2009 Philippe Bornard Trousseau Le Ginglet

Det är inte så ofta som vin lyckas förmedla helt nya kickar, men när det händer blir man ju själaglad. Nytt måste inte nödvändigtvis betyda bra, men när nytt och bra sammanfaller blir det ofta en stark upplevelse. Fast den här har inte särskilt mycket med styrka att göra - snarare med skönhet och elegans.

2009 Philippe Bornard Arbois-Pupillin Trousseau Le Ginglet är en ljust varmröd uppenbarelse, transparent och samtidigt "naturligt" disig, med orange kant. Glaset attraherar med en oerhört intressant doft - vacker, emotionellt gripande och totalt originell. Vi kan njuta av en ljus fruktighet som har drag av saftiga apelsiner, mandariner, röda vinbär och rönnbär. Här finns också friska blomtoner likt tulpaner och liljekonvaljer. Dessutom "naturvins"-salmiak, kalkstensmineral, öljäst, nötter, örter och rökelse. En friskt ångande fruktkompost mot bakgrund av stora kreatur som fridfullt betar i det panoramiska bergslandskapet. En slående vacker bild av pastoral idyll.

I munnen serveras en perfekt balanserad smak med sprittande frisk syra (jodå, visst finns det också lite kolsyra initialt), god salmiak och mogna fruktaromer som inte liknar något vi tidigare träffat på (trots att vi druckit såväl trousseau som Arbois-Pupillin förut). Vinet har en utpräglat silkeslen, nästan viskös munkänsla, helt utan grönkärvhet eller bitterhet, men med uppfriskande skaltoner och kalksten. Är man uppmärksam går det att notera diskreta blinkningar till veteöl, fruktöl och cider som bidrar till den säregna upplevelsen. Avslutningen är inget annat än helgjuten med läskande mineralkänsla och finstämd, lustfylld alkohol (13%) i den långa eftersmaken, där vi också noterar en en aning av kola och kryddor. Eftersom tanninerna sitter i baksätet är det hela egentligen mer besläktat med vitt vin än med rött. Fast liksom godare än båda två...

Ja, som ni nog förstått vid det här laget handlar det om en unik och storslagen vinupplevelse, om än från ett lite oväntat håll. Detta lättfotade och oerhört lättdruckna Juravin besitter all den intellektuella och sensuella kvalitet man överhuvudtaget kan önska sig. Det är nog det mest originella och kanske också det bästa vin vi hittills mött på "naturvinsscenen", och det vore väldigt synd att konsumera annat än på egen hand, i annat syfte än ren och skär njutning för vinets egen skull. Vi har inte den minsta aning om det skulle kunna bli bättre med tiden, men har svårt att tro att det är möjligt. Nästa kork åker hur som helst inom kort.

Caves Augé, €20. Kronevin, 198 dkk.

ps. Är det de varma åren som gör underverk med rödvinerna från Jura?

pps. Presentation av egendomen och Bornards femtontal cuvéer hittar man här. Mer om Jura och besök hos Bornard skrev Vinosapien här.

R.I.P. Pluto 2006-2011