tisdag, februari 17, 2009

Tio röda från nya världen


Så här gemytligt ser det vanligtvis ut på Stockholmsmunskänkarnas tvåbetygskurs. Australien, Nya Zeeland och Sydafrika är på tapeten ikväll, så mycket vet vi. För övrigt är det blint. Vår provningsledare överraskar med en ovanligt lång flight...

Glas nummer ett stoltserar med en ungdomlig, mörkt blåröd färg. Hög densitet och lyster, lila ändå ut i kanten. Doften är inte precis svårflirtad - den bjussar hejdlöst på björnbär och mint, brer snart på med lager av drottningsylt, cassismarmelad och vanilj. Vi hittar ungdomliga busgodistoner, lakritspipa och rostade fat. Smaken slösar glatt med sin rikedom, men har också en förvånansvärt hög syra som inte sitter ihop med den övermogna frukten. Här bjuds en extra allt-smakupplevelse: mättad, syltig, behagligt eldig, pepprig, lång i avslutningen och något bitter i eftersmaken. Alkoholen känns väl infattad i helheten och ligger uppskattningsvis på 14,5%. Inte så lite insmickrande, och rätt så gott vin i sin maffiga stil - utan tvekan är det en barossa shiraz. Mitolo?

Facit: 2006 Kaesler Stonehorse Shiraz (Barossa Valley, South Australia)

En blandning av shirazdruvor från sex olika vingårdar, med sikte på tidig konsumtion. 12 månader på tre år gamla fat. Syran är mycket riktigt tillsatt, efter avslutad malolaktisk jäsning. Och så var det hela 15,5% alkohol, minsann. (90-93)p från Jay Miller - dra av några stycken, som vanligt när han är i farten. Pröva till ostar med drottningmarmelad. 229 kr.



Glas nummer två har en stor, luftig doft med fin terroirkänsla: grusdamm, tomatkvist, oregano, eucalyptus och mjuk kryddighet. Fint genomförda svarta och röda vinbär med en diskret ton av blyerts spikar fast att druvsorten är cabernet sauvignon. Smaken är fruktig med mjuka, något torra tanniner och hyggliga syror - men återigen utanpåliggande och något vassa. Citronsyror, kan man känna i eftersmaken. Helhetsintrycket är ändå ett riktigt gott cabernetvin i svalare, balanserad stil. Plus för de vackra landskapsvyerna. Nya Zeeland och Walker Bay?

Facit: 2004 Vasse Felix Heytesbury Red (Margaret River, West Australia)

Står det eucalyptus i noteringarna så bör det vara Australien. Detta var en kandidat till kvällens bästa vin, om det inte hade varit för problemet med syrorna. Förutom dominerande cabernet sauvignon innehåller vinet även malbec och petit verdot. 17 månader på fransk ek. 13,5% alkohol. 92p från Jay Miller. 395 kr



Glas nummer tre har en tät blåröd färg åt oxblodshållet. Doften ger hudkräm, parfym, svarta vinbär, någon körsbärssyltighet, choklad, mint och tydlig eucalyptus. Smaken är rejält fruktig och mintig med kaffefat. Kroppen är medelstor och behagligt mjuk med måttliga tanniner. Syrorna är åt det lägre hållet, inget känns tillagt och vinet hänger därmed ihop bra, även om det inte är jättespännande. Det är absolut en aussie, det är en cabernet och den är troligen från Barossa Valley.

Facit: 2005 Wakefield Jaraman Cabernet Sauvignon (Clare Valley, South Australia)

Inte barossa, druvorna kommer från Clare Valley och Coonawarra. 18 månader på nya och ettåriga ekfat. 14,5%. 159 kr.



Glas nummer fyra har en något matt färg av ljusa plommon, vinet ser utvecklat ut - om än inte genom hög ålder. Doften är kryddig med slånbärssaft, ljusa plommon, röda vinbär och något lingon. Volatila toner och jordighet ger gamla världen-vibbar. Doften har vissa likheter med rejält fatad och gammeldags röd bourgogne med på ett mörkare och varmare sätt. Smaken är kryddig och mustig med någon eldighet och toner av fat, russin, jordgubbe och örter. Ett ganska karaktärsfullt och personligt vin. Den öppna, genomluftade, snabbmognade karaktären får oss att tänka på någon gammal årgång av Jacobsdal Pinotage för evigheter sedan. Vi gissar på det...

Facit: 2003 Richard Hamilton Marion Vineyard Old Vine Grenache (Adelaide, South Australia)

Det var som attan! En aussie-grenache, och någotsånär tilltalande också. Vingården ligger inne i Adelaides förorter och är av historiskt intresse eftersom den planterades redan 1837. Först 1994 kom den åter i bruk efter att ha legat i träda i decennier. Stockarna är nästan 100 år gamla! 85% grenache, resten syrah. 18 månader på gamla franska fat. 14,5% alkohol. 139 kr.



Glas nummer fem är varmrött med ljus tegelkant, det ser ut att vara minst tio år gammalt. Doften är inledningsvis lätt frånstötande med inslag av kloak och kokt kål. Lyckligtvis går det att komma vidare efter en stund: här finns komplexa mognadstoner av läder, örter, kola, knäck, mint, plommon och gammal saft. Doften blir allt bättre ju längre vinet får stå i glaset, till slut riktigt fin. Smaken är mjuk, harmonisk och (över)mogen med lite orenlighet, animalier och en torr örtig avslutning. Syrorna lider av lite dålig ork och begynnande åldersstelhet, och doften blir mer givande än smaken. Mogen aussie shiraz absolut, fast i en rhôneliknande stil. Vi har inga bredare erfarenheter på området, men det påminner om 1998 Tahbilk...

Facit:1992 Château Tahbilk Shiraz (Goulburn Valley, Victoria)

Bouquet! Ett mycket intressant vin att prova, med förra höstens årgång 1998 i gott minne. Tack till Staffan Svedberg, som tagit vinet ur egen källare. Nästan europeiskt med 12,5 % alkohol. 120 kr för aktuella årgången 2001, som lär vara bra i hela Australien. Man borde lägga undan ett par flaskor...



Glas nummer sex är mörkt blårött med täthet och lyster, tomatröd kant. Här doftar det gamla garderobskläder och tygbutik från förra seklet! Det fortsätter med fartygsolja, bildäck och bränt gummi - inte precis elegant! Vinet öppnar upp till en lite märklig, varm fruktblandning av viol, plommon och söt jordgubbe. Smaken är rustik och råbarkad, grovt fruktig med rök, bitterhet, efterbeska och en volatil känsla i eftersmaken. Mycket säreget vin. På något märkligt sätt lyckas det ändå smaka relativt gott. Pinotage är det utan tvekan. Kanonkop?

Facit: 2004 Jacobsdal Pinotage (Stellenbosch)

Lustigt, vi minns Jacobsdal Pinotage som ett mer harmoniskt avrundat, mustigt och snabbmoget vin i nästan burgundisk stil. Men det var som sagt länge sen vi smakade. Traditionell vinmakning med pigeage. 18 månader på fransk ek. 110 kr.



Glas nummer sju har en fräsch, ren och helt angenäm doft av grön paprika, gräs, tomat, pelargonblad och svarta vinbär i en mycket druvtypisk karaktär med snygga cedertoner från faten. Smaken är sval men intensiv, lång, fruktig och balanserad. Aromer av cassis, ceder, lakrits och gräs, lite åt cabernet franc-hållet. Sandiga tanniner och lite kaffebitter eftersmak. Mycket välgjort och stiligt vin. Kvällens bästa, i både vår och de flesta andra deltagarnas smak. Gissningsvis är det ett cabernetvin från Margaret River i West Australia.

Facit: 2003 Vergelegen Red (Stellenbosch)

Betydligt snyggare än den hetsiga nolletta vi drack i somras. 76% cabernet sauvignon, 18% merlot, 6% cabernet franc. 18 månader på ny fransk ek. 295 kr.



Glas nummer åtta har en uppenbar och publiklifriande doft med tydliga drag av mintchoko och nästan löjligt mycket kaffekaramell. Dessutom en aptilig liten cederton, tonvis med hårdrostade fat, gott om rök och en gnutta stall. Den exakta fruktkaraktären är svår att avläsa mitt i alltihop. I munnen är vinet rätt kraftfullt med rostade aromer, sandiga tanniner och lång eftersmak. Kombinationen av mintchoko och kaffekaramell ringer i ett par klockor för oss: först Buitenverwachtungs 2004 Christine (vinet vi misstog för pauillac men som avslöjade sin rätta personlighet på hemmaplan). Och sedan Peter Lehmann's The Barossa Shiraz, kanske mintchokons själva urmoder. Detta är inget av dem, men lite som en korsning av båda. Sydafrikansk shiraz?

Facit: 2004 Kevin Arnold Shiraz (Stellenbosch)

Vinet har utnämnts till landets mest prisvärda vin av de svenska vinjournalisterna på Vinordic. Och visst sätter det många och tydliga avtryck för pengarna. Men särskilt stiligt är det verkligen inte, och vinmakeriet är så yvigt och övertydligt att terroir och druvkaraktär skyms nästan helt. 90% shiraz, 10% mourvèdre, 14,5% alkohol. 169 kr.



Glas nummer nio har en ljusare röd färg än övriga viner. Den initialt reduktiva doften ger slånbär, nypon, hallon och jordgubbar. Några nässlor eller stjälkar går också att finna. Vinet utvecklas till det bättre i glaset. Pinotkryddighet, smakfull fatrostning och sandelträ. Smaken är syrligt god och givande i frukten, med mjukare syror än i bourgogne, någon stjälkighet och alkoholvärme. Uppenbarligen är det en bra pinot noir från Nya Zeeland.

Facit: 2005 Carrick Pinot Noir (Central Otago, NZ) (289 kr).

En tilltalande och tillgänglig kiwipinot som vi skulle kunna tänka oss att dricka igen. Priset är kanske lite högt för vad man får, med lite flyt kan man hitta ännu bättre pinot från bourgogne för samma pengar. Plus för tidig drickbarhet, som vanligt i NZ. 289 kr.



Glas nummer tio har en mycket ungbärig, söt doft med parfym, godis och cassis - som påminner inte så lite om gamay och kolsyrejäsning. Dessutom får vi en rejäl dos rostade fat, vanilj, rök och animaliska drag. Den totala chocken kommer när vi smakar - vinet är kraftigt mousserande! Restsötma är ett milt uttryck för upplevelsen i den här smaken: ungbärig, alkoholstinn, söt, volatil och rejält fatad. Lyckligtvis finns spottkoppen nära till hands. Men det är ändå kul att drabbas av förstagångsintryck även i medelåldern - vi fattar att vi just fått vara med om en sparkling shiraz.

Facit: Deakin Estate Reserve Sparkling Shiraz (Murray River, South Australia)

Shiraz och ruby cabernet. Framställt med charmat/cuve close-metoden. 13,5% alkohol. 18 gram restsötma. 99 kr. Används enligt utsago till outdoor barbecue...brrr!



Återigen är det på sin plats med ett tack till Staffan Svedberg och Munskänkarna i Stockholm....

4 kommentarer:

Anonym sa...

Inspirerande läsning. Hur svårt är kursen jämfört med ett-betyget?

Finare Vinare sa...

Hej, är det du Ulrik som är här under nytt alias? Instämmer helt i din grupps deviser, tänk vilken förbättring av landets vinkultur vi skulle få med fasta och rimliga påslag...

Har inte gått 1-betygskursen, så vi kan inte svara på frågan. Men den intensiva druvkursen låg väl ungefär på samma nivå. Fast det är betydligt högre klass på vinerna nu! På 2-betygsträffarna läggs krutet på själva provningen vilket är toppen. Har du gått 1-betyget?

http://vinare.blogspot.com/2007/10/intensiv-druvkurs-grna-druvor.html

http://vinare.blogspot.com/2007/10/intensiv-druvkurs-bl-druvor.html

Anonym sa...

Jag det är jag :-)
Jag blev upprörd över priset på Sito Moresco 2006 på Matbaren igår. 600 :- för en halvflaska. Vi köade båda för att köpa den för <300 per helflaska för några veckor sedan. Dvs 750 kr för att korka och diska (ok skillnad i moms också).

Maten var grym, men man blir ledsen på vinpriset. Man blir nästan religös av deras bräserade oxkind.

Jag trodde man var tvungen att gå 1 betygaren för att komma vidare? Jag förstår iofs att du med din vinkunskap kan passera 1 utan att gå i fängelse. :-)

Jag har precis anmält mig till 1:an, och den har jag hyfsad koll på vad det innebär. Ska bli kul att gå och inta bara hobby-prova.

Finare Vinare sa...

Det är ok att gå direkt till druvkursen, och sen vidare till 2-betyg. Eller från 1-betyg direkt till 2-betyg. Druvkursen ger behörighet till betygsprovningar, lite av den springande punkten ;-)

Sito Moresco kostar 159 ink moms på halvflaska. 600 är helt bisarrt - med tanke på att vi fick en helflaska jämbördigt vin för samma peng på Sjögräs innan jul.
Bräserad oxkind, mums! Långkok är bäst...