onsdag, april 16, 2008

2004 La Spinetta Barbera d'Alba Gallina


Efter en superlång arbetsdag är det äntligen, sent på kvällen dags att fira lite födelsedag med ostar och ett par utvalda viner. Det börjar skakigt. Skit också, 1997 Felsina Fontalloro är otvetydigt korkat, men inledningsvis inte mer än att hårdhudade vikingar kan se det som ett intressant inslag. Den syrliga, mustiga, mogna smaken bjuder på god hallontonad sangiovese med aromer av cola och earl grey, tanninerna är uppmjukade och friska flaskor bör nu vara framme i en riktigt trevlig fas - men mycket mer har vi inte att komma med. Det är lite för gott för matlagning, lite för dåligt för att få ett ordentligt omdöme. Korkaromerna utvecklas fort, vi dricker snabbt och häller ut skvätten. Skit igen...

2004 Barbera d'Alba Gallina är något helt annat. Det inledande intrycket ger täta aromer av likörfrukt, mörka körsbär, hallonsås och riktigt ny ek, alltså trä och terpentin. Smaken har en rent av skrattretande turbokraft. Alkoholen lindar frukten varv efter varv runt tungan. Tanninerna är lena och chokladiga. Eftersmaken drivs av sina två efterbrännkammare, fat och alkohol, hela vägen över Atlanten och landar inte förrän Californien är i sikte. You asked for Piemonte - well, here it is, and it tastes kinda like Zin! Skämt åsido, detta är inte riktigt vad man väntar sig när man korkar upp en barbera från Alba - but it sure is one helluva ride! Framtiden då? Ja, vi vet inte, vi har druckit dem vi högst fem års ålder. Just nu känns det som att vinet hänger mitt på gärsgårn. Den första, unga explosiviteten vi fick för ett och halvt år sedan har tonats ner lite - det smakar riktigt gott ikväll, men inte fullt ut lika knockoutgott som då - nu är den stora frågan vad som vinner på sikt, ek eller frukt? Ska de rentav ingå i en skön förening med tiden? Och den fina syran, en av vinets stora tillgångar, vad händer när den mjuknar?

2004 Barbera d'Alba Gallina (La Spinetta, Castagnole delle Lanze, Piemonte)

13 kommentarer:

Frankofilen sa...

Var de skall ta vägen gäller väl även den enklare Ca'di Pian från samma årgång? Senast vi smakade i höstas kändes lite längre lagringstid motiverad, men jag har ingen erfarenhet alls. Har ni smygdruckit någon flaska på senaste tiden och har färska intryck?

finare & vinare sa...

Nej, ingen smygdrickning av 2004 Ca' di Pian efter förra våren.. alltså de här högextraherade vinerna.. det man innerst inne är lite rädd för är att den uppblåsbara barbaran säckar ihop med tiden.. att den fylliga barberan är häftigast i sin ungdom.. ja, vi lär få se med tiden...

Anonym sa...

Min erfarenhet är att all Barbera, inklusive toppcuveer som Spinettas Gallina och Braidas Ai Suma, gör sig bäst i sin ungdom (även om vissa vinskribenter hävdar att dessa "super-Barbera" vinner på lagring). Jag har god erfarenhet av Ai Suma, och alla årgångar jag har följt har absolut varit som häftigast i sin ungdom. Kombinationen av den makalösa frukten och den häftiga syran är det som jag tycker gör Barberan unik. Mina försök på lagring har bara gett slappare frukt utan att få någonting i gengäld. Så här är det ingen grund till korkskruvsångest...

/Laffen

PS Jag har en sista Gallina 2004 i källaren, men den ska korkas upp före sommaren är här! DS

finare & vinare sa...

Tack Laffen, precis så kändes det när vi smakade. Vi kommer att öppna fler flaskor inom kort och spara en eller två i experimentsyfte...

Ulf sa...

Hm, grattis vem det nu är som fyller år! :-)

/Ulf

fredrik n sa...

Med dessa invändningar ser det ut som ett hav av barbera kommer att släppas lös här hemma....Azelia, Vietti, Borgogno, Scavino mflmfl....det kommer bli rena syndafloden med era predictions.

finare & vinare sa...

Barbera är ju inte en druva som transformeras genom lagring, som exempelvis nebbiolo eller riesling (säg gärna emot om du råkar vara barberagalning med tioåriga flaskor på lut).
Därför har vi i stort sett ingen barbera i källaren, med undantag för Gallina och Ca'di Pian. Fredrik, inte för att dina viner kommer att säcka ihop imorgon, de är nog inte heller lika uppumpade som Gallina. Det gäller bara att haffa dem i den fas i utvecklingen där balansen tilltalar den egna smaken bäst. Ska man vara elak så är ju Gallina "ekjuice" och frågan är om inte det blir tydligare ju äldre vinet blir. Trots den maffiga tätheten har vinet en frisk, fin syra - och frågan är om inte vinet är som godast så länge den är påtaglig. Vi dricker som sagt fler under det närmsta halvåret, till vilt, grillat och ost. Cellartrackers upphovsman Eric LeVine tar sina till pizza ;-)

Ezra sa...

Personligen tycker jag om gamla Barberaviner, Costamiòle 2001 är otroligt bra och kommer hålla flera år till. För den som vill uppleva mogen Barbera så finns Piano Alto 1997 på BS, ännu väldigt bra även om den börjar närma sig gränsen mognadsmässigt. Nu är iof dessa inte moderna ekstinna viner som Gallina.
Ett annat bra Barberatips är Barbera d'Alba Mervisano 1999 (Abrigo).

finare & vinare sa...

Precis det svar vi ville ha, Ezra! Fast när vi provade 2001 Costamiole var det en stor besvikelse efter de fantastiskt goda 1998 och 1999. Den flaskan kändes plommonmurrig, fatig och gammal. Vi fick ingen feeling och skrev heller ingenting....

fredrik n sa...

Kul att få lite av stöd från Ezra för en annan teori än - drick barbera ung-tesen -.

Enligt "min vän" Franco Massolino, så är tex deras Gisep. Azelias Vigna Punta, Viettis Scarrone och andra barrique-lagrade superiores avsedda för (medellång) lagring.

Denna uppfattning delar jag (och min källare).

Samtidigt.

Jag litar på er kunskap och erfarenhet och en kluvenhet uppstår.

Men lösningen är enkel. Vi delar upp flaskorna för största (möjliga) utdelning. Hälften före och under sommaren, resten 2009 till 2012.

Den som bloggar får se....

anders wennerstrand sa...

De är ju rätt speciella, Rivettis barberor, med sin oblyga stil. Jag läser mellan raderna att ni gillar dem, men inte vill ha dem för ofta ;-) Till syvende och sist uppskattar jag att de gör sin egen grej - det handlar ju inte om den vanliga internationaliseringen som slätar ut italienska viner, utan om en personlig halvnelson på hela traditionen.

Hm, Mervisano borde man ju testa. Jag har tyckt mycket om Abrigos Barbaresco Montersino, lagom tillvänd utan att tappa den piemontesiska dialekten. Tack för vinken.

Ai Suma har jag ingen lång erfarenhet av, men Bricco dell'Uccellone tycker jag definitivt tjänar på att frukten får djupna över ett antal år.

En 2004 Gallina kvar hos mig. Cosa fare allora? Jag lutar nog åt att inte spara för länge.

finare & vinare sa...

Ingen panik Fredrik, vi syftar framförallt på La Spinetta. Likadant med deras 2001 Barbera d'Asti Superiore som var helt fantastiskt god vid sådär tre år (eller hur Holger?) och tappade lite framåt våren 2005.
Just den modellen verkar inte tillverkas längre.

Mer traditionella viner borde ha längre livslängd...

finare & vinare sa...

Visst Anders, det är väl en bra läsning av vad vi tycker. Visst blir det rätt mycket "attitude"... fast barbaresco-vinerna är en annan femma, dem skulle vi gärna dricka oftare ;-)