Jetzt ist Spargelzeit! Kanske inte för den svenskodlade sparrisen, men i denna fråga är det faktiskt tyskarna som bestämmer tidpunkten. Och till de bleksiktiga underjordingarna pockar de torra storfräsarna av riesling 2008 på att få provas. Det har inte skrivits så särskilt mycket om de här vinerna än, förutom förstås av den outtröttlige stenskallen Terry Theise.
Själva har vi långt mer begränsad erfarenhet. Men ett genomdrag av alla Dr. Bürklin-Wolfs nollåttor hos Moestue berättade exakt vad vi ville veta. Nämligen att 2008 är ett under av mineralisk renhet och elegans i de pfalziska sluttningarna, som åtminstone vissa år är i varmaste laget. Det handlar om slanka viner med hög syra, bra extrakt och lång smak, en årgång som kan jämföras med 1998, 2001 och 2004. Jämfört med yppigare årgångar passar den klassiska profilen oss som handsken!
Dags för en match mellan två producenter som brukar nämnas i samma andetag. Weingut Geheimer Rat Dr. von Basserman-Jordan i Deidesheim och Weingut A. Christmann i Gimmeldingen.
2008 A. Christmann Gimmeldinger Mandelgarten Riesling Grosses Gewächs har en gyllene halmgul färg. Doften bjuder på förförisk, pinfärsk exotisk fruktighet med aromer av gula persikor, gula äpplen och citronkarameller. Märkbara botrytistoner av smält honung ger vinet en egen personlighet, som också drar åt malen sötmandel och brun farin. Det bruna spåret fortsätter med kryddiga noter av kanel, muskot och ingefära. En aning av grön sparris och en liten utveckling mot petroleum, redan nu.
I munnen skäms vi bort av en generös, småfet gulfrukt med mineraliskt centrum. Som brukligt i GG är restsötman nätt och jämnt märkbar. Syran är lite bredare och mer dominant än i tvåan, stödd mot en märkbar men snyggt avvägd jordbeska. Äppelskal och citronskal minglar kvar, men till slut är det mineralerna som ringer i den riktigt långa eftersmaken. Vinet kom loss bäst på andra dagen och vann minst en pinne på luftningen. (91-92)
2008 Basserman-Jordan Forster Pechstein Riesling Grosses Gewächs är ljust guldgult, lite ljusare än föregående glas. Här njuter vi av en komplex, balanserad doft där vi noterar sval exotisk frukt, ananas, lime, passion och vit persika, med inslag av vaniljpäron, vita blommor, gurkvatten, friska mineraler, stenar och ylle. Helt ljuvligt!
Men gudars skymning vad gott detta smakar! En himmelsk spritsighet träffar smaklökarna. Smakintensiteten gör nästan ont, men allt levereras på elegant silverbricka. Vilken finess, vilken struktur, vilket extrakt i munnen, vilket möte mellan aromer och mineralitet. Frukten är relativt rik men torrt utjäst, syran frisk men balanserad mot mineralisk sälta, de våta stenarna påtagliga. Suverän balans och ihållande längd. En enda klunk och håren reser sig. Det är den bästa riesling vi avnjutit tillsammans på länge! Levererar omedelbart efter att korken dragits och är minst lika bra dagen efter. (93)
Det känns tråkigt, rentav onödigt, att blogga om saker som nyss tog slut på hyllorna. Som om man ville ge läsaren lång näsa. Desto roligare är det att skriva att dessa guldklimpar faktiskt finns kvar. Här hittar ni Pechstein och Mandelgarten.
Nästa gång tussar vi ihop ytterligare två Grosses Gewächs 2008, båda från Nahe...
16 kommentarer:
Ja det där lät ju omåttligt frestande, både sparrisen och vinerna. Syndigt vacker sparrisbild förresten. Är det ni själva som plåtat? Skulle platsa i vilket matmagasin som helst.
Skönt också att höra att varken Basserman-Jordan eller Christmann vansläktas i årgång 2008. Dock kostar de onekligen en vacker slant, dessa GG-viner. De är säkert precis så bra som ni beskriver. Men vi inbillar oss fortfarande att det går att få riktigt högklassig Riesling i glaset utan att behöva betala mer än 10-15 euro.
Jag ser t.ex. att vårt favoritkooperativ i Alsace, Cave Vinicole de Hunawihr, just nu säljer sin Riesling Grand Cru Rosacker 2007 för 9,10 € och (för den som vill matcha anklevern snarare än sparrisen) sin Riesling Vendange Tardive 2007 för 18,30 € (båda med Medaille d'Or i Riesling du Monde 2010). För den som söker något mer återhållsamt men ändå karaktärsfullt finns förstås också Riesling Lieu-dit Muehlforst för 5,65 €.
Mitt allmänna intryck är att tyskarna under senare år tagit stora kvalitetskliv uppåt ifråga om torr Riesling. Tyvärr har jag också en känsla av att priserna tenderat att följa med i samma riktning. Vore intressant att höra er syn på prisvärdesjämförelsen mellan Alsace och Tyskland. Att det görs högklassiga viner på båda håll gissar jag att ingen av oss vill ifrågasätta men hur ställer sig saken ifråga om valuta för pengarna?
Och vad säger ni om Alsacebornas hädiska tanke, att det till just sparris är Muscat snarare än Riesling som passar allra bäst? Eller skall tanken i själva verket förstås på omvänt sätt: Att inget egentligen passar till Muscat utom just sparris? ;-)
Sett till vad GG:s kostar så blir jag alltid besviken. Eller alltid, tyvärr inget jag dricker varje dag. Och det är möjligt att jag borde lagra dem längre och bättre för att förstå storheten. Köpte på mig Weils GG 2002 och 2003 (vilket torde vara säkra saker) men blev bara besviken. 2003 är inte mitt år för torr viner, men 2002 visade sig inte vara det heller. Eller så är dessa viner så galet koncentrerade att eldigheten och längden döljer smaknyansrikedomen de första 15 åren?
Köningsbacher Ölberg 2008 tyckte jag förrsten var ett alldeles fantasiskt torrt Riesling-vin från Tyskland, som dessutom var vettigt prissatt. Noterar att T/S anser att de extra 150 kronor som GG:n kostar i förhållande till Christmanns lill-brossa ger klen utdelning, närmare bestämt 1.5 pinnar. Margninalkostnaden för de extra 1.5 poängen är synnerligen hög.
Har ni förresten jämfört Bürklin Wolfs Pechstein mot Bassermans? Jag upplever dessa producenter, åtminstone kring 1999 - 2003 som opåtitliga, såväl vad gäller årgångarna som flaskvariationer. Men det kanske är stabilare nu.
instämmer i att Ölberg 2008 är makalöst bra, det är sannolikt den bästa årgången av detta vin som jag har provat. Den fick mitt absoluta toppbetyg = att jag köpte vinet själv, ett par lådor (vinet finns fortfarande kvar på SB) god är även Gimmeldinger Biengarten från samma producent, stram, elegant med utpräglad mineralkaraktär.
Allmänt så tycker jag att Tyskarna producerar bättre torr Riesling än Alsace och att Pfalz är det bästa distriktet. Vinerna är mer fullmatade än i andra distrikt och producenterna håller en jämn och mycket hög nivå. Själv håller jag kvalitetsmässigt IDIG Riesling GG från Christmann högst, priset är högt men om man betänker att det är ett av världens största torra vita viner så är priset fortfarande jämförelsevis lågt, i förhållande till exempelvis vit Bourgogne.
Årgången 2003 bör man undvika för torra Tyskar, det var sjukt varmt och torrt detta år. Vinerna var initialt fylliga och fruktiga och visade upp en imponerande kraft. Men årgången har inte utvecklats positivt och jag skulle säga att den redan idag är passé. 2002 är däremot betydligt bättre och enligt min smak fullmogen. Jag drack en 2002 Pechstein Riesling GG från Basserman Jordan för ett par veckor sedan, den var otroligt bra.
Håller med elton. Om man jämför en toppklass GG från till exempel Keller, Dönnhoff eller Schäfer-Fröhlich (topp 3 i min smak utan inbördes ordning)med samma kvalitet från Chardonnaydruvan. Då hamnar man i Bourgogne och får betala minst en tusenlapp. Toppriesling är i den jämförelsen superbilligt, så passa på och fyll källaren med de eleganta 08:orna innan resten av världen fattar att det är riesling som gäller!
Eftersom GG är ett relativt nytt fenomen verkar det som att varje ny årgång blir bättre än den förra.
"Nästa gång tussar vi ihop ytterligare två Grosses Gewächs 2008, båda från Nahe... "
Får man gissa på Dönnhoff Herrmanshöhle (94 WA) mot Schäfer Fröhlich Felseneck (95 WA)? Stenhårt race och dagsformen avgör. Dekantera dem på morgonen!
Möjligt att det delvis är de snabba prisuppgångarna jag värjer mig emot när jag skriver att GG är överprissatt. När Breuers Schlossberg 2001 lanserades på SB tyckte jag att den var dyr för sina 275 kronor. Weils 2002:a Kiedricher Gräfenberg GG kostade 25 euro på plats 2005. Om det är producenterna, leverantörerna eller SB som sedan dess lagt på de två extra hundralapparna sedan dess vet jag inte. Sannolikt en kombination. Ser förresten fram emot generösa prissänkningar på SB nu när kronan stärkts mer än 10 procent mot euron sedan i fjol. För det var väl argumentet när de höjde i fjol? Alternativet blir att rösta med fötterna, och vända sig till den europeiska internethandeln.
Efter 2008 känns det som att torr Riesling smakar bäst efter kalla(re) år i Pfalz. Men efter de närmast tropiska 2003:orna så skulle jag föredra Alsace alla dagar i veckan.
När det gäller Breuer Schlossberg kan jag hålla med om att den är överprisad i jämförelse med till exempel Dönnhoffs viner som är betydligt vassare. Men det beror på tillgång och efterfrågan. Skulle tro att dessa viner kommer att närma sig Bourgognepriser vartefter fler får upp ögonen för hur gott det är. Så passa på nu innan det är för sent. Alsace tycker jag nuförtiden lämnar för mycket restsötma. För 5 år sedan drack jag mest Alsce och inget Tyskland. Nu har jag nästan bara tyskar i källaren.
Prova www.guteweine.de om du vill hitta bra rieslingar, de har t.o.m. börjat prelansera 09:orna. Jag har köpt massor med Keller och Dönnhoff GG där. Som regel minst en hundralapp billigare än Systemet även om man räknar in svensk alkoholsskatt och transport
Dessbättre för oss Rieslingälskare är all Riesling, även tysk, billig i jämförelse med snart sagt varje annat vin av motsvarande kvalitet, vitt som rött. Bara att tacka och ta emot så länge det varar.
Däremot har jag fortfarande intrycket att torr tysk Riesling är mindre prisvärd än motsvarande viner från Alsace. Och jag kan svårligen se att det huvudsakligen handlar om att SB tar ut våldsamma överpriser på just tysk Riesling. Exempelvis kostar Wittmans Mandelgarten GG ungefär lika mycket hos guteweine.de när frakten räknas in (ca 300 SEK plus frakt) som på SB (339 SEK).
Att det skulle vara något större problem med oönskad restsötma i Alsacevinerna kan jag inte heller hålla med om så länge det är Riesling (snarare än Pinot Gris eller Gewurz) vi talar om. De allra flesta (inklusive de 14 viner jag just nu hittar i SBs ordinarie sortiment) är "trocken" även med tyska mått mätt.
Däremot är SB:s sortiment av Alsaceriesling tyvärr inte mycket att hurra för just nu, särskilt om man nöjer sig med det som finns i det ordinarie sortimentet. De många små och i omvärlden mindre kända producenter som gör fantastiska viner från förträffliga lägen till löjligt låga priser saknas i de flesta fall, även i beställningssortimentet.
andersuw, om du har tips på torra Alsacerieslingar som kan mäta sig med Keller Abtserde eller Dönnhoff Herrmanshöhle tar jag tacksamt emot dem!
Ja prova gärna någon av de lite bättre vinerna från producenter som exempelvis JosMeyer, Weinbach eller Zind-Humbrecht.
För egen del föredrar jag dock i många fall Riesling av något mer återhållsamt slag och då inte bara av ekonomiska skäl. Alsaceproducenter som CV Hunawihr, Mader, Stoeffler, Becker, Sorg och Wach tillhandahåller alla utmärkta Grand Cru-viner för 10-15 euro och lika utmärkta lieu dit-viner för 7-10 euro. Jag tycker inte det är helt lätt att i den prisklassen hitta viner som är fullt lika bra på andra sidan gränsen trots att jag ofta vistas i Tyskland, ofta köper vin där och är ganska väl förtrogen med (torr) tysk Riesling.
andersuw,
Hr du provat Riesling Probierpaket 2008 från gute Weine? http://www.gute-weine.de/sites/GuteWeine/index.jsp?articleNum=16569H&midPart=articledetail
12 olika basrieslingar från 12 olika tyska toppproducenter. Jag har nog köpt minst 10 lådor av den till mig och mina kompisar. 10,75€ per flaska är svårslaget för den kvaliten. Eller varför inte gå direkt på Dönnhoff Tonschiefer för 12,50€.
Tack för tipset Göran. Ja Probierpaketen från Gute Weine brukar ju vara både intressanta och prisvärda. Har redan införskaffat ett ex av deras Bordeauxpaket som jag dock inte haft tillfälle att sätta korkskruven i riktigt ännu.
Även Rieslingpaketet ser ju ut att innehålla intressanta ting, t.ex. Weils Riesling Kabinett trocken 2008 som jag, liksom av en händelse, redan har liggandes i kylen. Skall överväga att bekanta mig med resten av innehållet också när det blir dags att lägga en liten beställning hos Gute Weine härnäst.
andersuw,
Försökte ta dig på orden och inhandla några Toppviner från Alsace på Regeringsgatan. Lättare sagt än gjort. De hade en (1!)enda flaska i vinkällarbutiken. Någon som vet någon webbutik som är bra på Alsace?
Göran,
Ja, som sagt Systembolagets sortiment av Alsaceriesling är bedrövligt och har varit så en tid nu. Inte heller kan jag på rak arm ge dig något bra alternativ på nätet av den enkla anledningen att vi sedan rätt många år tillbaka köper all vår Alsaceriesling, och merparten av vår Riesling överhuvudtaget, på plats i Alsace. Många av producenterna har visserligen egna hemsidor/webbutiker men jag misstänker att fraktkostnaden i många fall blir svåröverkomlig plus att man är begränsad till en enda producent per leverans.
I SB:s beställningssortimentet hittar jag dock följande som jag tror mig kunna rekommendera på basis av tidigare kunskaper/erfarenheter av/om producenten/vinet. Jag har dock inte i något fall druckit det enskilda vinet i den årgång som just nu säljs:
89647, Dopff au Moulin, Grand Cru Schoenenbourg 2007, 185:-
(bra producent med prisvärda viner; Schoenenbourg är min och många andras favorit; 2007 är en lysande årgång i Alsace)
88043, Domaine Weinbach, Grand Cru Schlossberg 2008, 355:- (en av Alsaces fem mest välrenommerade producenter, Schlossberg är ett erkänt bra läge, 2008 är en bra årgång)
88342, Domaine Ostertag, Muenchberg Grand Cru 2007, 285:- (hack i häl på Weinbach ifråga om rykte, bra läge, mycket bra årgång)
Det finns säkert flera bra alternativ. I vissa fall har jag dock avstått från att rekommendera dem p.g.a. dubier rörande årgången: 2003 är knepig i Alsace liksom på många andra håll och 2006 är generellt en dålig årgång (regn i samband med skörden och problem med röta). Vissa producenter förmådde ändå göra utmärkt vin 2006 men risken för att gå på pumpen torde vara större än normalt.
För den som vill veta mer om Alsace och dess viner råkar vi dessutom i Sverige ha en utmärkt webplats om just den saken som jag varmt vill rekommendera:
http://www.warfvinge.net/
Personligen litar jag mycket starkt på Per Warfvinges omdömen, särskilt som jag nu en tid följt honom i spåren och haft tillfälle att själv prova de viner/producenter han beskriver. Per beskriver också på ett utmärkt sätt alla de goda skäl som finns för att inte bara dricka Alsaceviner utan också besöka regionen. Vi åker själva dit för sjätte gången i år.
Okej, jag ska beställa Weinbach och Ostertag och jämföra mot Keller och Dönnhoff.
Inspirerad av Alsacediskussionen lagade jag Choucroute garnie till middag ikväll. Det hela sköljdes ned med Weil Gräfenberg EG 2006, mums! 06:orna börjar bli lagom att ta nu. Behöver dessutom göra plats i källaren för 09:orna som också ska vara väldigt bra...
För cirka tio år sedan var jag också i Alsace varje sommar. Vi brukade bo i Bergheim och besöka Lorentz, det var ett fantastiskt äldre par som höll i provningarna där. Andra som vi besökte var Deiss, Kientzler, Trimbach, Leon Beyer och flera andra. På den tiden drack jag bara Alsace och inget från Tyskland. Nu är det tvärtom.
Vad dricker man till el Classico ikväll? Kanske nåt från Priorat som väl ligger i Katalonien.
Skall bli intressant att höra hur matchen slutar ... jag menar den mellan Alsace och Tyskland förstås. ;-)
Lorentz är ju en pålitlig producent men ligger oss kanske inte fullt lika varmt om hjärtat som för 10 år sedan. Apropå Kientzler noterade jag att hans Réserve Particulière 2005 just nu finns i BS (75240) för 225:-. Det vinet skall du dock definitivt inte beställa.
Vi besökte Kientzler för första gången när vi var i Alsace 2008 och blev grymt besvikna. Vi provade åtminstone fyra olika Rieslingar och ingen av dem föll oss på läppen. Av ren artighet köpte vi ändå två flaskor av det vin vi fann mest acceptabelt, d.v.s. just det som nu finns i BS (samma årgång och allt).
Det borde vi inte ha gjort. Vi öppnade den första flaskan under julhelgen och den andra nu i veckan. Båda var så eländiga att vi inte förmådde dricka upp. Första gången hoppades vi att det var något som var tokigt med just den flaskan. Men smakprov nummer två bekräftade tyvärr att den bortförklaringen inte höll.
Vi betalade lyckligtvis inte SB:s pris (225 SEK) utan kom undan med 10.80 €. Men när det som i detta fall handlar om ett vin som bara duger att koka musslor i känns även det priset som ett rån.
Skicka en kommentar