söndag, oktober 12, 2008

Barolo revisited


Under helgen har vi gett några unga baroloviner en andra påtitt. Ikväll var det 2003 Barolo La Serra som fick sällskapa med en lasagne. Det är nästan ett år nu sen sist vi sågs...

2003 Gianni Voerzio Barolo La Serra är ovanligt mörkfärgat i glaset för att vara barolo - nästan svartrött. Doften kommer i tydliga lager som kan läsas likt löpande text. Först frukten: helt dominerad av de mogna mörka körsbären med inslag av inlagda bär. Sedan ekfaten: mörk choklad, bittermandel, mandelmassa, ek och söta vaniljtoner från rostningen. Därnäst kryddigheten: muskot, ingefära, kryddnejlika och sweet basil. Plötsligt öppnar doften - via anis - en diskret, djup tjärton som leder tankarna till torvrökar på Islay. Och lika snabbt är den borta! Helhetsintrycket i doften är läckert och lite insmickrande.

Vi smakar: en tätfruktig, stram och och sträv munkänsla. Tungan och kinderna förvandlas direkt till grovkornigt sandpapper. Här finns massor av tuffa tanniner, en bra intensitet i sväljmomentet och klart tillfredsställande längd på eftersmaken. Vi kan inte kalla vinet elegant, men det har en härlig kraft och vitalitet. Det är framställt efter internationellt anpassat recept med massor av ny ek, men ändå skickligt genomfört inte minst med tanke på årgången. Fortfarande ungt och rättframt, inte precis det mest typiska vinet från byn La Morra (känd för slanka viner) men vi är fortfarande nöjda med köpet.

2004 Michele Chiarlo Barolo Tortoniano har vi nyligen provat. Tyvärr känns vinet mindre intressant vid återseendet. Här finns en störande murrig ekfatston som skymmer en troligen mindre lysande frukt. Smaken handlar också i för stor utsträckning om ek som känns rätt klumpig i munnen, inte minst eftersom frukten inte klarar av att samarbeta. Ett dygn i öppen flaska gör vinet något bättre, men ändå inte vidare tillfredställande. En barolo man kan ha eller mista.

2004 Mario Gagliasso Barolo Tre Utin ger ett bättre intryck än förra gången. Visst finns inledningsvis en ton av aceton eller lösningsmedel, men låter man den bara vädras ut i någon timme framträder en mycket charmerande sötfrukt av hallon och röda vinbär som bara blir bättre under kvällen. Ingen ny ek stör bilden, syrorna är slanka och lysande, fortfarande lite vassa i sin ungdom. Det här vinet är, som vi upplever det, mer typiskt för ursprungsbyn. Det är redan ganska läckert och lär utvecklas fint med tiden.

2003 Barolo La Serra (Gianni Voerzio, La Morra, Piemonte)

2004 Barolo Tortoniano (Michele Chiarlo, Calamandrana, Piemonte)

2004 Barolo Tre Utin (Mario Gagliasso, La Morra, Piemonte)

5 kommentarer:

Henrik sa...

Är det inte aningen underligt att ekfaten skymmer smaken i Chiarlos Tortoniano när det legat på Botti?
Jag tyckte, eftersom jag har två flaskor i garderoben, mycket bättre om den förra recensionen ...
Jag låter dem ligga och hoppas på att något trevligt händer.

Finare Vinare sa...

Bra där Henrik! Vi har inte läst på, men det lämnade en osnygg träsmak i munnen, därom var både S & T rörande överens. Vi visste att du skulle ha synpunkter på den här nedvärderingen, och det kan ju faktiskt ha varit en svagt exemplar. Till skillnad från vår förra och dina ;-)

Henrik sa...

Jag kollade bara Chiarlos egen hemsida och uppgifterna om botti gäller förvisso årgång 2001, men jag ser inget på hemsidan som tyder på att man skulle ha övergett filosofin för hur man gör Tortoniano.
Det är - tyvärr den här gången - inget hinder för vad man själv upplever och smakar.
Det finns en Tortoniano riserva också och nog finns det en viss risk för att man slarvat en aning med såväl frukt som fat för den billigare uppplagan. Synd i så fall, för en anledning till att jag satsade på den här var att både WS och Parker menar att Chiarlo skärpt sig efter några svagare år. Känns lite sådär att HOPPAS på flaskvariation, men ...
Nåja, mina flaskor är redan betalda, så jag väntar ut Tortoniano ett par, tre år till.

Rhônarna-Andreas sa...

Aah, vilken härlig uppställning vinare. La Serra är en av mina Barolo favoriter, Tre Utin har jag inte provat än men har stoppat undan ett par, generellt så gillar jag min Barolo lagrad hellre än purung. Provade Michele när den kom men anser även att den skall ha ryggläge ett tag för min smak. Det får mao bli en "revisited II" om några år...

Vinös sa...

Vi har inte smakat La Serra -03 men däremot har vi testat -01 vid ett par tillfällen. Vår upplevelse av dem är ungefär som ni beskriver ovan - eken är lite för dominant, speciellt i smaken, och La Morras sensualism går delvis förlorad på köpet. Men till priset som vi får handla för i Sverige (01:orna kostade 203 kr) måste det ändå betraktas som ett fynd! När vi besökte Barolo i somras tog de 65 Euro för La Serra -01 på vinoteket i Barolo...