Vignelaure är sedan 60-talet en tongivande egendom i Coteaux d'Aix-en-Provence. Cabernetstockarna - sticklingar från La Lagune i Haut-Médoc - har hunnit uppnå respektabel ålder i den sydfranska miljön, där jordmånen är en mager blandning av kalksten, lera och grus. Dessutom odlas en del syrah (mer) och grenache (mindre). Alla druvor skördas för hand, och 19 av egendomens 57 hektar går till förstavinet, där uttaget per hektar är ynka 21 hektoliter.
Vinifieringen inleds med en veckas kallmaceration för att dra ut fruktighet och färg. Vildjästen tyglas, sedan tillsätts odlade jäststammar för att uppnå de smaknyanser man eftersträvar. Själva alkoholjäsningen tar ungefär en vecka i temperaturkontrollerat rostfritt, där vissa tankar tillåts nå uppåt 32 grader för tuffare urlakning, medan andra kyls neråt 23 för friska fruktiga aromer. Efter jäsningen får skalen ligga med musten i flera veckor till. Vinet genomgår sin malolaktiska jäsning och mognar under fjorton månader i 70% franska och 30% amerikanska små ekfat - lika delar nya, ettåriga och tvååriga. En lätt filtrering gjordes innan nollfemman tappades i 57 737 buteljer och 605 magnum.
2005 Château Vignelaure bjuder på en doft av madagaskarvanilj, svarta vinbär, körsbär, bittermandel, viol och basilika - det är fortfarande cabernet sauvignon som regerar och den tillåter ingen annan att yttra sig. Så sniffet är alltså gott på ett primärt, rent, perfektionistiskt och lite endimensionellt sätt som var högsta mode för ett decennium sedan - inget riktigt terroirvin, om man ska vara elak.
Den fruktiga smaken överraskar positivt med hög syra och åtstramande druvskalstanniner, plus en aning kärnbitterhet. Om cabernet dominerade doften så märks syrah lite mer på tungan. Ingen klumpig eksträvhet klampar runt och bråkar i munnen, vilket är mycket sympatiskt. Istället är texturen elegant och vinets kropp knappast mer än medelfyllig (13,5%). Vad som överraskar allra mest är hur oerhört ungt - rentav nyfött - detta vin fortfarande framstår. Visst kan den nyfikne dricka nu med viss behållning, men det tycks ha massor av inneboende, fortfarande helt oförlösta möjligheter till utveckling.
I kristallkulan ser vi en potential för lång lagring, bortåt tio år och kanske mer. Om fem år är det nog lagom att ta nästa flaska. (89)
ps. Länge sen vi drack en sån här senast. 1999 och 2000, vad vi kan minnas. Tyvärr sparade vi dem inte länge nog. Vill man veta hur de utvecklades finns fortfarande chansen. Någon som smakat?
14 kommentarer:
Eftersom mina erfarenheter av äldre viner är få så nappade jag på 1989 Vignelaure. 20-åring för 400 kr kunde ju vara ett klipp, tänkte jag. Eller inte! Nej, det var ingen njutning "over the hills and far away".
Synd, vi hörde också detta av personalen på Passagen.
99:an då? Den var iaf lovande som ung...
Jag tror jag har en 1985:a liggande någonstans. Skall leta, hittar jag den, så återkommer jag,
Claes L.
Spännande Claes, det känns som ett vin som KAN hålla i 25 år OM årgången är bra och källaren sval...
Vad är det där för rödvinsfascism? 25 är ju är bara barnet för vitt och sött från Moulin Touchais, en Vin Jaune eller en bättre Mosel-Auslese.
På det temat: finns det någon bra omkorkare i Stockholm? Skulle nog behöva byta korkar i några snart 40 åriga saker.
Nick - hmm, syrorna är väl den gemensamma nämnaren för vinerna du nämner. Vi säger bara Sercial 1910 (tack igen Niklas) ;-)
Röda viner brukar ju inte ha lika höga syror som vita.
Och skulle de ha det, så får farbror Bob ont i magen. Han tror ju för övrigt inte på höga syror som en viktig komponent i ett lagringsbart vin. Lite märkligt kan man tycka...
Jag korkade upp en 2000 Vignelaure i våras och tyckte den var utmärkt.
Cab-feeling, men södra Frankrike bidrog med garrigue och lite syrah-steroider.
Men, mina noter säger mig att jag gjorde ett frågetecken för personlighet. Nu hade jag bara en som jag fått i födelsedagspresent, men jag fick ingen känsla av att ytterligare lagring skulle ge jättemycket.
@Martin P: Apropå Over the hills and far away - var du på The Mission i Eriksdalshallen anno dazumal eller på Robert Plant på Konserthuset något mindre anno dazumal?
@Nick: Fascism är en medveten handling, glömska inte. Men vad gäller t ex Moulin Touchais funkar både glömska och den medvetna handlingen.
Henrik: Tyvärr inte, men Zeppelin snurrar emallnåt fortfarande på min Thorens!
Hej igen!
nu har jag fått lite vin som present från danska vänner, men kan inte hitta på google vad är det för vin....
vore jätte tacksam om ni kan hjälpa :-)
det är en flaska Barbera d'Alba 1998, Produttori di Govone. Osäker vad ska jag göra med den här... dricka nu... lagra..... ge bort?...
vad tycker du?
Anonym: Tycker definitivt att den ska drickas nu. Barbera är i mitt tycke inte ett tioårsprojekt att lagra oavsett hur den varit förvarad fram till nu. Ta den som ett bonusvin med några vänner! Om den är tråkig så portionera upp den och lägg i frysen för framtida såser. Smakar den röv så vaskar du den.
Martin: Min Dual har nyligen pajat, så just nu får jag köra Led Z (och Mission) via datorn ...
Drack 01an förra sommaren, grymt bra. http://birkomvin.blogspot.com/2009/08/chateau-vignelaure-2001.html
Kan bara instämma med att 79 Vignelaure är passé. Provade en skvätt för en vecka sedan, knappt någon frukt kvar och lättare än vatten i munnen. Flaskan hade legat i 13 grader sedan begynnelsen..
Provade 99an i juni. Fullkomligt magisk. 94p i min bok.
Skicka en kommentar