måndag, juli 07, 2008
2001 Vergelegen Red
Våra fåtaliga sydafrikanska flaskor lever farligt i grillens närhet. Dags för nästa kandidat att skickas fram till dekapitering.
2001 Vergelegen Red har en mycket djup, mörkt varmröd färg, nästan opakt i mitten. Doften är stor, med mörk sötfrukt av björnbär och cassis. Cederträ, röd paprika och rostade kryddor kommer till i en mättad helhet. Smaken är tät, maffig och märkbart eldig. Russin, fikon, farinsocker, frästa orientaliska kryddor. Har man smugit ner shiraz i blandningen? Hyfsade syror övermannas av kryddor och alkohol i avslutningen. Det blir lite i mäktigaste laget, tycker vi när vinet sällskapar med grillköttet. Senare på kvällen, med flera timmars luftning, har vinet lugnat sig lite och känns mer balanserat och njutbart. Ändå knappast troligt att vi köper mer framöver. 76% cabernet sauvignon, 18% merlot, 6 % cabernet franc. 15% alkohol. Lagra gärna ett tag till om ni har flaskor kvar.
2001 Vergelegen Red (Vergelegen Wine Estate, Somerset West, Stellenbosch)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Vet inte vad er generella känsla för Sydafrika är men jag har provat en del av det som Platter anser tillhöra det bästa man gör och måste erkänna att det knappast imponerar. Vergelegen är ju även en av Platters favoriter.
Tycker många viner känns mäktiga och fina som riktigt unga men sedan går det snabbt utför.
Oroande också att vi i Sverige nästan okritiskt tagit dem till oss för att de ofta får (för?)mycket publicitet i pressen.
Som man kan läsa mellan raderna är det skoningslös avverkning av våra kvarvarande rester på gång. Under de senaste åtta åren har vi sporadiskt provat oss igenom viner från exempelvis Rust en Vrede, Kanonkop, Morgenster, Morgenhof, Boekenhoutskloof och Waterford. Även om de platsar bredvid grillen är vi inte vidare sugna på att köpa fler för framtiden. Så mycket vin, så lite tid...
Sydafrikas handelskammare kan sända ett officiellt tack till Röttorp och Allt om Vin för den framskjutna position vinerna fått i Sverige. Skåningar är extra tokiga i sydafrikanska viner enligt personalen på Hansacompaniet.
Jag provade Vergelegen 2003 för ett par månader sedan. Håller med om de (över-)mäktiga dragen i vinet, men samtidigt så var det den bästa sydafrikan jag druckit. Säger kanske mer om mitt begränsade intag sydafrikaner, visserligen... Den andra flaskan får dock ligga ett par år.
Har ni någon koll på årgångar i Sydafrika? Jag har en känsla av att årgångsvariationen är mindre där, eller är det bara okunskap igen? ;-)
Var det någon som sa mmmmmmulligt?
Skönt att ha er på banan igen. Vad är anledningen till denna utrensning och plötsliga sydafrikanska fobi? Är det kombinationen av en överdos terroirdrivna Langeudocviner och överpedagogiska, långsamma fd litteraturvetare som satt griller i huvudet på er?
Precis Frankofilen, det var Jean-Pierre Vanel som fick oss att inse (varvat med några välvalda citat av Rimbaud) att rödvin ska göras på tankar av epoxy, inte på ek. Han kunde sträcka sig till att röd bourgogne fixar ek, men bara för att pinot noir är en tanninfattig druva. Vad han tyckte om bordeaux glömde vi att fråga. Som Jan Guillou har sagt: vin är en dryck som huvudsakligen kommer från Frankrike...
Konjären, gällande årgångar i sydafrika har vi för oss att 2002 och 2004 var klart svalare och regnigare år, så nog finns det skillnader. Varför inte kolla själv i en tabell hos någon av de stora amerikanska auktoriteterna...
Intressant, vi gillade den lite enklare Vergelegen CabSauv 2003 nyligen och har även en del annat i källaren. Vi får väl se hur det utvecklar sig. Kan ibland få en viss "tidig 90-tals Rioja-känsla"; dvs att initialt så gillar man Sydafrikanerna mycket, men efter ett tag blir det liksom för mycket "mullighet". Samtidigt upplever vi att flera producenter i Sydafrika känner av detta och försöker göra lite slankare viner, tex genom att gå högre upp i altitud i bergen runt Stellenbosch och Western Cape. Ang årgångar, vår erfarenhet är att 2001, 2003 och 2005 är "de bästa" på senare år. 2002 rätt så ojämn, och 2004 medelbra. Men variation mellan producenter är betydligt större än den generella årgångsvariationen.
Ja visst är det roligt med alla lustigheter som uppstår på en liten monopolkontrollerad marknad där alla känner alla och vinkritikerna bor granne med varandra.
Som Sydafrikanska viner till exempel. Fråga vilken europeisk vinproducent som helst, ingen har någonsin hört talas om att det görs vin i Sydafrika, och Pinotage är något väldigt obskyrt och konstigt.
Men men, en del grejer är väl ok. Synd bara att svenska folket tror att Sydafrika är världens bästa vinland. Den där Rijk's-boxen, den är förjävvla bra hörrudu....
Jag måste erkänna att jag gått på många nitar med Sydafrikanska viner. Köpte senast lite av vinerna från Boekenhoutskloof. 2005 The Chocolate Block var direkt efter inköp jättegod och kul. För ca: en månad sedan smakar det mest tjära, rök och gummi. Detta fenomen upprepas gång på gång. Först jättegoda och fruktiga och sedan tar plötsligt aromer som inte direkt har med druvor att göra över totalt. Tyckte ändå om vinet men känner inte alls igen det från senast. Provade även deras 2004 Syrah som Platter utsåg till den bästa Syrahn i förra utgåvan av sin guide (5*). Fritt översatt skriver han: Mer fokuserad än någonsin, både seriös och sofistikerad. Underbart kryddig, dominerad av röd frukt. Underbart koncentrerad, belönas av 8-10 år i källaren.
Klart man blir sugen. Jag tyckte vinet helt saknar muskler. Syrah känslan okej men på sin höjd som en halvtråkig Crozes Hermitage fast skitigare! Kan faktiskt även förväxlas med en Pinotage!
Faktum är att de enda riktigt bra viner jag har och gillar är mina Kanonkop ”Paul Sauer”.
Vår ståbasvirtuose vän på Söderhallarna har tidigare försökt intressera oss för The Chocolate Block. Vi passade dock, men instämmer i att Paul Sauer kan vara ett förträffligt vin. Se tidigare post om 2002 Boekenhoutskloof...
Instämmer med dom flesta inläggen här. Köpte en hel del SAF:are för några år sen men dom lämnade aldrig några direkta intryck. Enda som verkligen har hållt är Meerlust Rubicon (har dock inte testat senare årgångar) som med 10+ år på nacken har varit riktigt fina...
Skicka en kommentar