Åh, dessa ljuva augustikvällar! Ett sammetslent mörker - ljumt och svalkande på samma gång, ungefär som i medelhavsområdet. Lördagen måste vara själva prototypen för denna, på våra breddgrader, alltför sällsynta och därmed efterlängtade sensation. Som socker på toppen spelar nere på gården, bara för skojs skull, en liten ensemble frontad av driven saxofonist. Tonerna ekar behagligt mellan husen, självklart haffar vi tillfället och hänger kvar på balkongen tills timmen blir sen. Varför inte dra korken ur en ung toscanare för att förhöja upplevelsen ytterligare?
Sedan länge har vi ett gott öga till vinerna från Piaggia i Poggio a Caiano. Il Sasso blandar 70% sangiovese med 20% cabernet sauvignon och 10% merlot som uppfostrats under två år i nya franska ekfat. Vinet var omedelbart tillgängligt nollfyra, mer eksträv i nollfem och nollsexan har vi inte ens öppnat än. Toscanska 2007 har visat sig vara en årgång med omedelbar tillgänglighet. Frågan är bara hur harmonisk den unga Sasson har hunnit bli? Kanske är vi ute för tidigt? Hmm, det är bara att greppa korkskruven med sedvanlig tillförsikt.
Vi hade inte behövt oroa oss. Efter en kortare karaffering och temperering är 2007 Piaggia Carmigiano Il Sasso med i matchen. Visst finns gott om rostad ek men inte på något störande sätt, enbart angenämt med drag av bittermandel, ceder och sandelträ. Frukten uppvisar de finaste surkörsbär utan plufsig likör, och bland topptonerna tjusar både blommor och örter.
Här levereras bra tryck i smaken. 14,5% alkohol märks till en början - särskilt som vi kommer från bordeaux - men det lugnar snart ner sig och lämnar plats för en överraskande slank och elegant personlighet med härlig italiensk syra. Vinet är redan överraskande tillgängligt och njutbart - modernt på ett sätt som osar klass. Vi noterar ännu ett styrkebevis från Piaggia, en typisk nollsjua med omedelbar, förtjusande drickbarhet. Sena kvällen på balkongen är räddad, och vi ser fram emot att dricka detta igen. I princip när som helst! (91)
4 kommentarer:
Gaaaaah!
Jag laddade upp med Piaggias riserva 06 och mer eller mindre glömde bort den här - för visst kom de i samma släpp?
Jag köpte av någon anledning Sette al Pontis Crognolo istället. Den var bra, men kändes mer lagringskrävande = något mer ek i spel.
Föga förvånande med tanke på 93 Suckling-poäng.
Jag får skylla mig själv - och söka upp någon sibirisk nätbutik ...
P.S
Har ni testat Piaggias riserva i 06-versionen?
Jag har och tyckte den var bra, men nog var det avancerad infanticide. Förtjänar att glömmas flera år.
D.S
Gaaaaah indeed, Henrik! Jo de kom samtidigt, men inte spenderade Il Sasso många timmar på hyllan...
Vi har inte testat 2006 Piaggia Riserva än, eftersom vi kände på oss att det skulle vara som du beskriver. Den får nog snällt vänta tills nollfyrorna är slut. Just därför så kul att 2007 Il Sasso överraskade med sin tillgänglighet....
Nästa kandidat för omprovning bör väl vara 2005 Il Sasso, medan nollsexan snällt får vänta.
Jag har för lite prover av 06 i Toscana för att vara 100% säker, men hittills tycker jag att årgången är minst lika bra som 04, men kräver mera tid.
Piaggias 06 fick ett par timmar i karaff och växte undan för undan. Den lös av klass, men man fick liksom bara se, inte känna på sidenet i kavajens innandömen. Jag hittade potential för 93-94p.
Även enklare flaskor av 06 känns fortfarande mindre tillgängliga än motsvarande 07:or, t ex Fonterutoli, Villa Cafaggio etc.
Jag hoppas att jag har karaktär nog att vänta till 2013 på Piaggia Riserva, men gör som Orsa kompani och lovar inget bestämt.
Osvuret är bäst. Men om du liksom vi har nollfyror kvar är valet enkelt, fast de också fortfarande är i yngsta laget. Så håll ut och du skall bli rikligen belönad ;-)
http://vinare.blogspot.com/2010/04/2004-piaggia-carmignano-riserva.html
Skicka en kommentar