Röda från Spanien och Portugal

Rubriken på den här posten borde väl ha varit "Munskänkarna provar februarinyheter"? Snuvade på konfekten? Vi också, litegrann. Men ibland krockar begivenheterna, så vi får nöja oss med ett referat av gårdagens tvåbetygsprovning. Det blir iberiska halvön på längden och tvären, minsann en nyttig uppdatering för oss som oftast väljer bort vinerna därifrån. Och en nostalgisk påminnelse om tider när vi inte gjorde det! I mitten av åttiotalet, långt innan vi hade något som kunde kallas vinintresse, var det till firman La Rioja Alta vi vände oss när vi ville ha något extravagant på bordet. Gran Reserva 904, Viña Ardanza, Viña Arana och Viña Alberdi var säkra kort. I mitten av nittiotalet, när vinlusen bitit, så var det spännande att upptäcka lite modernare viner från Ribera del Duero. Nuförtiden är det oftast på provningar vi ses, ibererna och vi...

Glas 1 har en varmröd, mogen färg med bruna reflexer och tegelkant. Doften är varm och inbjudande, genomluftad med fin oxidation och en del flyktiga syror, kräftspad, saft av slånbär och jordgubbar, knäck, läder och några brända drag som inte är oangenäma. Smaken är medelfyllig med mjuka tanniner och en förvånansvärt väl bibehållen, fint syrlig frukt. Harmoniskt vin, lite tandlöst kan tyckas - men vänligt och trevligt att dricka nu. Vid det här laget vet ni att glaset innehåller en heltraditionell rioja gran reserva hämtad direkt ur skolboken. Åldern är uppskattningsvis +10 år. Det är inte utan att man blir sugen på mer.

Facit: 1995 La Rioja Alta Gran Riserva 904 (Rioja)

Tempranillo cirka 85%, mazuelo (carignan) och graciano 15%. Spenderade åren 1995-2001 på fat. Överlevde. Väldigt mycket vin och traditioner för pengarna - om man gillar stilen.



Glas 2 är tätt blårött, nästan opakt med blålila kant.
Doften ger mörk, primär frukt åt björnbärs-, körsbär- och drottninghållet - och ek. Faten bidrar med både vanilj och en lite rå ton av lim och lösningsmedel som inte känns helt bekväm. Några lagerblad på toppen. Smaken är rejält tanninrik och extraherat fruktig med bra syror, bett och balans. Lite kafferost från de nya faten och välpackad frukt. Smått eldig avslutning. Vinet är en välgjord representant för "Det Moderna Spanien" och vi gissar att det med sin lite rivigare stil kommer från Ribera del Duero, och att druvan därmed är tempranillo, eller tinto fino som den kallas lokalt. Den lite yviga alkoholen gjorde att funderingarna tog ett varv över Priorat. Hatten av, för detta är onekligen ett ambitiöst arbete - men inte riktigt vår påse.

Facit: 2004 Dominio de Atauta (Ribera del Duero)

100% tempranillo, 14% alkohol. Vinifikationen innefattar en veckas maceration med skalen och regelbunden överpumpning, därefter alkoholjäsning i två veckor. Slutligen en stunds rejäl fottrampning, precis som i Douro. Mognadslagringen varade i 12-16 månader beroende på druvornas ursprung, i franska ekfat varav en tredjedel nya. Vinet reas just nu ut på SB.



Glas 3 är medelmörkt, varmt blårött med röd kant. Doften är öppen, luftad och mycket fin. Tydliga, söta kittlingar av mandelmassa samsas med fina fatkryddiga toner och röd sötfrukt av vinbär, hallon och slånbär. Pinjeskott, lite eucalyptus, mintchoklad, balsamtoner och russin kommer till, och några torkade fikon och dadlar. Givande, hög klass på doften! Smaken är fruktig, saftig, med relativt mjuka tanniner, bra syror och en lång, generös eftersmak med vissa russintoner och skön alkohol. Det här vinet är mycket tilltalande och riktigt bra, men vi är tyvärr lost för words angående dess ursprung. Något yngre, lite fräsigare och modernare från Rioja?

Facit: 2003 Finca el Puig (Priorat)

Här kunde man ju lagt ihop ett och ett, grenache blir man ju oftast charmad av. Påminner inte så lite om södra rhône. 45% garnacha, 23% cariñena, 20% cabernet sauvignon, 10% merlot och 2% syrah. Syrorna är förvånansvärt friska för året och inga torra, brända tanniner står att finna. Bravo!



Glas 4 är medelljust varmrött med lägre intensitet. Doften är lustig och förmodligen inte av högsta klass: örtkryddig och bärsaftig med mjukt uppkok av plommon. Fast rätt karaktärsfull är den ändå på något sätt, med eucalyptus, rök och grusdamm som leder tankarna till Portugal. Smaken är relativt lätt, saftig, lite tvär och kort i avslutningen. Vi noterar också en rostad fatkaraktär och en inte helt snygg bitterhet. Vinet känns som en portugis av halvbra kvalitet, men det saknar inte sympatiska drag.

Facit: 2004 Periquita Reserva (Alentejo)

50% castelão, 30% touriga naçional och 20% touriga franca. Observera att sockerhalten är 7 gram per liter - vi stördes lite av sötman när vi en gång blev bjudna på vinet. För 79 spänn är detta ändå ett hyggligt vin, som gjort för svenska folkets grillade fläskkarré i sommar.



Glas 6 är mörkt blårött till lila, mycket färgtätt. Doften är uttalat fruktig och tätt kryddig, där dominerande mörka bär som björnbär och blåbär blandas med enstaka mogna jordgubbar. Någon eucalyptus och vaniljton gör att hela intrycket påminner om Late Bottled Vintage. Doften skvallrar om ambitioner. Smaken är fruktig och örtig, med hyggligt friska syror, mediumtanniner och en framträdande bitterhet som av kaffe. Vinet är modernt, robust och lite grovt i stilen, fast kvaliteten är relativt hög. Vinet kommer med stor sannolikhet från Douro, men är inte riktigt vår påse - vi dricker inte heller gärna purung LBV.

Facit: 2004 Quinta do Vallado Touriga Nacional (Douro)

100% touriga nacional, 16 månader på gamla franska ekfat.



Glas 6 har en mörk, blåröd färg. Doften ger massor av rostade fat med nästan burgundiska kryddtoner. Dessutom vanilj, dill, hallon, blåbär, läder och inslag av köttsafter och chark. Detta doftar riktigt gott, ingen tvekan om den saken. Smaken är tät, kryddig, stor men välbalanserad, med mycket bra drottningfrukt och en lång eftersmak. Det här bör vara en modernare rioja av högsta kvalitet. Roda I?

Facit: 2005 Baron de Ley Finca Monasterio (Rioja)

80% tempranillo, 20% cabernet sauvignon och 18 månader på franska ekfat. Att tankarna gick till Roda ! gör ju att vi måste ta fram fyndflaggan nu med en gång, det här vinets prislapp är nämligen bara drygt hälften så stor. Vore trevligt att dricka igen någon gång framöver. Majoritetens val till bästa vin.



Glas 7 är transparent mörk rubin med blå reflexer. Doften är god, tilltalande och snyggt läsbar. Fint parfymerade svarta vinbär med inslag av rödare fruktsafter stöttas av elegant franskekade fattoner av ceder och blyerts. Omogna toner av grön paprika, parade med brända örter och en pust av marijuanarök, avslöjar ett och annat om både växtsäsong och skörd. Smaken är mintig och läskande, medelfyllig med goda, behagliga tanniner och friska syror. Vinet är fint balanserat och bör vara mycket matvänligt. Både ni och vi har redan klurat ut att druvan är cabernet sauvignon. Och den odlas mest i Penedés.

Facit: 2003 Torres Mas La Plana (Penedès)

Aha, en av Torres stoltheter - cabernetvinet Mas La Plana från Penedés. Vinet kommer från det varma året 2003 (brända drag) och skördades tidigt för att rädda fräschören (därav den gröna paprikan). Man lyckades riktigt bra, får vi säga. Det här vore trevligt att träffa igen och är som så många europeiska nolltreor tidigt utvecklat i sin drickfärdighet.



Glas 8 är mörkt blålila och opakt. Doften är knuten, odefinierad och svårläst. Mörk frukt med ek och lakrits. Smaken är enormt tanninrik och sträv med mängder av extraherad frukt, lakrits, anis och bitterhet i en stor, tuff kropp. Stilen är modern, detta är ett tvättäkta powervin. I matchen mellan frukt, tanniner, ek, alkohol, bitterhet och syror får tyvärr de senare rejält med stryk - lite tveksamt som matvin, men borde funka till grillad noshörningsbiff. Känns inte alls drickfärdigt än. Svårt att säga var i det nya spanien vinet kommer från. Vi tänker inte utforska dess vidare öden och äventyr.

Facit: 2005 Pintia (Toro)

Vega Sicilias moderna alibi i Toro, Jay Miller ger 95 poäng. Tinta de toro är lokal dialekt för tempranillo. Sent skördat, i oktober. Hej då, Pintia och Jay Miller...



Tack till Staffan Svedberg och Munskänkarna i Stockholm för genomgången och valet av viner. Inte precis lättgissat, men ytterst lärorikt.

De Longs vinkartor finns finns att beställa här.

ps. Vilka viner hälldes egentligen på nyhetsprovningen? Nettare e Gioia var där...