Vin är i sina bästa stunder en dryck som adresserar lustcentrum utan omvägar. Särskilt upphetsande just nu är den sydfranska årgången 2007. En rejäl andel av söderns nollsjuor får oss att gå ner på knä och be om mer. Det var uppenbarligen något alldeles magiskt som hände den sommaren - exakt vad kommer förmodligen vinodlarna att berätta för sina barnbarn på ålderns höst...
I byn Caux strax norr om Pézenas huserar konsthantverkaren, tillika litteraturvetaren, Jean-Pierre Vanel. Han kan mycket väl ha nattats med just sådana historier om sagolika skördar av grenache - eftersom han tillbringade sin barndoms somrar hos mormor i Châteauneuf-du-Pape. När vi träffade honom erkände han sin svaghet för vinerna från den välkända appellationen. Och visst är släktskapet tydligt i glaset...
2007 Lacroix-Vanel Fine Amor, Pézenas Coteaux du Languedoc har en järnrik doft av söta, friska blåbär och vildhallon med socker på toppen och grädde i skålen. Därtill noter av krossade körsbärskärnor och en terroirkänsla av grafit och grillkol, friska garrigue-örter och lakrits. Vilken renhet och vilket fokus här finns! Detta är så läckert att salivkörtlarna sprutar som sprinklers på torra gräsmattor i juli. Aromer av fikon, jordgubbar och kryddor utvecklas med tid i karaffen. Mmm, grenache...
I munnen: ooohh vilken attack, vilken frukt, vilken intensitet, vilken fräschör, vilken balans, vilka tanniner, vilka syror. Inget trä fick chansen att bråka med aromerna - Vanel mognadslagrar nämligen sina röda i tankar av epoxy. Detta är så bra att alla nackhåren reser sig på ända! Med nollsjuan av Fine Amor har förmodligen Jean-Pierre Vanel gjort sitt bästa vin hittills - åtminstone av de vi smakat. Och detta trots att vinet är hans billigaste! Fortfarande pur ungt men redan ack så njutbart kommer det att utvecklas på ett fantastiskt sätt, åtminstone under de närmaste fem åren. (91+)
ps. Vi testade nollsjuan först för ett knappt halvår sedan och sedan precis härom veckan, båda gångerna med liknande upphetsning. En fylligare presentation kan läsas i recensionen av förra årgången. Vår entusiasm väcktes i och med besöket sommaren 2008. Och visst, i sanningens namn ska nämnas att även syrah, carignan, cinsault, och mourvèdre brukar finnas med i mixen. Vinik importerar och priset är 155 kr.
16 kommentarer:
Jaha, jag visste väl det - att jag inte skulle hinna beställa denna och dricka innan er.
Men i morgon får Nik mail - bergis ett alldeles för långt ...
Hej Henrik! Det finns mycket gott att handla just nu. Nyckelordet är 2007...
Pröva med en plommonspäckad fläskkarré med rosmarin och timjan, lite rostade rotsaker och du är hemma. Eller med en bit manchego. Eller bara rakt upp och ner...
Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att det är synd att Vinik bara levererar till en enda butik som ligger nästan 50 mil från där jag bor. Det är garanterat bra för ekonomin iallafall, men så var det ju det där med nyfikenheten...
Kayaker - du har väl minst ett ärende till Stockholm framöver, om vi inte missminner oss? ;-)
Hur beställer man från Vinik? Lyckas inte hitta det någonstans...
Dra iväg ett mejl till nik@vinik.se och be om den nya prislistan. Ha så kul!
Kanon, det ska jag...tack för en bra blogg förresten, både skriftmässigt och innehållsmässigt. Ger inspiration och bra idéer för mig som nybörjande vinlagrare och drickare (visst har man väl druckit ett tag men inte på ett lika medvetet sätt...).
Beställde just ett dussin flaskor av Nik och nyckelordet för tio flaskor var 2007.
Fine Amors 06:a var ju jättefin, men den här låter och borde vara ännu bättre. Vill minnas att jag drack 06:an till lammstek, gnuggad med rosmarin och vitlök, lite sky och rostad parpika och zucchini. Det gjorde inte ett enda dugg ont. Och vinet var lysande både till en liten bit ost och på egen hand efter det.
Och med lite 07-swoosh i frukten tror jag det skulle kunna göra till och med haggis ätbart.
Spännande Henrik, låt höra när korkarna far!
Nollsexans frukt var väl riktigt fyllig och bra egentligen, med rätt mycket utveckling åt fikonhållet. Bara syrorna som kunde varit ett snäpp friskare. Och nu är det fixat!
Roffes Kök hade tidigare vinet listat till sin grissida och sålde minst 120 flaskor av det, för priset var ju modest. En fantastisk lista för övrigt...
Ja. Rolf kök har en lista i svensk världklass. Lite fräna påslag som alltid i svedala, dock.
Jag älskar detta vin ni nu skriver om. Visste inte att Vinnik hade det och en beställning är unterwegs. Ser redan fram mot att sätta skruven i korken.
Tack, som så ofta, för remindern!
Diametern på den cirkel jag rörde mig i kan inte ha varit över 15 meter. Ändå fyllde jag raskt en kasse med trattkantareller - praktexemplar, verkligen.
Nåväl, hemkomsten blev aningen senare än planerat och därmed hade jag ingen ekad chardonnay i kylen. Det blev istället pasta med pesto, hemgjord på egenodlad basilika och med lite mer vitlök än i köpevarianterna och dessutom gjord på en direktimporterad olivolja från Umbrien. Till det givetvis nystekta trattisar. Vad dricka?
Tjaa, med 07:an av Fine Amor på ingång fick sista 06:an en korkskruv i fontanellen.
Det är lite lustigt, för sist jag drack den tycker jag att det var frukten som var glädjeämnet - ren, klar och enormt fräsch.
Nu är den mer komplex och visst är frukten fin, men den här gången faller jag platt för mineralkänslan som kommer med någon timme i karaffen. Här finns fikon, röda vinbär, möjligen något björnbärsliknande, lite exotiska kryddor, aningen sjöbotten och lite krossad sten.
Syresätter man vinet i munnen är det först frukten som dominerar. Men avslutet är underbart mineraliskt och går helt grymt bra ihop med lite manchego for after. Passar bättre till osten än till maten - min pesto har helt enkelt lite för mycket krut ...
Grattis Henrik, vår granne hade inte hittat någonting alls igår! Grön pesto och rödvin är lite knepigt tycker vi, landar ofta på ett ekfatslagrat vitt, gärna chardonnay.
Manchego och Fine Amor låter toppen. Vi har också sagt hej då till vår sista nollsexa. Vi tänkte mycket på fikon, varför inte fikonmarmelad...
Jo, rött vin till grön pesto är inte ultimat, men jag hade inget i kylen och hade bråttom. Både vuxna och barnmagar att mätta ...
Blev en liten slurk till maten, sedan mest mineralvatten för att köra ost och vin som en lång och utdragen efterrätt. Fikon och ost, mmm.
Och det där med trattisarna, det var rätt lustigt. Min fru hittade en hel del hon också, men hon rörde sig över ett ganska stort område. Jag kunde aldrig lämna mitt, det ena ståndet trattisar efter det andra stod i min väg, det var helt underbart. Nu är frysen nästan överfull - det är också underbart.
Andra gången vi dricker 2007 Fine Amor och först nu inser vi hur mycket syrahdelen gör för stringensen i årets version. Enligt Schildknecht blir det ingen Melanie i år i och med att Vanel inte tyckte materialet hade den önskade karaktären. Tack för det, säger både vi och Fine Amor...
Ändå inte riktigt samma bett som förra flaskan, skulle behövt mer luftning för att komma loss. Jämför man avdelningen rättframma nollsjuor är Vaticans CdRV ännu lättare att locka till skönsång. Ljuvaste toner med en gång...
Skicka en kommentar