Glas nummer ett har en mörk, tät purpurfärg med lila kant.
Doften är mörk och något syltig med björnbärsfrukt, animaliska drag av nygarvat läder, mörkrostat kaffe och blommiga övertoner. Den ger ett välgjort intryck. Smaken har goda, friska syror och rejäl frukt. Balansen är oväntat bra efter den syltiga doften, med lagom stora tanniner och bra motstånd. Något fattas för att vinet ska vara högklassigt, men det som finns är oklanderligt och gott. Vi slår till med en gissning på tannat från Uruguay...
Facit: 2005 Catena Malbec (Mendoza, Argentina) 119 kr
Nähä, inte det. Allting stämmer, utom druva och ursprung. Ovanstående beskrivning är som gjord för argentinsk malbec, säger vår provningsledare. Det gäller bara att veta det också. Onekligen skickligt gjort av Catena, bör funka fint till en utegrillad entrecôte. 12 månader på 70/30 fransk och amerikansk ek. 13,5% alkohol.
Glas nummer två är mörkt blårött, tätt med röd kant. Doften är utåtriktad och berättar tydligt om druvmaterialet: svarta vinbär, vinbärsblad, tomat, aning grön paprika och mint. Smaken är stor i volymen men knappast elegant. Här bjuds gott om frukt och mjuka tanniner, men tyvärr står dessutom både bittra och gröna toner att finna. Lite fjäskvanilj utanpå kan inte dölja den saken. Doften är alltså bättre än smaken. Kombinationen av rik frukt och grönhet gör att denna cabernet sauvignon utan större tvekan landar i Chile.
Facit: 2006 Echeverria Reserva Cabernet Sauvignon (Curico Valley, Chile) 102 kr
Jästes på temperaturkontrollerade ståltankar. Ett år på amerikanska och franska fat. 14% alkohol.
Glas nummer tre är riktigt tätt och färgintensivt, nästan svart purpur med mörkröd kant. Doften är mörk, först något knuten med animaliska drag av fårfett och inälvstoner. Snart frigör sig en mörkrostad rökighet som går hela vägen ner till asfalt och tung dieselolja. Någon säger Vaxholmsbåt, inte dumt alls. Fruktaromerna överkörda av något tungt och oljedrivet. Det hela ger ett grovt intryck som varken är särskilt kul eller tilltalande. Smaken är rejält fruktig och hårdrostad med gott om tanniner och lägre syror. Och massor av fat. Vår gissning blir en överambitiös malbec från Argentina. Men bordsgrannen, han gissar på Don Melchor!
Facit: 2005 Concha y Toro Don Melchor Cabernet Sauvignon (Maipo Valley, Chile) 349 kr
15 månader på fransk ek (troligen rejält vidbränd). WS 96p, WA 94p. Det blir inga som helst problem att avstå från inköp framöver. 13,7% alkohol.
Glas nummer fyra ser bra ut i glaset: en klar, fint medelmörk blåröd färg. Doften är liten, nästan obefintlig. Men nu händer det något! En blyg, orenlig doftslinga letar sig upp, som från en surnad wettexduk. Några veckor gammalt blomvatten kommer snart till, samt lukten av fimpade gula blend i rökrummet på ett mellansvenskt sjukhus. Smaken bekräftar tyvärr doften fullt ut och är rent av otäck! Här finns helt ofräscha syror och glesa tanniner i en medelfyllig kropp, med gott om oangenäma gröna toner. Något vilset, förskrämt lingon fladdrar förbi och till slut träffar den: en klockren upplevelse av mosade Kåvepenin. Ni minns de där man nästan kräktes upp som liten, när mamma förgäves försökt blanda ut dem med sylt. Detta är ren lyteskomik. Är vinet från Chile? Druvan är omöjlig att gissa.
Facit: 2005 Bodegas Carrau Tannat Ysern (Rivera, Cerro Chapeu & Las Violetas, Uruguay) (86) 69 kr
Inget reapris i världen kan göra detta vin drickbart. Det finns faktiskt helt anständig och någorlunda välgjord tannat från Uruguay, det har vi blivit bjudna på en gång. Kan det kanske ha varit Pisano? Det hade nog varit bättre att ta en sån..-
Glas nummer fem har en medelmörkt blåröd dress som nästan går att se igenom, inte helt vanligt på kvällens breddgrader. Doften är uttalat örtig och påminner obestämt om Italien. Tomatpuré, tomatkvist, örter, kryddor, rökelse. Den mörka frukten har någon överton av persika. En disktrasa slank visst också med i jäskaret, synd! Smaken har hög syra och en viss bitterhet som inte är helt angenäm. Även i munnen leder alla örterna tankarna till Italien. Men vilken druva är det, den går inte att placera in på stöveln. Förresten är vi väl kvar i nya världen? Eller är vi inte? Frukten känns rätt tunn, något grön och som sagt örtbitter. Inte så särskilt gott. Grönt är väl Chile?
Facit: 2005 Château Bouscassé (Madiran) 105 kr
Ojdå, vilken luring! Och vilken besvikelse. Detta vin som vi förr i tiden köade för att köpa har helt klart tappat i kvalitet i och med lanseringen i ordinarie. Ett fenomen som tydligen börjar bli vanebildande. Hamnar i smakvrån tillsammans med 2006 Brolio.
Glas nummer sex är ljust klarrött i en varm, transparent nyans. Nosen charmar med rätt utvecklade jordgubbar, hallon, örter och någon unknadston som påminner både om fuktig jord och om kökshandduk. Diskreta fatkryddor (inte minst nejlika) och en liten syltighet. I munnen ges en balanserad upplevelse av pinot noir med god kärvhet, friska syror och bra matvänligt motstånd. Lite eld pyr och glöder i svansen. Vi tänker ändå på ett svalt klimat i Kalifornien - Carneros blir vår gissning. Saintsbury? En av bordsgrannarna kommer ända fram till rätt vingård med sin gissning på Ojai Bien Nacido.
Facit: 2005 Au Bon Climat "Knox Alexander" Bien Nacido Pinot Noir (Santa Maria Valley, California) (393) 299 kr
Welcome to Solvang, Sideways County. Jim Clenenden tar emot i den mest osannolika frisyr som skådats sedan pudelrockens dagar. Vinet kommer från högt belägna lotter i vingården Bien Nacido i AVA Santa Maria, Santa Barbara. Det är bara 35 kilometer till oceanen, något som märks i form av svalare temperaturer. Grus och kalkrik lera känns inte helt obekant för den som är mer van vid pinot från moderlandet. 14,5% alkohol.
Glas nummer sju har en mörkt blåröd färg. Doften är kryddig och något syltig med proviva skogsbär och lite drottningsylt. Fina övertoner av hudkräm, blommor, örter, terroirkänsla och ett inslag av rökelse. Smaken är välbalanserad, med fräschör, lagom kärvhet och visst bett i tanninerna. Alkoholen känns relativt hög men integrerad, vinet sitter ihop bra. Det är troligen zin och den är välgjord från bra mark - men inte riktigt lika charmigt lättsam och saftig som Geyserville.
Facit: 2005 Ravenswood Belloni Zinfandel (Russian River Valley, California) 349 kr
Kontrakterade odlare levererar druvorna till denna tappning. Ravenswood har tappat lite i renommé sedan storhetstiden på åttiotalet, efter att egendomen såldes. 78% zinfandel, resten alicante bouschet och carignane. 15% alkohol.
Glas nummer åtta är mörkt varmrött med brunare mognadsnyanser, inslag av oxblod och plommon. Finkornig fällning kan skymtas i glasets botten. Doften är öppen och utåtriktad, omedelbart tilltalande och intressant att sniffa på. I täten kommer typisk mogen cabernet sauvignon med svarta vinbär, blyerts, ceder och örter. Sen följer några associationer till olika pastiller: strepsils, mörka tjärpastiller och mintchoklad. Detta är extremt apritretande, rent av läckert! Dags att smaka. Mmm, i munnen har allting trillat på plats. Harmoni, balans, komplexitet. Bordeauxlikt vinbärsgodis med inslag av mintchoko. Bara en liten gnutta eld i baken, helt behaglig. Skitgott! Här blir det dubbelplus i kanten, och det kan inte vara något annat än en riktigt bra napa cab. Gissningsvis minst åtta år gammal...
Facit: 1992 Beringer Private Reserve Cabernet Sauvignon (Napa Valley, California) Magnum, 1000 DKK.
Betydligt mer än så, snart sjutton år! Underbart, här har Leandersson haft den stora vänligheten att dela med sig av sitt inköp från Kjaer & Sommerfeldt. Jäkligt kul att för första gången få prova en fullt utmognad, förstklassig napa cab. I USA betalas upp till $250 för en vanlig flaska. För 13 år sedan skrev Parker på sitt karakteristiska vis: "This soft, voluptuously-textured, full-bodied wine boasts remarkable concentration and purity". Betyget 96p är väl lite i högsta laget, men för övrigt är det bara att instämma. 14,1% alkohol.
Glas nummer nio har en nästan transparent blåröd färg. Doften är svårtolkad och underlig med grus, lösningsmedel och tydliga toner av stearinljus. Men vars är frukten? Inte här i alla fall. Lite mynta går dock att hitta. Smaken är inte mycket bättre den, alkoholvass och obalanserad med viss strävhet. Ett oangenämt vin, svårt på gränsen till äckligt. Fan vet vad det är...
Facit: 2002 Heitz Napa Valley Cabernet Sauvignon (Napa Valley, California) 399 kr
Ser man på, vilken total genomklappning! Legendariska Heitz skapade lika legendariska Martha's Vineyard i Napa Valley. 2 år på fransk ek, 1 år på amerikansk. 14,5% alkohol.
Slutligen ett djupt känt tack till Fredrik Leandersson som återigen handlat ett unikt, moget vin till vår provning. Och sen har mage att spä ut det med Kåvepenin! Kanske är det för att mota vårinfluensan i grind? Högt och lågt, indeeed!
15 kommentarer:
What!!! Det där stämmer inte alls med min minnesbild av Bouscassé 05 - som vi ju faktiskt pratade om samma dag :-)
Jag tyckte inte alls det var speciellt tunn frukt. Och kommer inte ihåg varken tomatpuré eller disktrasa.
Det jobbiga är att jag köpte ett gäng för lagring, baserat på den flaska jag testade. Nu blir jag nervös. Måste nog korka en för att kolla. Eller kan det vara så stor flaskvariation?
Kul post, som gör mig nervös :-)
Hoppsan - en rejäl sågning av vår 100-kronorsfavorit! Jag tror (hoppas) att Bouscassén inte riktigt fick sitt spelrum. Följande fungerar enligt våra labjournaler:
Häll om viner två gånger dagen innan vinet skall drickas och låt vinet stå i flaskan över natten. Temperera vinet till 17-18 grader och servera till hårt grillat oxkött med fettrika tillbehör. 100% nöjda kunder hitills. Det kan också vara att smaken är delad - vilket givetvis också är OK :-).
Hmm, spännande provning och vilken slamkrypare att slänga in Bouscassé!
I övrigt, Don Melchor, vilken besvikelse. Jag har druckit DM en gång, en 2004 som fick sitta i decantern sex timmar, men sedan var jättebra om än ung. Jag kan fortfarande framkalla minnet av svart vinbär, lagerblad, espresso och faktiskt en del stall. Kreosot och asfalt minns jag inget av, möjligen då att den där espresson kunde tas för något tjärliknande innan den integrerat sig.
Och 2005 DM var väl elva eller så WS top 100? Skönt att man har avstått ...
Härligt med Beringern, det är intressant att de här brontohusen som vräker ur sig vin i alla möjliga prisklasser av alla möjliga druvor kan när de verkligen vill. Undrar om de kan fortfarande, 2004 släpptes på SB för två veckor sedan. I sammanhanget låter dock 1000 DKK för en 17-åring bättre än 899 SEK för en fyraåring ...
Haha,
Det var ingen dålig blindgris det här inte. Idel minor. Att pricka ett enda av dessa viner är hur imponerande som helst.
Jag som tycker det är skitsvårt att bara LÄSA om intrycken, med facit och allt ett par decimeter framför ögonen.
Ja, jur hittar ni ens ut efter en sådan här blindgång? GPS i spottkoppen?
;)
Åhååå... en parallellvertikal! Jag provade Bouscassé -04 samtidigt som ni halkade runt i Nya Världen, och antingen har vi här ett case av total årgångsvariation eller så ett riktigt kvalitetstapp i vineriet. Känner inte igen er beskrivning i -04:an! Den luftning jag utsatte det stackars vinet för före konsumtion var dock av det brutalare slaget, och kan (bör) ha spelat roll. Vid öppnandet var vinet ingen rolig upplevelse...
Ikväll är vinet tillgängligt och har inte en tendens till trötthet. Har ni provat Bouscassé -04 nyligen?
Hehe, Bouscassén har sina trogna supportrar minsann! Här hemma har vi ju en generellt positiv inställning till det vinet - men i måndags handlade det om en blind och grym rättvisa. De specifika doftintrycken är förstås de egna, men gruppen och inte minst dess ledare var överens om att vinet inte presterade särskilt bra. Vi diskuterade efteråt om (eller snarare att) kvaliteten sjunkit efter lanseringen i ordinarie. Sen har vi ju läst de mycket positiva omdömena direkt efter bytet till nollfemman - men nu har de ju stått på hyllorna ett bra tag och det finns väl skäl att funderar över batchvariationer även här, liksom med andra storsäljare. Slutligen känns stilen inte kompatibel med nya världen, därav den blinda förvirringen.
Efter de tre inledande fruktpackade vinerna framstod vinet som tunt. I ett sällskap av baspinot och poulsard kanske intrycket blivit ett annat;-)
Vi får nog ta en på hemmaplan...
Heitz har verkligen gått ner sig, tyvärr. 1974 Marthas Vineyard är bland det bästa jag någonsin druckit. En kompis till mig har en sådan i källaren. Jag hoppas att han ställer fram den någon gång.
Intressant läsning som vanligt, tack!!
Hehe, vilket lustmord på Ysern. "lukten av fimpade gula blend i rökrummet på ett mellansvenskt sjukhus".
Beringern låter underbar.
Men vad har hänt med Bouscassén? Man kanske inte skall förvänta sig något tillgängligt charmtroll, men tunn frukt låter skumt. Man blir ju nästan sugen på att prova bara för att det verkar så galet.
Ok, saken är avgjord! Vi blindtestar Bouscassé 03 och 05 mot varandra ikväll. För maximal utdelning kör vi med MMM:s karafferingstips, grillade kött och fettrika tiibehör.
Vi avstår nog från Catena Malbec som jämförelse. Ibland tycks nya och gamla världen inte vara kompatibla...
Snacka om konsumentvägledning. Blir intressant att höra vad ni tycker. Återstår den angenäma frågan vad man själv skall korka upp ikväll..
Jag var för trött och för sent hem för Bouscassé i kväll - hustrun hade redan korkat upp Guigals CdR -05 (som jag f ö inte automatiskt tycker är bättre än -04 vilket alla tycks hävda!).
Bouscassé blir det i morgon - då får vi se hur stora oceaner som skiljer oss åt! ;-)
Konjären, vi instämmer om Guigals 2004 CdR, den var friskare och slankare med eleganta syror och rena, vackra rödfruktaromer. Sen är det ju en smaksak vad man är ute efter, nollfemman är ju också jättebra med mer supermognad och likörtoner i stilen. Sen finns ju Domaine Martins 2005 Côtes du Rhône för den som vill ha mer garrigue-örter i doft och smak...
Sent ikväll ser vi fram mot att läsa vad du tyckte om Bouscassé. Är det 2004 mot 2005?
Kåvepenin ja. Lillfisen ordnade fram en snygg kaskadkräkning när jag tvingade i honom det nyss.
Hu! Och att sen försöka sälja det som njutningsmedel.
En riktigt rysare...
Kaskadkräkningar var en del av vår vardag. Vi hade nästan glömt dem...
Ha det fint på semestern (trots allt;-)
Tack, ja Amimox med hallonsmak ska nog råda bot på öroninflammationen, Kåvepenin med citron- och kakaosmak till sjukt barn; det är som att bjuda en arab på fläskkött, typ. Its a no go.
Skicka en kommentar