Sist vi städade i hyllorna hittade vi ett par av systemets prislistor från tiden när vårt vinintresse precis tagit fart ordentligt. De var rätt kul att bläddra i. Föreställningen att precis allt var sämre förr och att bolagets sortiment är så oerhört mycket bättre idag fick sig en liten knäck. Låt oss ta tidsmaskinen tillbaks till 1995.
Bland de lätta rödvinerna noterar vi omedelbart att det finns element av kvalitet och originalitet som sticker ut. Bland annat pinot noir från René Muré och chinon från Charles Joguet. Zweigelt och portugieser från Österrike gör oss också lite överraskade, även om det knappast handlar om kvalitetsviner i ordets rätta bemärkelse. Slutligen en hel kvintett crus du beaujolais - Moulin-à-Vent, Brouilly, Chiroubles, Régnié - som INTE kommer från Georges Duboeuf.
I den medelfylliga mittfåran vaskar vi fram vi rött från obskyra men fina appellationer som Fiefs Vendéens och Buzet, lätt cab franc från Anjou, rustik carignano från Sardinien, blaufränkisch och pinot noir från Mittelburgenland och Neusiedlersee, pinot noir från Willamette och ett helt gäng sträva Fronsacviner. Hallå, var är ni karaktärsfulla okändisar i dagens strömlinjeformade sortiment?
Inte oväntat blir det rätt mycket rioja, men boxvinerna lyser också med sin frånvaro. Går vi upp lite i pris kan vi se att en 1990 Barolo Bussia från Fratelli Giacosa kostar 154 och en 1992 Domaine du Trévallon 178. Lisinis 1990 Brunello du Montalcino går lös på 196 och Marchesi di Barolos 1990 Barolo Cannubi kostar 216. Dyrast bland de medelfylliga är 1986 Château Ausone som faktiskt kan fås för i sammanhanget ynka 780 och då har vi ändå hoppat över 1992 DRC Romanée-St-Vivant för 691.
Inte så många viner anses värdiga att kallas "fylliga" men ett som platsar i den kategorin är 1992 Guigal Côtes-du-Rhône [kåt dy rån] som är till salu för 89 pistoler. Det här populära vinets pris har alltså ökat med endast tio kronor på sjutton år - måste vara svenskt rekord i grenen "ligga still och inte röra på sig, till folkets förnöjelse".
Premiers crus från Bordeaux är alls inget oöverkomligt som idag, utan köps för 600 till 700 oavsett vilket slott vi talar om, alla kostar de ungefär detsamma: 1986 Haut Brion, 1985 La Mission, 1988 Latour, 1986 Lafite, 1985 Margaux och 1985 Cheval Blanc. Provningsaktuella 1988 Dunn Howell Mountain listas för 579 och är alltså inte många kronor dyrare idag. Slutligen kan man toppa kalaset med 1992 La Tâche, det enda vinet som räknar fyra siffror och går lös på hela 1301 kronor - det vill säga ganska precis en sjättedel av priset för årgång 2009.
4 kommentarer:
Underbart! Hade precis denna diskussion tidigare i veckan med en person som drev tesen att Bolis gått från blåvitt-sortiment till emporium de senaste 20 åren. Stämmer inte alls med minnesbild från mina egna år på företaget. Om vi bortser från priserna så gick det att hitta viner och udda saker som SB idag inte alls förmår skaka fram. Visst har valfriheten ökat, om man med valfrihet menar 200 pintotager för mellan 77 och 86 kronor. Men när det gäller sortimentet som helhet så skulle jag säga att SB försämrats. Minns vinrummet på Baltzarsgatan, som i dag hade fått vilken wineatic som helst att gå i spinn. Årgångar av Latour som stod och dammade, obrutna kartonger med Salon och nästan hela DRC-sortimentet.
Kring 1997 hände något i Systembolaget. Efter Franzen så verkade företaget komma till insikt att det inte går att driva olönsam entusiasmverksamhet. Bygget kan falla och då måste vi stå med en vässad distributionsorganisation. Minns inte om det var 1997 eller 1998 men plötsligt blev lagerhållningen en stor diskussion i företaget. Tidigare tog den butiken jag jobbade i hem guldkorn från BS, hade på hyllan och sålde till entusiaster. Det blev strängeligen förbjudet och under en period så beställde jag och några med mig hem i sitt eget namn och sålde dessa flaskor till kunder för att kunna upprätthålla samma utbud. Var på ett antal småbutiker i Skåne 1998 till 1999 och minns de regionala inspektörerna som översynade lagret med stränga förhållningsregler om att dra ned lagerhållningen på viner över 120 kronor (en utveckling som fortsatte, och tycks fortsätta än). När de nya konceptbutikerna och det nya lagerhållningssystemet infördes i slutet på 90-talet (om mitt minne inte sviker mig) var en kompis med och planerade arbetet. Redan då så var ledningen tydlig med att rigga ett distributionssystem som var anpassat till en avreglerad marknad. Känns som att SB lyckades väl med detta, men då på bekostnad av den spets som bevisligen fanns i företaget 1995.
Åh, Finare! Om du hadde placerat dina kronor i Köpenhamn ville du har fått en Barolo från cru Marenca i Serralunga for 98,- , en Quercecchio
Brunello 1990 for 130,- och en ditto 1989 for 99,50. Blandt dom mest prisvärda ville du ha smakt en Barbaresco cru Santo Stefano from Castello di Neive til humane 98,- både for 1989 och 1990. En cru Le Sassine 1990 ville have kostat 83,- och for 139,- ville du ha nydt en Amarone 1986 eller 1985 från samme producent Le Ragose. En Aglianico från D'Angelo til ofattelige 45,- och en Vigna Caselle Riserva 1990 til 92,-. Prövningsaktuel PINOT NERO fanns i årgang 1990 från La Stoppa:
Alfeo til153,- mens en altid akutel Lambrusco DOC kunne du få for 35. Alt dette i DKK, langt før MUK-tiderna.
Intressanta reflektioner kring bredd, djup, prisbild mm. Har nyligen börjat "rensa" i förrådet -sparat i princip varenda "blaska" -prislistor, info, vintidningar, provningar m.m. sen 1984!? Rolig och massiv läsning med nostalgi men också en tripp i hur utvecklingen skett under 25 - 30 år. Vad man säkert kan säga är att kvaliteten på många viner har förbättrats - sen är det mera fråga om var man hittar dessa viner (vem som tillhandahåller vinerna) och hur ens smakpreferens utvecklats. Bolis har dock polariserats till BiB och bredd i mängd av vissa viner - "not my cup of tea"....tur att det finns ett beställningssortiment, privatimport och vinimportörer annostädes...
Mycket intressant perspektiv.
Saknar också massor av de kul viner man kunde hitta förr. En annan sak som SB lyckats med är att döda många av de gamla klassiska snapsarna.
Skicka en kommentar