
Alltså, det rör sig om 100 procent Shiraz som till ungefär lika delar kommer från drygt 60-65 år gamla stockar i vingården Schultz i Barossa Valley och 40-45 år gamla stockar i Knight Vineyard i den svalare Eden Valley (för att skänka vinet elegans och bättre struktur). ”Jag vill inte göra en ren Eden Valley Shiraz, men tycker att den rika frukten från Barossa matchar den aningen svalare och elegantare frukten från Eden Valley på ett utmärkt sätt”, berättade ägaren och vinmakaren David Powell för mig.
Skillnaden mellan Barossa Valley och Barossa är mer regelboksmässig. Alltså inget att kommentera, tycker i alla fall jag.

Finare Vinare sa...

Hej på er! Vi hade ingen aning om skillnaden mellan Barossa Valley och Barossa Zone. Att den senare även omfattar Eden Valley läste vi oss just till i "Oxford Companion to Wine" (3rd Edition). Alltid lär man sig något nytt! Tur att vi går på tvåbetygskurs så att det blir någon ordning på torpet...

Totte - vi gissar att du menar att det är fel av producenten att skriva Barossa Valley på framsidans etikett när vinet till stor del kommer från Eden Valley. Baksidesetiketten redogör dock för båda.

Ja, vad gjorde vi utan producenternas hemsidor?
Och det är så klart ännu roligare att träffa dem personligen. Men att hämta in fakta är väl ändå inte samma sak som att kopiera text? Då brukar vi använda kursiv och citattecken...

Den som dricker det här vinet hoppar nog gärna över hårklyverierna och går rakt på njutningen...

Anonym sa...

Apropå sängkammarviner?

;)

/Martin
(som har våldsamma problem att bestämma vin till kvällens Oxfilé Provencale, sydfransk KRAFT eller en BDX med mognad? Kan någon få hävstången att tippa över?)

Finare Vinare sa...

Tog du sydfransosen? Och vilka var kandidaterna?

Henrik sa...

Hmm, the Barry White (eller Sade) of wine.
En sådan hyllning får ju till och med en gamla världen-kramare som jag att längta in mellan lakanen.

Anonym sa...

Ibland är detta med vinintresse något som gränsar till förbannelse. Jag får känslan av att jag i onödan krånglar till det... ;)

Men. Magkänslan säger väl att det rätta vore att följa en form av "jordblodsteori"; Châteauneuf-du-Pape eller Bandol, eller någon annan typisk regional (inte för att rätten egentligen är regional, men ändå..) tappning.

Men SÅ lätt kan man väl inte göra det?

Line-up såg ut så här:

En skvätt av gårdagens Il Nero Di Casanova (Spinetta, -06)
En nyöppnad Les Pagodes de Cos (-98)

Casanova drack jag första gången på Matbaren i december. Då var den generös och öppen och satt som handen i handsken till hjorten. Nu vbar den mest (trots en natt i öppnad flaska) knuten, men med kvalitet måste jag säga. Något år eller två kan göra nytta antar jag. Finns nu i BS och jag kommer köpa fler.

Pagodes var jag nyfiken på. Har inte druckit denna för, köpte den för (?) 35-40 € i Frankrike för något år sedan. När jag nu ser att denna årgång kommer i nyhetsläppet (SB, februari, för 250 pix måste den provas, tänker jag.)

Men den var en stor besvikelse. Ok, maten kanske inte helt matchade vinet, men ändå. Denna mat borde kunna bära det mesta?
Mitt korta omdömme - Uttorkad, kort smak, tråkig.
När jag korkade ur och provade var det nästan så jag trodde (vilket jag nästan fortfarnaden tror..) att något var fel på flaskan.

Så,

Till flaskorna adderades dessutom Solanes..
Vilken helt klart avgick med segern i denna mellanklass-fight denna gång. Kraft och attribut var korrekt m.a.o.

(Fast denna Wretmanska paradrätt var väl allvarligt talat "sådär" denna gång. Det är möjligt att våra smakpreferenser har förändras sedan vi åt denna rätt sist, och tomater är det tråkigaste som finns att äta nu i januari. Nya tag imorgon.)

Det här blev längre än jag hade tänkt. God kväll!

/Martin

Niklas J sa...

Martin, Cos lyckades inte 1998 så tyvärr avspeglas det nog i andravinet också vilket din provningskommentar bekräftar...

Anonym sa...

Japp. Nu förstår jag varför priset är slashat som det nu är. Här gäller det att klämma ur de sista korvörena innan innehållet totalt faller samman. Vilket det alltså kanske nog redan gjort.

Fortfarande kostar t ex fantastiska aktuell årgång Haut-Carles ungefär samma peng.
Bdx och pris är en svår ekvation.

/M

Totte sa...

Så kan det gå när man är trött och berusad. Hoppas jag inte trampade nån på tårna. Hävdar ändå att det inte är helt korrekt att skriva Barossa Valley på framsidan om mer än 15% av innehållet är skördat i Eden Valley.
Men tack för fin läsning.

T

Niklas J sa...

Martin,

"Bdx och pris är en svår ekvation."

Tyvärr har du rätt. I ditt fall betalade du säkert extra för att det just var en pagod på etiketten....

/Niklas J

Café Rotsunda sa...

Totte,
Mina tår tål ordentligt mycket trampande på utan att jag bryr mig, annars skulle jag inte ha det yrke jag har.
Vad gäller det regelmässiga i vinets värld, finns det mycket att orda. Men reglerna är tydliga, och i stort sett alla producenter håller sig till dem (undantagen brukar bli högljutt omtalade). På samma sätt som man i Pommard från buteljera vinet som Bourgogne, och i Pauillac får buteljera vinet som Bordeaux, får man buteljera ett vin från Eden Valley som Barossa Valley av den enkla anledningen att Eden Valley är en enklav, en subappellation, inom Barossa Valley. Att man gör så är enkelt - i en årgång kanske man uteslutande tar druvor från Barossa Valley, i en annan kanske uteslutande från Eden Valley. För att slippa ändra ursprung/appellation mellan årgångarna, och därmed förvirra konsumenterna, väljer man den övergripande appallationen. Vilket både är enkelt och rätt, och regelmässigt.
Liknande exempel finns det hundratals av, i alla länder.

Totte sa...

Eden Valley ligger väl i Barossa och inte i Barossa Valley ?
Och givetvis var ju ingen kritik riktad till Finare Vinare eller Michel. Men sväng förbi vinbaren nån kväll och säg hej.

Mvh
Totte

Finare Vinare sa...

Som sagt, Jancis-bibeln "Oxford Companion..." skiljer på Barossa Zone och Barossa Valley. Eden Valley sägs vara en egen "wine region" (med subregionen High Eden) inom Barossa Zone.
Oz Clarke hoppar mellan namnen Barossa och Barossa Valley på ett otydligt sätt i sin "Vinatlas" och reder inte ut saken mer än så. André Dominés "Wine" placerar in Eden och Barossa Valleys i Barossa på kartan men blandar bort korten i texten. Tom Stevensons "Vin" listar dels distriktet Barossa Valley och dels regionen Barossa-Eden and Adelaide Hills. Mölstads "En Värld av Vin" är den minst upplysande, här nämns inte Eden alls och inga övriga distinktioner görs. Michel berättar slutligen att Eden Valley är subappellation till Barossa Valley...

Lite rörigt blir det allt. Ordet region tycks användas på fel sätt åtminstone på ett ställe... alla ovan nämnda förhållanden kan väl inte samsas på en gång? Michel, du har ju varit på plats och har säkert koll. Vem av skribenterna har rört till det?

Totte, hittar vi dig bakom disken på vinbaren?

Totte sa...

Japp där hittar ni mig ibland.
Jag säger att i G.I. Adelaide (Superzone) ligger G.I. Barossa (zone) är uppdelat i G.I. Barossa Valley (region) och G.I. Eden Valley (region), som i sin tur har en subregion i G.I. High Eden.
I G.I. Adelaide (Superzone) hittar vi även Fleurie (zone) och Mount Lofty Ranges (zone).

Vinosapien sa...

Hej på er

Följande info kanske kan bringa aningen mer ljus:

http://www.wineaustralia.com/australia/Default.aspx?tabid=834

Bara att hoppas att aussie-myndigheterna är bäst uppdaterade.

Finare Vinare sa...

Bra Vinosapien! Den där uppställningen borde finnas i Munskänkarnas vinbok. Men nu dröjer det väl till nästa upplaga...

Totte, du har uppenbarligen full koll på läget. Tack för förtydligandet! Vi ses i baren...

En hel del förvirring i böckerna beror nog på översättarna som ofta verkar blanda ihop begreppen region och distrikt. Även Munskänkarna envisas med att kalla de australiensiska regionerna för distrikt i sina 2-betygsprov. Egentligen borde man väl helt låta bli att använda ordet distrikt i Australien? Jämför med Europa där vi har andra hierarkier, exempelvis regionen Toscana och distriktet (ibland kallad zonen) Chianti Classico...