Här kommer "nya årgångar av gamla trotjänare"! Aj då, nu lät vi som B-G Kronstam - men i hans värld är förstås trotjänarna lika trofasta år ut och år in, ungefär som på ett fiktivt brittiskt gods. Frågan är hur pålitliga de är i verkligheten? Dessa opportunister som ofta strebrat sig in i ordinarie sortimentet med hjälp av ett fixat ceve eller åtminstone en för upphandlingen vässad cuvée. När väl produkten är inne i sköna goa hyllvärmen på bolaget är allting lugnt och vinerna säljer i evighet amen - med hjälp av glansiga helsidesannonser om "mini-barolo" och "bästa köp". Men det är precis då dessa arbetshästar bör skådas ordentligt i munnen. Förresten, visste ni att Pio Cesares Langhe Nebbiolo är en specialtappning för den svenska marknaden?
2008 Fontanafredda Langhe Nebbiolo DOC har en ljust granatröd färg med blåaktig nyans. Det här är den första nollåtta av nebbiolo vi smakar. Den lätt parfymerade doften bjuder på ungdomlig bärsaft av slånbär och röda körsbär, med inslag av lingon, godisremmar och kolabönor. Några glesa örter kittlar i näsan.
Vinet gör en rätt oansenlig entré i munnen - lättviktig och småtrevligt syrlig med aning av kartighet och små, lätta tanniner. Bärsaftigt med liten kryddighet, fortfarande lite spretigt i presentationen. Efter sväljet samlar smaken ihop sig, biter ifrån med sina lingonsyror och hittar oväntad intensitet och längd. Detta är verkligen inte märkvärdigt, men ändå öppet, rent och gott eftersom det inte ger sig ut för att vara mer än det är. Absolut ingen mini-barolo, alltså. (85)
2007 Pio Cesare Langhe Nebbiolo DOC är lite djupare granatrött, också här med blå nyanser. Nosen är betydligt mer ambitiös - tydligt rökig, med tjära och eneträ ovanpå en hallonsaftig frukt med gräddkolatoner. Direkt mer respektingivande än ettan, med små mineraliska skopor av grus, jord och källare. Efterhand får vi associationer till vintoddy eller sangria med kanelstång, apelsinskal och ingefära. Rätt kul sniff, eftersom det ger såpass många noteringar i blocket.
Tyvärr lever inte smaken upp till förväntningarna. Den är fruktig på ett sätt som är mer varmt än friskt. Vi noterar ektanniner som är kantiga och rejält uttorkande. Samtidigt är vinet uppenbart vattnigt i mitten, för att inte säga platt. När vår köttfärssås ligger på tallriken - själva huvudsyftet med en vardagsnebbiolo - avslöjar sig vinets svagaste sidor. Det möter helt enkelt inte upp med syrorna som en langhe nebbiolo ska göra. Lite sandiga mineraler från grusvägen förmår inte dölja att det här vinet nu har blivit en skäligen enkel historia som inte har någon framtid och som inte försvarar sitt pris. Särskilt inte som det är 25% högre nu än i början. Det blir inga fler flaskor av denna version. (84)
Slutsatsen blir att stordrift-bolaget misslyckas med att förse svenska kunder med intressant och prisvärd nebbiolo. Varför handla från två av de största bjässarna i området när det finns så mycket annat gott hos de mindre? Är detta vad man kallar ett systemfel?
Sämsta årgången hittills?
29 kommentarer:
OK!!! men då är det väl på sin plats med ett eller två alternativ då? men dock inte 300krs barolos som ni tror fredagsfamiljen har råd med...
ni anar en viss syrlighet i mitt humör och ja ni känner rätt, so bring it on!
Mest självklart i sommar: 2006 Produttori Barbaresco för 80 DKK alltså dryga hundralappen. Helt oslagbart!
2006 Pelissero Langhe Nebbiolo för 90 DKK funkar också bra.
Är en 2006 Barolo Ceratti för 125 DKK alltför vågat?
Sa vi att du måste åka till Danmark innan sommaren är över? Annars beställ nåt gott från Atomwine...
Det bästa helsvenska alternativet just nu är nog Matteo Correggias 2006 Roero för 159 kr.
http://www.systembolaget.se/SokDrycker/Produkt?VaruNr=75984&Butik=0&SokStrangar=
Och förstås den underbara 2006 Le Tense Sassella för 129 kr, som lagt smörkolan bakom sig och hittat storformen. En favorit hos oss.
http://www.systembolaget.se/SokDrycker/Produkt?VaruNr=32341&Butik=0&SokStrangar=
Restaurangen La Vecchia Signora har en egen cuvée av Pio Cesare på sin vinlista. Producenten verkar pigg på specialer, tyvärr.
Aha, vad heter denna specialare? Vilken årgång är det?Och mest nyfiket, har du smakat den?
Intressant men inte förvånande.
Om man, som vi har gjort; lite diskret snöar in på ett område så tar det inte lång tid förrän man tröttnar på stordriftsproducenterna. Detta gäller säkert överallt men just i Piemonte är det så tydliga skillnader mellan de små personliga och de stora ansiktslösa producenterna.
Är man svårt nebbiolosugen så är nog F&V:s råd - att leta sig utanför SB:s magra sortiment - helt riktigt.
/Patrik
ett par alternativ till
roagnas 75237 och
malvira's 74908. men sen är det tvärstopp.
vad beror det här på då?
kanske att negocianterna inte har samma tillgång till bra råmaterial som tidigare (fler smålirare buteljerar själva) och naturligtvis vetskapen om att man inte behöver prestera lika bra som vid en ny upphandling.
är det här unikt för nebbiolo då?
knappast, tycker det är lika svajigt när det t ex gäller vettig bourgogne (röd som vit) i hyfsade prislägen.
tyvärr är livet som vinälskare tufft för ekonomin. vill du ha typicitet är det trist nog bara att betala dyrt på sb (absolut värsta alternativet), leta alternativ på www (den kanske mest kloka vägen) eller relativt billigt hos producenten (det absolut trevligaste sättet)...oavsett blir det hål i plånboken.
En mycket trevlig LN i intensiv stil är den nedklassade Basarinbarbarescon från Sottimano. Atomwine säljer för 119DKK.
http://atomwine.dk/product.asp?product=10350
Då börjar vi iofs närma oss Carlos barolopriser...
/Patrik
Vinosapien - har ni smakat Malviras nollfemma? Vi kan se att ni har gillat flera av deras vingårdsviner från 1999...
Roagnas LN är härlig, men kostar ju också lite mer.
Vi drack den här:
http://vinare.blogspot.com/2010/06/2003-roagna-langhe-rosso.html
Bra tips om Sottimano, Patrik. Vi passar på att länka till din recension.
http://italienska-viner.blogspot.com/2010/05/langhe-nebbiolo-2007-sottimano.html
Minns tyvärr inte årgång etc på rak arm, utan noterade en rad på baksidesetiketten: "bottled for La Vecchia Signora", eller motsvarande, vid serveringen enär vi beställde glasvis av deras standard-Cesare. Smak godkänd utan att vara storartad. Tidpunkten var dock slutet av november 2009.
Har ni koll på tidigare årgångar av Fontanafreddan?
/Micke
Äh, glöm det. Jag läste fel. Ska nog köpa en liknande produkt och jämföra.
/Micke
Appropå årgångar. Finns det någon bra sida där man kan läsa om vad åren verkar ge för kvalite på vinerna? SB visar bara till 2007 och jag är nyfiken på hur man tycker 2008-2009 verkat bli framförallt i Italien och Frankrike.
SB's årgångstabell.
http://www.systembolaget.se/Uppslagsbok/Argangstabellen/Argangstabellen.htm?visa=2
P.
Jag kommer att lansera en trevlig Langhe nebbiolo från Monchiero Carbone på beställningssortimentet i september. 134 pix och minst lika bra som Correggias i mitt tycke. Tillgänglig för medlemmar = mottagare av mitt nyhetsbrev.
Hälsningar
Gunnar
Ad Libitum
P - som vi ser saken så stämmer SB:s tabell dåligt på flera håll. Tittar man särskilt på Piemonte så verkar 2004, 2006 och 2007 vara av jämförbar kvalitet.
Enligt vår blygsamma uppfattning är 2004 en magnifik årgång, 2006 en utmärkt, något lättare årgång och 2007 en bra men varm årgång som är rik på frukt men emellanåt har lite problem med strukturen.
Kolla Antonio Gallonis tabell istället (på eBob). Där får man också veta att 2008 rankas som 2006 och 2005 - snäppet bättre än 2007 men flera hack under 2004. Galloni har ju en fantastiskt bred överblick, men utifrån våra betydligt snävare erfarenheter har vi oftast gillat 2006 bättre än 2005. Slutligen, när det kommer till de allra bästa, som Bruno Giacosa, så märks sällan årgångens nackdelar, bara fördelarna... ;-)
Gunnar - intressant med Monchiero Carbone, en egendom som tycks ha återkommande problem med hagel... av Tre Bicchieri-utmärkelser alltså! Såvitt vi förstår en modernare stil med uppfostran i barriques. Ska du lansera Sru och Printi samtidigt?
carbone och malvira besöktes för ett gäng år sedan.
bägge gör respektingivande nebbor.
malvira trollar även fram mineralstinna arneis.
carbone's printi är inget annat än ett briljant fynd på plats. så här tyckte vi för ett drygt år sedan:
http://vinosapien.com/MyTastings?Wine=,607&TasteDate=450
Bästa nebben runt 100 kronor, om man inte vill Köpenhamns-tura eller beställa på nätet, är Rosso di Valtellina 2006 från Plozza. Visst, den kommer från lillbrossan i öster. Men så har inte de Lombardiet-viner jag testat de senaste åren haft ambitioner att bryta in på den amerikanska marknaden (hej hej Sandrone, Briada och Prunotto!). Vill ni ha cola-doftande alkohol är Plozza fel vin. Vill ni ha dess raka motsats kan det vara ett litet fynd för 99 kronor.
Tjänstefel av Torsten att nagga "trotjänarmyten" i kanten på detta vis. Detta är inte bara Kronstamens favoritmyt - SB är inte sena på att spela på denna sanning. Klart att Freddan är 6 av 5 getingar år efter år efter år! Fär att inte tala om Casal Di Serra som egentligen bara blir bättre och bättre för varje leverans - vilken tur att SB får så fördelaktiga priser! Ni kanske minns året då 12419-1 (den verkliga kultstatusen i SB-världen är när ett vin blir känt som ett nummer, snarare än ett långt och komplicerat namn) skeppades helt utan syra - var det möjligen 2003 - blev ändå stora köprekommendationen nere på golvet hos det gröngula och 11 av 10 fäbromsar straight outta Svedala!
S & T - Jag hade tänkt lansera Srü i september men Systembolaget godkänner inte etiketten(!) fick jag nyligen veta. Förhoppningsvis i oktober dock. Printi har jag inte köpt in denna gång. Srü kommer att kosta drygt 200 pix och är gjord i en modern, ganska snabbt tillgänglig stil, men med riktiga nebbatanniner ändå. Langhe nebbiolon Regret är färdig att dricka, trots att det är årgång 2008. Sen har jag barolo också, varav en vingårdsbarolo som också kommer i september...
Philipson har börjat sälja Terre del Barolos normale 2005 för 80DKK...
http://www.philipsonwine.com/default.aspx?p=24&sku=68801300
Vi har besökt kooperativet ett par gånger och hört goda saker om dem men själva alltid tyckt att vinerna är ganska platta fast om vi nu snackar prisvärd nebbiolo så kan det kanske vara värt ett shot?
/Patrik
Det är ett stort problem för vinbranschen att produkten som säljs är så pass odefinierad. Ett producentnamn och en områdesbteckning. Det är sak om vinet är dåligt pga årgång eller dålig hantering, men det börjar bli riktigt obehagligt när man börjar med medvetna sublotter av samma vin. Detta verkar vara vanligare än man tror, också från respekterade producenter. Motdraget mot detta borde vara att WA, WS, etc alltid redovisar lotnumret. (Fast det går ju också enkelt att manipulera.
Jag har ju min strid med Argiano Brunello 2004, som jag tänkte fullfölja inom kort. Lådan som jag köpte från Philipson innehåller en Rosso som i bästa fall hade fått 82poäng i USA. Mina iakttagelser har också bekräftats av några provare på cellartracker. Nu har jag i alla fall fått hem i flaska från Tyskland, med ett annat lotnummer (till det tredubbla priset mot Philipsons). Nu skall jag bara tänka ut ett vetenskapligt sätt att bedöma skillnaden. Är resultaten otvetydligt skall det bli ljud i skällan.
Ilatlienska viner P- Drack nyligen Terre del Barolos normale 2004, den var mycket bra för de 12 € jag köpt den för, så 80 danska tycks vara ett väldigt sympatisk pris. Den hade enligt mitt tycke också en bra möjlighet att utvecklas under 3-5 år.
Annar håller jag verkligen med FV ang 2006 Le Tense Sassella. Riktigt bra vin och även det något för källaren!
Le Tense är inte dumt för sina hundratjugonio men kan tycka eken tar över lite för mycket för mina preferenser.
P.
Gunnar - var det alkoholhalten de slog ner på, eller?
Förresten ska det bli väldigt spännande att prova dina viner den 24e. Kära läsare, anmäl er till Ad Libitums mejlinglista så ses vi där...
MMM - vi ser fram emot din vetenskapligt klarsynta utredning av Argiano Cuvée Danoise!
Vinogram - coop-barolon har alltid betraktats som good value. 96an är den senaste vi testat - för länge sedan - frågan är hur Philipsons nollfemma är. Förmodligen kommer någon att blogga den inom kort....
P - det kommer troligtvis att fixa sig med tiden. Den smörkolaton som störde oss för ett halvår sedan hade gått in i helheten när vi drack den nu i juli.
Nick - tjänstefel av oss att inte testa billiga Plozzan. Vi har noterat den i ögonvrån men inte kommit längre än så. Felet ska åtgärdas ;-)
De nada, Torsten. Jag tycker att lill-Plozzan är definitionen av begreppet lysande vardagsvin. Öppna en salsiccia, plocka ut innehållet, blanda det med en klyfta vitlök, persilja och en kvarts finhackad lök. Häll på olja och fräs blandningen i en panna. När det börjar bli färdigt så häll på en dl vitt vin, stö på ett tjugotal delade och rensade cocktailtomater och avsluta med en näve bladpersilja. Häll innehållet över ett kokt paket taglitatelle och strö på generöst med parmesanost. Drick lill-Plozzan till.
På temat vardagsvin: drack precis Prioratvinet GR-174, som vännerna på 1208 (Hansakompagniets gulgröna för er som inte kan er SB-terminologi!) talat väl om. Utfärdar härmed skyhög köpavrådning. 15 procent parfyrmerad alklhol med svag doft av ruttna ägg. Anständiga tanniner och koncentration - men inget mer. Överväger att hälla ut resten. 83.236 poäng.
Håller med om att Plozzas Rosso di Valtellina 2006 är en fin vardagsnebba. Den har dock levererat lite olika. En gång uteblev nebbioloaromatiken, men jag kanske drack den på en rotdag...
Trist att pio cesare verkar halvdålig. Den har tidigare varit en av min och sambons favoriter...
Drack för några veckor sedan fontanafreddas barolo och var då ganska missnöjd också...
Sitter och smuttar på denna.
http://alko.fi/tuotteet/sw/434877
Beskrivningen funkar, tanninerna dominerar. Ok, men kanske inte värt 14,48 €.
Araldica Vini Piemontesi är ju en producent i industriell skala - ett fd coop - så priset tycks vara i överkant, deras LN borde väl egentligen inte kosta mer än Fontanafreddas dito?
Hur uppfattar du de 40% barriques, märks de mycket?
Barberan provade vi för ett antal år sedan, ett måttligt upphetsande vin som numera säljs på det märkliga formatet tvåliters box.
"Hur uppfattar du de 40% barriques, märks de mycket?"
Lite väl träigt kändes det, obalans är min dom. Trevligt med sur röd frukt i bakgrunden. Jag hoppades på mer frukt och mindre trä, men det är inte alltid man träffar rätt.
Skicka en kommentar