2010 Maison P-U-R Morgon Côte du Py

I torsdags i förra veckan, när vi åt lunch på Vivant, drack vi en Beaujolais-Villages vars medvetet och offensivt utformade etikett berättade ett annat slags historia än den vanliga. Eftersom vinet smakade gott blev vi nyfikna på att ta reda på mer om P-U-R.
En snabb googling lärde oss att förkortningen ska utläsas Production Unique Rebelle. Kaxigt värre.

Det vi träffat på är en ganska nystartad négociant/vinificateur i Villefranche-sur-Saône. Man har specialiserat sig på vins naturels från inköpta, giftfritt odlade druvor. Kanske den första firman i sitt slag? Vad "naturligt vin" betyder i vinmakaren Cyril Alonsos bok kan man läsa här. Han har valt att arbeta med små eller inga tillsatser av svaveldioxid, och förklarar hur det går till. Han berättar att vinerna är mer "levande" (mindre stabila) och att de vita vinerna innehåller mer acetaldehyd än vanligt (de där oxidativa tonerna av äpplen och cider). Skillnaden mot konventionella viner jämförs med skillnaden mellan pastöriserad och opastöriserad mjölk.

Den andra parten i kompanjonskapet heter Florian Looze. Killen verkar ha ett förflutet inom tidnings- och reklambranschen, och är den som står för firmans marknadsföring och uppseendeväckande grafiska lösningar. Man har gjort en hel hög popart- och crazy-etiketter, men det är med sin genomgående blått & guld-linje som man träffar en visuell sweet-spot. Den omfattar ett dussintal cuvéer. Beaujolais-Villages, Morgon Côte du Py, Regnié, Pouilly-Fuissé och Saint-Véran. Ja, till och med flera Côtes-du-Rhône, och så en Côte-Rôtie som grädde på moset.

På väg hem i vårt Paris-kvarter hittar vi en liten cavist, Le Vin de Julien. Julien själv är en trevlig kille vars butik fyllde ett år i förrgår och har ett bra litet sortiment med schyssta priser. Vi fastnar för en 2010 Cheverny Rouge från Philippe Tessier (€9) som visar sig vara toppen. Och titta där, på en hylla nere vid golvet lyser något bekant i blått och guld. Men den här gången: en Morgon Côte du Py! Vi kikar närmare på flaskan. Hmmm, det är väldigt sällan man ser labbdata redovisas på etiketten, men det är mer upplysande än "contient des sulfites". Volatila syror 0,36 g/L (EU:s gränsvärde 0,98), sulfiter 15 mg (EU-gräns 160 mg) och alkohol 11,85 %. Ja, här har det minsann inte chaptaliserats, och det enda svavel som tillsatts är (möjligen) en liten dos i början av vinifieringen.

Vi slänger in 2010 P-U-R Morgon Côte du Py blint i ett sällskap av vinvänner och cabfranc-viner. I glaset luktar det salmiak och granit, hallon och apelsiner. Det är helt uppenbart en kolsyrejäst gamay i naturlig stil (läs Lapierre-stil). Bland de mindre doftnoterna finns vitpeppar, ättika, söt rök och en gnutta gödsel. Som helhet är doftintrycket gott, öppet och inbjudande.

Smaken är en utpräglad lättviktare med stenig munkänsla, apelsinsyror, lätta skaltanniner, salmiak och lite co2-fräs. Frukten är snyggt osöt, men lite väl gles för en såpass bra cru. Det här kan inte mäta sig med Lapierres version av 2010 Morgon, men P-U-R kommer ändå rätt långt på sin naturliga charm och okomplicerade drickbarhet. Skönt sprattelvatten, sammanfattar Franko med ett leende på läpparna.


Le Vin de Julien, €15,90. Kronevin, 188 dkk.

ps. Det skulle inte förvåna oss om vi snart kan se den iögonenfallande etiketten på krogen i Stockholm.

pps. Kombinationen "négociant/vinificateur" och "vins naturels" inkarneras också av Thierry Puzelat i Loire. Och av Philippe Pacalet i Bourgogne. Och hans kusin Christophe Pacalet i Beaujolais. Bland andra...