I marssläppet uppenbarade sig en chans att jämföra hyfsat mogen bordeaux från samma år, 1999. Dessutom viner vi tidigare uppskattat. Klart att vi nappade...
1999 Château Durfort-Vivens är medelmörkt, granatrött åt tegelhållet. Doften bjuder först på järn, lagerblad och köttiga toner. Nästa sensation är frisk mintighet eller eucalyptus. Därefter tjära, tobak, lakrits och hostmedicin. Smaken är frisk, mintig, stram och sirlig. Fin smak i lättare stil, med en påtaglig intensitet En viss kraft av korinter, rotfrukt, apotekslakrits och hostmedicin mynnar ut i en ganska lång eftersmak. Bra! 66% cabernet sauvignon, 23% merlot och 11% cabernet franc.
1999 Château Batailley är aningen ljusare, mer orange i kanterna. Direkt ur flaskan doftar det kork! Hjälp, vi har bara en flaska hemma, och vill verkligen jämföra ikväll. Vi häller upp - och det doftar simhall under dekanteringen. Det ser onekligen beckmörkt ut just nu. Fem minuter senare är vi överens om att vinet absolut inte är korkskadat. Doften ger nu lagerblad, nedtonade svarta vinbär och cederträ med en aning stall. Efterhand kommer lite rök, och vinets doft utvecklas hela tiden till det bättre. Smaken är örtig, mjuk, mycket torr, lite fruktfattig och en aning gles i mitten - men god! Till slut får vi ändå något som liknar hyfsad längd. Inte så dumt alls, nästan ikapp... 70% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot, 3% Cabernet Franc and 2% Petit Verdot.
Vi dricker vinerna till konservativt hemgjorda köttbullar med gräddsås. Det är mat som gjord för mogen bordeaux. Såsen möter upp vinerna, som i sin tur växer i rollen som matviner. Det här är trevliga, hyfsat mogna mellanårsviner för bakåtsträvande bordeauxälskare. Det händer mycket i båda glasen under ett par timmar, de blir mjukare och mer harmoniska. Vi lyckas förväxla karafferna och hamnar i en ofrivillig blindprovning. Trots stora likheter mellan vinerna är saken klar, skillnaderna är ändå etablerade och tydliga. 1999 Château Durfort-Vivens har sin tilltufsade andracrustatus att försvara, och vinner både provningen och matmatchen på bättre, lite fränt lakritstonad intensitet.
Nu återstår bara mogen brie-testet. Inte oväntat möter 1999 Château Durfort-Vivens upp bättre, och vinner även denna delgren...
1999 Château Batailley Pauillac 5ème Cru Classé
1999 Château Durfort-Vivens Margaux 2ème Cru Classé
5 kommentarer:
Spännande! Jag har själv lutat åt en matchning av Margaux vs Pauillac framöver. Margaux brukar ju anses som lite elegantare och Pauillac som besittandes lite mer "pondus". Feminint/maskulint känns uttjatat, men ni förstår vad jag menar. Märkte ni något av det vid en jämförelse?
Precis tvärtom i det här fallet! Batailley har väl inte varit i besittning av någon större pondus i någon årgång vi smakat, men är ändå gott i en lättare stil.
Durfort-Vivens har helt klart elegans, men är också ett snäpp tuffare med sina toner av lakrits och hostmedicin. Det finns lite mer framtid i Durfort, lite mer dåtid i Batailley ;-) Hade vi ställt upp Pontet-Canet mot Malescot-St Exupéry hade det nog stämt bättre med skolboken.
Familjen Lurton förefaller allt pålitligare för mig. För att motivera ett pris på ca 400kr vill man dock helst ha ett vin som är 90+ (eller åtminstone har den utvecklingspotentialen) om man är en snåljåp som jag. Är den så pass bra tycker ni?
Ren kuriosa, jag noterade stavfelet hos SB. Med tanke på sortimentet de har tycker jag inte att det är ofta sådana dyker upp. Heder åt SB.
Nej, inget av vinerna meriterar till 90p - det är ett högt betyg. Invändingarna är av "teknisk" natur. Men uppskattar man traditionell bordeaux med lite mognad, struntar man i poängen och gillar läget. Särskilt D-V ger fin drickbarhet, och den lite glesare, flyende Batailley är också helt ok. Prisvärde är inte ett ord vi kan använda i detta sammanhang.
Vi köpte 1999 Batailley i Puttgarden för DKK199.
Det känns som en rimligare prissättning. Men som sagt, uppskattar man stilen i hyfsad, mogen bordeaux och så vidare...
Neal Martin verkar vara en trevlig prick med bra koll på bordeaux. Han gillar oftast inte Durfort-Vivens:
"First tasted March 2000. Good depth on the nose with notes of blackberries and tobacco. Medium-bodied, light tannins but there is good structure. Unfortunately lacks ripeness and depth mid-palate. A balanced wine lacking the backbone to last long-term. Tasting again in October 2004. A "fluffy" nose that lacks definition. earth and cigar box. Soft and supple on the palate but there is an underlying greenness. A chunky finish that lacks persistency. Drink now." (82-84p Wine Journal)
Vi lämnar över till farbror Bob angående Batailley:
"This wine is dark ruby-colored, with medium body and notes of weedy black currants intermixed with earth and saddle leather. It has moderate tannin and a firm finish. Anticipated maturity: 2004-2012. Mature." (WA 86p)
Viner av denna typen är extremt ovanliga gäster på bolaget - så jag har också stödköpt - så kanske de förstår att det är detta vi vill. Skall man vara krass så säljs Bordeaux cru classé på bolaget mellan 10.00 - 10.03 den 15oktober - kanske världens kortaste öppettid? Skulle vara kul att veta hur de här flaskorna hamnar på Bolaget!
Min lilla erfarenhet av 1999 i Bordeaux är att det ser ganska lovande ut i just Margaux - har några Ferriére som har presterat över förväntan. I övrigt har
det varit ganska snipigt och trist. Skall bli kul att prova Durforten och jämföra!
Skicka en kommentar