Det är en vacker hommage när cuvéer i rhônedalen får bära namnet av dem som brukade jorden i föregående generationer. Albéric Bouvet (Gilles Robins farfar) och André Péalat (arrenderad mark) röjde, plöjde, slet ut knän och rygg och sålde sitt vin till den stora firman Jaboulet. För tolv år sedan var det Gilles Robins tur att, vid tjugofyra års ålder, ta över och sälja sitt eget vin. John Livingstone var klart avvaktande i sin presentation för något år sedan och slog ner på överextraktion! Vi håller inte med när det gäller de senaste två årgångarna - det här uppfattar vi som seniga, rena viner i en klassisk stil som möjligen inte är provningsvinnande, men extremt lämpad för rustik mat och lagring. Ok, det gäller att sopa banan, sätta scenen. Vi tar ett kilo prima svenskt lammlägg från köttdisken på Vi-butiken i Alby. Det lagas "tre gånger i grytan" för att låna ett uttryck från Kina. Först pillar vi in massor av vitlök och rosmarin. Sen steker vi i gåsflott. Därefter bräserar vi en timme i en flaska rött. Slutligen grillar vi klart köttet för att få till den fina knapriga ytan. Vinet reduceras till sås. Det blir årets hittills mest minnesvärda köttupplevelse - fingerlicking good!
Enklast är att först beskriva de stora likheterna i dessa unga viner. Karafferna ger först tobak, våt sten, rått kött och ylliga mineraler. Vidare ger båda vinerna örter och inälvstoner med lite fräna drag av ammoniak och just det, grispiss! Den purunga syrahfrukten bjuder på körsbär som påminner en smula om ungtuff dolcetto.
Skillnaderna märks när vi smakar. 2006 Crozes-Hermitage Cuvée Albéric Bouvet har en intensiv, stram, tuff smak med en måttlig lakritsrondör. Smakens volym är inte lika stor som i glaset bredvid, men tanninerna är mer påtagliga, här finns också mer av kärvhet, mittsmaken är koncentrerad och avslutningen lång. Till kvällens mat är det här rätt vin. Tanninerna och kärvheten möter det grillade lammköttet perfekt. Doften öppnar nu upp (efter ca 3 timmar) och ger en gnutta malolaktisk knäck och smörkola, mer lakrits och en behaglig sjöbottensump.
2006 Saint-Joseph Cuvée André Péalat är det elegantare vinet av de två. Syrorna är mer framträdande i en torrare inramning med antydan till sälta. Tanninerna är återhållsamma och lena. Smakens volym är större, men fyller inte riktigt ut mitten idag. Det känns dock som att det ska ordna sig fint med tiden. Det är en häftigare upplevelse, här finns mer som händer i glaset, med antydan till röda äpplen och vildhallon, men det möter inte upp maten på samma sätt. Den perfekta matchningen borde vara ankconfit, där höga syror är det man önskar mest av allt. Doften ger efter bortåt 4 timmar mer av kryddor och lagårdstoner. Tanninerna har nu börjat märkas mer än syrorna...
Detta är rena, klassiskt strukturerade, seniga lagringsviner och suveräna matviner. Kompromisslöst franskt. Gamla stockar. Låga skördeuttag. En del stjälkar åker med i goda år. Femton månaders mognadslagring på barriques, men bara en liten del nya. Noll fjäsk, jämfört med den publikfriande, lättgillade 2006 Domaine Faury Saint-Joseph. De är inte gjorda för att vinna provningar - vilket ger pluspoäng i vår bok. Båda vinerna bör gå en strålande framtid till mötes...
2006 Crozes-Hermitage Cuvée Albéric Bouvet (Gilles Robin, Les Chassis Mercurol, Tain l'Hermitage, Rhône)
2006 Saint-Joseph Cuvée André Péalat (Gilles Robin, Les Chassis Mercurol, Tain l'Hermitage, Rhône)
6 kommentarer:
Vilken vacker, poetisk, proletär beskrivning av tillagningen av köttet. Måste prova detta snart!
Håller med, kötträtten lät vansinning bra! Finns något recept för inspiration och guide, eller är det klämm & känn?
Mest var den väl saklig? För att låna ett påstående från Mattias Dahlgren: "Allra godast blir det grillat eller knaperstekt". Han antyder också att det bästa lammet hittas där kundkretsen består av folk med ursprung i Medelhavsländerna och Mellanöstern. Därav valet av Vi-butik (och att sonens Cirkus Cirkör ligger i närheten) Vår tillagning gällde sex skivor kött. Köttet bräserade i ugnen. Vinet var Periquita, vår matfavvo just nu. När rödvinet och varmluftsgrillen gjort sitt var köttet nästan svart, verkligen rustikt! Ös för bästa knapret. Serverades med pressad potatis att suga upp såsen och rostade paprikor, zucchini, aubergine, rödlök.
Dahlgrens recept med hel lammbog confiterad fyra timmar i ankflott låter också värt att prövas...
Denna lammanrättning måste bara tillagas omgående! Men jag undrar om inte den gode Gilles Robin har bytt etikett på cuvéen Albéric Bouvet!? Jämförde Alberic Bouvet 2005 mot A. Graillots 2004 och jag tyckte Bouvet vann överlägset i den jämförelsen. Var inte alls imponerad av Graillots CH, men som tur är jag har jag två av varje kvar så jag kan jämföra vid två tillfällen till. Blev påverkad av Graillots upphåsade namn annars hade jag använt ord som "ogin och billig nordrånare...
Låter som den gode Gilles Robin ändrat sina vinifikationsmetoder
- 2004:an var öppenfruktig och nästan burgundisk i sin uppenbarelse. Himla kul att 2006 verkar vara en bra årgång IRL!
En bra iakttagelse! 2003an var enorm i sin maffighet.
2004an missade vi. De två senaste åren talar ett annat språk. Strama, klassiska lagringsviner. Medan man väntar går det bra att dricka hans "summer wine" Papillon från unga stockar. Varför inte med en bit mörk choklad från Valrhôna...
Skicka en kommentar