lördag, december 04, 2010

Syrah 2008: Graillot vs. Agrunelles



Det var inte alls tänkt som en shoot-out - vi skulle bara smaka på Alain Graillots nysläppta crozes. Med nedskruvade förväntningar, eftersom årgången knappast hör till de mer lyckade i norra rhônedalen.

2008 Alain Graillot Crozes-Hermitage har en extremt syrahtypisk doft. Den är kryddig och svalt rödfruktig, med drag av violer, vinbär och lingon. Dessutom får vi lagerblad, gummi, vitpeppar och rökt korv. Här finns friska - eller omogna, välj själv - toner av gräs, tulpaner och gröna örter. Onekligen ett rätt fint sniff, särskilt efter en timme eller två i luften.

Det är smaken som är själva problemet. Lätt, tunn och syrlig har den inte mycket till kropp eller några vidare tanniner att prata om. Dessutom tydligt grön med toner av paprika, gräs och blad. Slutet är snopet kort, och det hela känns som en produkt av omogen frukt. Ingen drickglädje infinner sig - det är bara att hälla tillbaks glasen i flaskan och hoppas på att något positivt ska hända. Till och med den klent begåvade nolltvåan minns vi som godare att dricka, så här direkt efter släppet.

Det är nu behovet av en utmanare poppar upp.

2008 Mas des Agrunelles "L'Indigène" Coteaux du Languedoc är en mix av 60% syrah, 25% grenache och 15% carignan som fermenterats med vingårdens naturliga jäststammar och uppfostrats i tank, förutom carignandelen som mognat i fat. Här finns en större och djupare doft, med mörka övertygande syrahtoner av lakritskola, svarta oliver, grillkol, tobak, svartpeppar och köttsafter. Frukten kombinerar blåbär och lingon, med ett välkommet inslag av fikon från grenachedelen. Här finns en härlig känsla av sydfransk natur med tydlig garrigue, kåda och brinnande enbuskar på håll.

Vinet gör en mjuk och munfyllande entré, med stabila tanniner, friska syror och balanserad alkohol (13%). Frukten är sval men generös, rullad i grillkol och svartpeppar. Här finns såväl rondör som struktur, kryddig intensitet, mineralkänsla och god längd. Hurra, fredagsvällen är räddad! Allra bäst tycker vi att vinet smakar direkt efter att det vänt i karaffen och de närmsta två timmarna.

På egen hand stod sig alltså Graillots nollåtta ganska slätt. Att inte avstjälka brukar vara en tveksam strategi i kalla år, och här har vi ett bra exempel. Kanske hade ett lämpligt matsällskap varit mer förlåtande - med sin markerade syra borde detta funka bra till fet fågel och gräddig sås. Senare på kvällen testar vi igen med en bit mogen brie, och det gör vinet klart mer drickbart. Dessutom har tre timmar i luften gjort en del positivt. T börjar känna en viss sympati för vinets syradrivna, rödfruktiga nästan-elegans, medan S håller fast vid åsikten att vinet mest är grönt och trist. Slutsatsen blir att rejäl luftning, och/eller kortare lagring, samt rätt matsammanhang, KAN få nollåttan att framstå i hyfsad dager. Men ta det inte som ett stalltips, påpekar S. Inköp i pluralis bör genomföras med försiktighet - bäst är att prova direkt för att se om det faller i smaken.

L'Indigène importeras av Vinik och kostar 125 kr. Förra årgången bloggade vi här.

Fler som provat Graillots nollåtta.

3 kommentarer:

JanneS sa...

Fler som provat Graillot 08 idag.
Vi aakte fraan vaesterort till slakthuset i jakt paa NZ pinot men lagersaldots visade sig vara fel. Besvikelsen blev till Graillots 08 som stod daer och flinade i hyllan.
Vi aer inte alls lika haarda i vaar dom. Visst, det aer inget stort och maffigt vin men fin roedfruktig doft och en slank laeskande smak. Rent av elegant till aelgskav, rostade rotsaker, chervre och raaroerda lingon.

/Janne

Ps maaste installera 4.2 uppdateringen till "paddan" och faa ett riktigt tangentbord

Anonym sa...

Janne, du bör även kunna hålla inne a+o och få alternativen å+ö :)

P.

The Wall sa...

Den traditionellt florala Graillotdoften med toner av hyacint kommer igen i 08:an. Doften lovar mer än vad det senare smakar visade det sig. Och jag fick sedvanlig blodgrapetriggning i smaken av den här 08:an också. Godkänd dricka, men några år i viloläge kommer nog inte att skada, tvärtom.