Marc Kreydenweiss är en av de mest uttalat biodynamiska vinodlarna i Alsace. Familjen har brukat sina vingårdar efter dessa principer så länge, över femton år, att det är intressant att se vad det kan innebära för vinet. Liksom hos Zind-Humbrecht tycks stor aromrikedom gå hand i hand med massor av terroir. En läsvärd, fylligare presentation gjordes av The Wine Anorak 2001. Kastelberg är ett toppläge med mycket speciell jordmån, och det produceras endast 300 lådor per år. Vi provar först till stekt gös, men allra bäst blir det till en skiva rödkittost på en liten bit grännaknäcke senare på kvällen.
2004 Riesling Kastelberg Grand Cru har en imponerande mässingsgul färg i glaset. Det som slår oss direkt är de honungstonade aromerna. Den nötiga, rökigt mineraliska citrusfrukten har intressanta fatoxiderade inslag i en klart storslagen doftupplevelse. Vinet är mycket smakrikt och mineraltonat, på samma gång lent och stramt. Här finns ännu mer av det vi hittade i doften, samt en liten bitterhet och en lång, elegant eftersmak. Vi tror att vinet kan bli precis hur bra som helst med tiden, idag kommer smaken fram ordentligt först efter ungefär fyra-fem timmar. Det här är ett vin som vi ska ge riktigt lång tid i källaren.
2004 Riesling Kastelberg Grand Cru Le Chateau (Marc Kreydenweiss, Andlau, Alsace)
4 kommentarer:
Tack för kommentarerna! Jag har varit lite velande inför köp av detta vin pga olika anledningar. Dels så får man känslan via franska forum att bemötandet är högst otrevligt hos MK samt att flaskvariationen är väldigt stor. Samt att priset är högt då Trimbachs F.E är lite av en referens och det ska krävas väldigt mycket för att berättiga ett högre pris. Hur skulle ni beskriva MKs stil i jämförelse med Trimbach och Z-H?
Men som sagt jag velar fortfarande för det lät onekligen gott... :)
Tråkigt att höra om det otrevliga bemötandet...
Priset är förstås högt, men styrs av tillgång och efterfrågan, så det är inte mycket att säga om.
Kvaliteten ÄR hög (högre än FE 2001 i alla fall;-)
Och Z-H har ju ännu dyrare viner...
Vi tycker att stilen i just Kastelberg kanske är lite mer udda och spännande (färgen, flintröken, oxidativa inslag) än den mer korrekt kostymerade stilen hos Trimbachs toppviner (och än mer Beyer).
Och då gillar vi vanligtvis båda dessa stort!
Samma sak gäller MK Andlau Rielsing jämfört med deras enklare viner. Gemensamt är förstås att allas toppviner är extremt ägnade åt lagring.
Z-H är ju kapitel för sig med den opulenta, feta, ibland drypande fruktintensiteten. Men den höga färgen är ju gemensam med detta vin! Kanske kan man säga att Kastelberg ligger mitt emellan i viktklass. Men som sagt, med en egen mycket mineralisk stil, som är värd att vänta på.
Smakar just nu samma vin, samma år. Känner igen beskrivningen. Dock undrar jag om syran sviktar en aning, faktiskt. Mycket guld/mässings-aktg färg. Klar mogen/oxiderad ton, men inte så mycket petroleum. Smaken sitter i, relativt torr och non-riesling-aktig. Har provat en del andra MK samt M Deiss och liknande från samma år och denna känns "hmmm". kan det vara en svacka och den kommer igen? (sista flaskan, så it really doesn't matter...)
Intressant, kanske det är dags att köra nu.... och vi förstår precis vad det är du har invändningar mot.
Idag lägger vi nog hellre slantarna på en pfalzare. Bürklin-Wolf (som av ett sammanträffande lärjungar till Kreydenweiss) eller von Buhl. Dessutom kan man hitta storslagen riesling i GG-klass hos unga producenter som Florian Fauth/Seehof för under €20...
Skicka en kommentar