torsdag, september 13, 2012

2007 Comm. G.B. Burlotto Barolo Monvigliero


Tänk: snart kommer Langhes vinbönder att lite diskret be om ursäkt för det heta året ungefär varannan gång de presenterar sina nya viner. Svala lägen kommer att bli hårdvaluta, inte minst de med exponering åt öst. Av de senaste sex Barolo-årgångarna som buteljerats kan tre sägas vara alltför varma för sitt eget bästa: 2003, 2007 och 2009. Sen hängde allt på vilka kort man hade på hand, och vad man lyckades göra av saken. Gamla stockar, djupa rötter, skyddande lövverk och så vidare.

2007 Comm. G.B. Burlotto Barolo Vigneto Monvigliero doftar riktigt smaskigt ur karaffen. Krakows jordgubbssylt och kirsch som i den bästa traditionella châteauneuf. Vinet är briljant varmrött i glaset, med tydlig tegelkant, och inom ett ögonblick får vi mycket mer att sniffa på: målarlåda, tranbär, hallon, pralin,  rosor, te, salvia, mineral, kryddlåda, läder och körsbärskärnor.

I munnen en len och druvmogen smak, slank som sig bör på den här adressen, men snudd på viskös i munkänslan. Frukten är varm och yppig, märkbara fjorton procent tampas med en tranbärs- och garvsyra av god medelhöjd,  och strukturen vinner lyckligtvis nätt och jämnt över alkoholen. Slutar torrt med mineralsälta och kryddig värme som ringer länge i eftersmaken.

Det här är duktigt jobbat i ett varmt år, resultatet är drick-nu-barolo snarare än någonting att spara i evigheter. Ja, det är åtminstone vad vi tycker. Värmen ställer till det lite med typiciteten, men den traditionella stilen är intakt och det är inte tu tal om att det är glimrande dricka både med och utan mat.

För att återknyta till inledningen, så syns inte de här skillnaderna särskilt tydligt i proffsens bedömningar. Man får läsa mellan raderna. Galloni skriver "the warmth of the vintage has given the wine a little more volume than is normally the case" och delar ut samma nittiofyra poäng som sist.

Vi skulle snarare säga att värmen drar ganska kraftfullt i alla reglage och skapar en förändrad aromatik, ett annat slags balans. Och ska man inhandla viner från varma år, så är det en bra tumregel att hålla sig till traditionella producenter. När det kommer till den saken, är Burlotto själva sinnebilden.

Atomwine, 259 dkk.

Förra årgången hyllade vi här. Och Frankofilen här.


1 kommentar:

Ulrik sa...

Tycker jag får fler och fler exempel på tumreglen om traditionalister i varma år - och faktiskt att undvika all vad rotofermentatorer heter i samma år.

Mitt senaste exempel är 2007 Cogno (som släpptes nyligen på SB). Lysande gott, redan nu.