fredag, juni 13, 2008

Domaine La Barroche


Ibland blir saker och ting inte precis som man tänkt. Men de blir ofta bra ändå. När vi strax efter halv tre anländer till Domaine du Pegau möts vi inte bara av Laurence Feraud utan också av en hel busslast amerikaner i övre medelåldern. Förhoppningarna om en personlig provning smälter som osten på en Big Mac. Vi backar ur och och promenerar istället iväg till Pegaus caveau inne i byn. Där sitter pappa Paul Feraud med en öppnad flaska 2005 Domaine du Pegau Cuvée Reservée. Vi sniffar och det är ingen tvekan om att det här är ett storslaget vin som redan har en imponerande komplexitet och rent av ädel karaktär i den kryddiga doften. Den tuffa, reserverade smaken berättar dock att lagring är absolut nödvändig. Vi handlar några flaskor att ta med på flyget hem. Lyckligtvis hade vi också bokat en förmiddagsdate med den totalt charmiga och sprudlande Julien Barrot på Domaine La Barroche. Här fick vi vad vi drömt om och mer därtill...


Vi anländer till Châteauneuf-du-Pape vid elva och vimsar runt i byn med bilen. Till slut måste vi slå en signal. "Ahr yu lözt?". Inom trettio sekunder dyker en vit japansk 4WD upp. "Follow me!" tecknar föraren och bränner iväg rakt upp i spenaten. Vi stannar, kliver ur bilarna och befinner oss ute i "Les Terres Blanches". Det är ett sydvästvänt, sandigt läge med hundraåriga, knotiga grenachestockar. I denna kombination av tidigt mognande vingård och druvsort växer de druvor som kommer att ingå i Cuvée Fiancée. Druvorna är redan stora som ärtor, långt före de flesta vi ser i Provence. De gamla stockarna är dock känsliga för coulure och millerandage, och sommaren kom sent i år, varför enstaka klasar är väldigt ojämnt utvecklade. Julien nyper av och plockar med rankorna som om de vore hans husdjur, ursäktar sig att han gärna gör det medan han pratar. Uppenbarligen känner han varje stock lika väl som om de vore hans släktingar. Julien berättar att han helst inte avstjälkar de skördade druvklasarna, eftersom de bidrar till vinet med struktur och aromer av kanel och tobak. Om stjälkarna inte är helt mogna väljer han dock att avstjälka helt och hållet. Antingen eller, alltså!


Vi stiger in på domainens innergård. Här står en smal traktor parkerad bredvid en hög trave röda skördetråg i plast. En nyinköpt betongtank liknar en avklippt pyramid och sällskapar med en ny temperatur-reglerad ståltank. Mittemot finns en pneumatisk mjukpress som har formen av en liggande cylinder. På en hylla längst in under taket på gården hittar vi fyra betongtankar om 75 hektoliter. De är nedgrävda i marken (som har 14 graders naturlig temperatur) och Julien berättar att de är försedda med möjlighet till bergvärme! Invändigt är de klädda med svart epoxy. De fylls och töms uppifrån, fast det finns en lucka i källarplanet också.

Vårt första smakprov ligger fortfarande på en av betongtankarna, och den malolaktiska jäsningen är just avslutad. Julien Barrot har nyligen delat upp Barroche Réserve i två olika: Terroir och Signature. Detta är 2007 Terroir, gårdens nya tonårsrum. Stockarna är runt femton år gamla. Pipetten sticks ner och kommer upp fyllt av vin, mörkt för att vara 100% grenache. Den busiga, framfusiga, lustfyllda doften ger nästan enbart friska, söta, mosade körsbär med lite parfymerade inslag av persika. Smaken har en härlig sötfruktig, krämigt viskös och intensiv mun med direkt attack. Vinet håller bortåt 16,5% men det märks mest i intensiteten och den sötfruktiga eftersmaken. En hel del koldioxid finns kvar. Snart ska vinet tappas vidare till foudres i källaren som ligger snett under betongtankarna.

Nästa prov kommer från en en emaljerad ståltank och ska ingå i 2007 Signature. 40% syrah, 45% cinsault, 35 % grenache. Här finns mer av animaliska drag, mörka körsbär, björnbär och kryddor. Syrahkaraktären leder stort. Runt 14% alkohol. Gott!


En ny 225 liters barrique innehåller 100% mourvèdre från 2007, likaså ämnat för Cuvée Signature. Här finns en riktigt spännande doft av läder, lagård, tobak, kryddor och mörk frukt. Inte så mycket nytt eketrä utan mer "sekundära" drag av ekfaten. I smaken kommer känslan av ny ek. Julien berättar att dessa drag toppar efter sex månader i fatet och sedan planar ut. Vårt smakprov har legat sju månader på sitt fat och håller typ 14,5%.


Härnäst följer ett fatprov från en 50 hektoliters foudre. Det är 100% grenache av årgång 2007, avsett för Cuvée Signature, från hundra år gamla stockar i läget Palestor (provençal, Palastro på franska). Jordmånen är sand, småsten och lera. Doften ger mörka, friska, söta körsbär, liknande dem i första provet men i ett mer komplext sammanhang. Söta, än mer intensiva, parfymerade körsbär i smaken. Vinet har fortfande hela 9 gram restsocker och 16,5 % alkohol !!


2007 Pure har just avslutat sin malolaktiska jäsning och ligger på ett 45 hektoliters foudre sedan tre veckor. Druvorna kommer från 106 år gamla stockar i läget Grand Pierre, granne med Rayas. Jordmånen är ockrafärgad sand. I glaset får vi en svartröd färg. Vi får en mycket komplex, läcker doft med lakrits, kryddor och mörka körsbär. Mycket intensiv smak, glycerolrik, söt alkohol i avslutningen, konstigt nog utan särskild eldighet. En känsla av rik sötma - fast utan mer än 2-3 g restsocker. 16,5 %. Det här är en riktig monsterårgång!


2006 Fiancée är nyligen buteljerat och når marknaden i höst. Cuvéen är ett möte mellan två ytterligheter: 100 åriga grenachestockar som mognar tidigt , och 20-åriga syrahstockar som mognar sent. De förstnämnda plockades 14 september och de sistnämnda tre dagar tidigare. Paradoxalt nog alltså ungefär samtidigt, trots sina olika mognadskurvor. Julien poängterar att namnet anspelar på förlovningen mellan dessa två. 35% av vinet (från syrahdelen) har legat på nya barriques. Den charmerande doften bjuder på vanilj och nya rostade fat, mörka körsbär, vinbär, nygarvat läder, bondgårdstoner och andra animaliska drag. Smaken är rik på tanniner, komplex och lädertonad med fin, något salt fatkaraktär. Bör tåla och utvecklas med längre lagring. Skiljer sig lite från den mjukare, mer internationellt anpassade, chokladiga nollfyran vi testade i våras. Vi pratar svavel och Julien påpekar att han använder löjligt lite (20mg). "Om man kan sina metoder och sitt vin behövs bara små mängder". Våra huvuden bockar och tackar för det!


2005 Barroche Réserve smakar vi från en flaska som varit öppen i två timmar. Julien tycker att två veckor skulle varit mer lagom. 60% grenache, dessutom mourvèdre, syrah, cinsault. Vinet öppnar upp efterhand i glaset. Salt lakrits, slånbär, körsbär. Goda tanniner med lakritssälta i eftersmaken. Vi hittar inget av den eldighet vi noterade på hemmaplan.

2005 Fiancée köper vi med oss för att dricka inom kort. Det är ett fantastiskt, komplett vin som knockade oss fullständigt till varsin tournedos med hemlagade frites.

2007 Clairette Blanc VT. Julien ville köpa sticklingar av Clairette Gris, men fick av misstag Blanc och gjorde vinet som ett experiment. Läget heter Les Piolons (provençal), eller Les Pieds Longs (franska). Druvorna skördades i november vid 21 % potentiell alkohol utan botrytis. Vinet har 100 g restsocker och håller 14%. Fatet jäser extremt långsamt, runt 1-2% alkohol per månad, så den totala jästiden är åtta månader eller mer! När man lyssnar i fatets öppning hör man ett fräsande ljud, nästan som stekt bacon! Vi provar 2005 Clairette VT. En mycket komplex och ljuvlig doft av bokna äpplen, äppelpaj, banan, päron och honung. Fina oxidationstoner i och med att fatet inte fylls upp helt. Smaken har fantastisk textur, intensitet och syrafräschör med behaglig oxidation från fatet och anis i eftersmaken. Julien förklarar att vinet gör sig själv: "I'm a lazy guy". Vi tror honom vad gäller inställningen till vinet, men han verkar inte direkt ligga på latsidan i största allmänhet... Vi är alla helt överens om att vinet ropar efter foie gras. Julien säger att att han älskar gåslever och ville göra ett vin till denna delikatess.

2005 Châteauneuf-du-Pape Blanc. Domaine La Barroche säljer inget vitt vin men vi fick en complimentary bottle to go. Vi smakar den som apéritif och digestif senare på kvällen, när vi landat på Mas de Grès. Ljusgul färg, intensiva pärontoner sur lie i doften och en rätt eldig smak med uttalad mineralitet, antydan till sprits och något salta fänkåls- eller anistoner (lite som pastis) i eftersmaken. Gott!


Julien Barrots viner är alla uttalat fruktiga, maffiga, överdådiga, med gott om glyceroler i texturen. Vi glömde att fråga, men funderar efteråt på om han inte plockat upp lite inspiration på resande fot i Australien. Han använder gärna "cold-soak" för att dra ur maximalt med smak - och så hyllar han den enkla devisen: ett bra vin ska alltid smaka gott! Endast 28 år gammal, med några av rhônedalens bästa terroirer, Parkers hyllningar och den formidabla årgången 2007 på lut - vad månde bliva av allt detta? Framtiden ser så ljus ut att vi måste ha solglasögon...

Domaine La Barroche, 19 Avenue des Bosquets, Châteauneuf-du-Pape, Rhône

14 kommentarer:

Henrik sa...

Fantastiskt.
Zlatan går ut skadad och så kastar ni in Fernando Torres istället - eller om det nu är tvärtom.
Jag är avundsjuk - helt utan missunnsamhet - så avundsjuk att senast 2009 ska jag till de trakter där ni befinner er nu.
SKA!

JockeC sa...

Hej,

Återigen ett lysande blogginlägg - med verkligen bra tonträff och nivå. Ni överglänser professionella skribenter varje dag. Det märks att ni skriver om saker som ni tycker är kul och gillar - inte för att Herr redaktör har begärt ett visst antal rader, eller en kul artikel om något trendigt ämne. För mig - som är vardagsintresserad av vin, dricker en del bra viner, men också jobbar på i grottekvarnen, så är stunden framför google reader ofta en primär inspirationskälla.

Paolo Rossi sa...

Oerhört trevlig läsning om Julien Barot! Trist bara att Pegau "sket" sig...

Önskar er en fortsatt trevlig resa!

Björn sa...

Fantastiskt trevlig läsning. Tack och bock!

MMM sa...

Tack för helt fantastisk läsning! Tänk om svensk vinjournalistik såg ut så här!

Jag blir svårt avundsjuk på er upplevelse hos Barroche, det är väldigt franskt att vinmakaren visar upp hela registret om man bara visar lite kunskap och intresse. Det är långt från "money-talks" kulturen i andra delar av världen. Och det är så härligt!

Vinosapien sa...

Hej på er!! Skoj att ni är tillbaka 'online'.

Härligt besök verkar det som.
Vad ligger priserna på plats??

Hoppas vädergudarna är med er...

Magnus sa...

Vilken artikel! Är ni säkra på att ni är på semester och inte "on the job"? ;-) Hur som helst så njuter vi så här på avstånd av era vingårdsbesök.

Att det var just dessa två producenter ni besökte är för vår del nästan lite kusligt eftersom vi drack några av Barroche's viner tillsammans med 2005 Domaine de Pegau Cuvée Reservée i förrgår kväll. Kvalitén är som ni säger skyhög men lagring tillråds, särskilt Pegau:n var tuff.

Lycka till, och må ni hinna föra alla blåhåriga busslaster i fortsättningen.

finare & vinare sa...

Hej alla, kul att vara online igen och tack för alla kommentarer! Jo, Vinosapien, priserna på Barroche är väl ungefär som i Sverige. Tacka Gabriel på Bristly för det! Vi fick även köpa den unika Clairette VT för €20.
Pegau Reservée kostade €34. Resten av appellationens vinpriser kollar ni på vinadea.com. Vi köpte Pierre Usseglio, Brunel Le Caillouz och Clos du Mont-Olivet
för att konsumera här nere...

Frankofilen sa...

Underbart att komma hem och hitta sådan här läsning. Ni verkar ha det precis så bra som ni förtjänar.

oskar sa...

tack för en helt fantastisk redogörelse! underbar läsning, rakt igenom!

hur goda är möjligheterna att få tag i den hundraprocentiga grenachen "pure" i sverige?

oskar

finare & vinare sa...

Hej Oskar!
Vi såg en rejäl trave med 2004 Pure i Juliens källare. Köpte en för säkerhets skull, om vi skulle bli sugna här nere. Varför inte kontakta Bristly, det borde inte alls vara omöjligt att köpa via privatimport eller beställning. Den är ack så bra att dricka nu - se tidigare poster här och hos Frankofilen...

Peter Persson sa...

Efter denna formidabla läsupplevelse så besökte vi Julien den 17:e juli. Som tur var så hade barnen laddat upp med flera filmer i bilen, för besöket tog nästan 3h!

Julien har till detta år experimenterat lite med prismodellen...för att köpa en 2006 pure eller Fiancée så får man betala 95€ st....men i paket med en av var plus fyra Châteauneuf-du-Pape kostar det 197 €, vilket ju i jämförelse framstår som rena fyndet.

Tack!

Björn sa...

Efter succén med främst 2005 Pure är det givet att man vill rida på vågen och se till att ta lite bättre betalt för specialcuvéerna. Vi får nog räkna med att priserna på SB från årgång 2006 kommer att ligga en bra bit på andra sidan av 500-kronorsstrecket, så får vi leta efter nästa fynd från châteauneuf;-)

Finare Vinare sa...

Peter - vad kul att ni bestämde er för att hälsa på! Du är mer än välkommen att bre ut dig i en längre kommentar! Vi suktar efter mer....

Även om €95 låter magstarkt, kan man knappast klandra Julien och Christian för att vilja kapitalisera på framgången. Om inte de gör det så tjänas pengarna på auktionsmarknaden i USA istället, och då är det ju bättre att de hamnar i rätt fickor. Man kan också förstå att de måste styra utvecklingen så att inte russinen plockas ur kakan och man blir sittande med osålda Réserve/Tradition. Den typen av kvotering används ju hela tiden av importörer som The Wine Company i Danmark. Vi besökte cavisten Maro20 i Pezenas. 2005 Pure kostade €85, 2004 Pure €65 - flaskorna är förstås slut ändå. Sexpacket för €197 låter rimligt, även standardcuvéen är ju ett mycket trevligt vin. Nollfyran och nollsexan är dessutom väl så bra som nollfemman...