2003 Roagna Langhe Rosso

I slutet av förra året fick vi smaka excellenta exempel på hur en traditionalist i Piemonte kan tampas med en alltför het sommar.
Både 2003 Barbaresco Pajé och 2003 Barolo La Rocca e la Pira övertygade fullt ut - förmodligen tack vare bra vingårdslägen och gamla stockar med djupa rötter, som inte drabbats av värmestress. Båda vinerna finns fortfarande kvar i BS och är essential drinking för alla som vill förstå traditionen i le langhe.

Ikväll provar vi Roagnas mer anspråkslösa vin från de unga stockarna, upp till tjugo års ålder. 2003 Roagna Langhe Rosso kommer i en ganska ljus, varmt brunröd dress - rätt transparent men inte kristallklar. Här finns nyanser från oxblod till ljusare tegel - ganska brunt i i vissa vinklar, medan tomatröda reflexer lyser till i andra...

Direkt ur flaska och karaff får vi toner av tobak och brett. Snart lösgör sig en typisk gammelnebba-frukt likt slånbär och körsbär i saftad version som stått lite för länge i skafferiet. I glaset är det både båthus och målarbutik, kalkgrus och tomatpuré - några tomatkvistar slank visst också med. Lakrits, läder, tjära och farin. Soja, svamp och undervegetation. Enbart utvecklingen och komplexiteten i doften är i sig värd vinets pris. S sammanfattar med det positiva värdeomdömet "burgundiskt".

Smaken är väl inte riktigt lika bra, men ändå god nog för ett vin från tonåriga stockar - det knepiga 2003 var ju lättast att hantera för gamlingarna. Uttorkande skaltanniner ger en lite kantig munkänsla, men aromerna är fina och syrorna tillräckligt friska för att försvara Roagnas erövrade nolltre-färger. Eldighet får man leta efter, men möjligen finns en värme och vass kant i eftersmaken som avslöjar året. Harmonin är väl inte total, men till rätt mat kan vi pusta ut och lägga invändningarna åt sidan.

Den som drömmer om sin första sneak preview - en inkörsport till klassisk gammelnebba - kan här finna billigast tänkbara biljett till dofttåget med destination traditionell mogen barolo/barbaresco.
Sedan kan man i lugn och ro fundera över om det är en resa man vill betala mer för i framtiden. Flaskan borde komma paketerad med CSN-blanketterna, som ett vinöst utbildningsbidrag till rikets alla studenter! Vi som sedan länge passerat CSN-stadiet är precis lika glada för att få något klassiskt till vardags som inte kostar skjortan. Matchningen till strimlad ryggbiff och smörfrästa skogschampinjoner i dijongräddsås på tortiglioni är i alla fall klockren. Liksom många nolltreor är detta inget att ligga på, så drick över de närmsta åren. (89)

Bristly importerar, finns att beställa här.