2008 Pierre Sparr Pinot Gris Réserve

Ibland är mat- och vinmatchningen mer intressant än själva vinet. Ikväll är vi sugna på en smarrig anrättning som vi åt för första gången på Vasastans Ost. Den är lika enkel och genial som en trebent pall. Dinkelvete, kokt till en tuggbar konsistens. Rejäla bitar av stilton, nedvända i dinklet. Och till sist päronklyftor, som fått en lätt karamelliserad yta i stekpannan. Voilà, le dîner est prêt!

Kompsektionen ska gå att trumma fram direkt när man blir sugen, helst i vilken butik som helst. Hur många munskänkskurser och betygsprov har inte haft en Pierre Sparr Pinot Gris Réserve med på ett hörn? Det är knappast något stort vin, men ofta välgjort och framförallt "druvtypiskt" - en av de viktigaste parameterna i kursverksamheten. Alsace 2008 har hittills visat sig vara en härligt ren och frisk årgång, så vi har en del positiva förväntningar...

2008 Pierre Sparr Pinot Gris Réserve är faktiskt precis vad vi hoppades att den skulle vara. På nosen finns en charmig fruktighet med associationer till gråpäron och persika, kanske också lite parfymerade gula kvittenäpplen och en aning av honung, och på toppen svävar en smått rökig krydda. I munnen gläds vi åt skön balans mellan frisk syra och småsöt frukt, där aromerna hänger kvar i munnen ett bra tag med hjälp av en gnutta alkoholvärme, men utan eldighet. Stiltonosten och päronen ber om en fruktsötma som kan möta upp, och visst finns det precis tillräckligt. Vinet kunde faktiskt ha varit ännu sötare i kvällens sammanhang, men knappast torrare. Fettet från osten kräver dessutom syra - och den är ovanligt bra i nollåttan, som också är tillräckligt mineralisk för att väcka intresse även på egen hand. En ovanligt bra version, alltså! (86)

En annan somrig rätt som passar perfekt till pinot gris är lufttorkad skinka och honungsmelon. Det hade varit kul att ha fler viner att välja på, varför inte något från Domaine Weinbach? Vi får nog jaga fram mer gråpinne i sommar...