Julfest hos Vinik

Den här tillställningen har kommit att bli vad vi mest ser fram emot med julruschen. På Viniks julfest har man garanterat kul, dricker massor av vin, lyssnar på livemusik och träffar nya sköna typer.

Ett stort bord med högvis av champagneflaskor på bädd av snö är det första som möter gästerna, efter att vi befriats från våra ytterkläder och en välstruken femhundring. Kul att jämföra tre cuvéer från Dosnon & Lepage. Recolte Brute - torr, sträng och mineralstinn. Recolte Blanche - charmigt citrusfruktig med insmickrande dosage. Recolte Noire - fyllig och kraftfull pinot, en strukturerad matchampagne som gärna får lagras några år.

NV Dosnon & Lepage Recolte Blanche Brut är en ren chardonnayskumpa med 2006 i basen. Lite lagom fatjäst har vinet redan fått en aning nötighet till den charmerande citruskaraktären. Den goda årgången förnekar sig inte, frukten är mogen och läcker. Det här är så harmoniskt och lättdrucket att man kommer på sig med att fylla på glaset upprepade gånger under kvällen. Supergott! Bellar 340 bagare.

Melanders hade skickat både ostron och ett knivförsett proffs. Tre sorters ostron, två olika fine de claire från atlantkusten utanför La Rochelle och ett cirkelrunt från den svenska västkusten (inte de där jättarna med japansk stamtavla). Frågan är om inte det svenska var allra godast.

2009 Domaine de la Pepière "Les Gras Moutons" Muscadet de Sèvre et Maine sur Lie är ett långt namn på ett självklart val till ostronen. Det är något med det här vinet som påminner om en zero-dosage-skumpa. Kritliknande mineraler, en aning av skogssvamp, och så något djuriskt. Fårfett, kanske (kolla namnet). Marc Ollivier tar begreppet muscadet till hittills oanade höjder för bara 130 pix.

Nik smyger runt med en minivertikal av ett vitt vin i två årgångar, 2007 och 2008. 2008 Domaine Laguerre Le Ciste Blanc är den nya tappningen av ett vin som vi gillat skarpt i de två förra versionerna. Kryddiga rostade fat som tagna från bourgogne, fruktkorg och blommiga toner från rhônedalen, massor av kalkstensmineraler och syror inlånade från chablis, och så örterna från languedoc-roussillon. Lite skarpare syra än i nollsjuan, och fler örtiga drag (mynta/oregano). Snäppet bättre än nollsjuan. Marsanne, roussanne, vermentino, grenache blanc, maccabeu och nya barriques. 170 kr.

Plötsligt står vi och snackar med tjejen som ligger bakom stiftelsen Ekolådan. Det är med vin precis som med ekologiska grönsaker. Folk måste inse att det är värt något att slippa industriella produkter, och vara beredda att betala en slant för det. Ekolådans kunder är kanske beredda att lägga den extra slanten på grönsakerna, men inte lika självklart på vinet. Måste man vara vinnörd för att ha koll på skillnaden?

2006 Domaine Laguerre Altitude 540 är första årgången av ett nytt vin från Eric Laguerre. Roussillon för bordeauxvänner, kan man säga. Med 100% cabernet sauvignon som vuxit på 540 meters höjd får man ett stramt och stiligt vin med bra tanniner och aromer av svarta vinbär plus cedertonade bordeauxfat. Vi fick prova blint för ett par månader sedan. Det smakade fantastiskt. Frågan var vad vinet borde kosta. Vinosapien tyckte 290 kr. T som hajade att vinet kom från "billiga" Roussillon, föreslog 190-200 kr. Nik hade snarare tänkt sig 170. Schyssto! Ingår i Ekovinlådan Vinter.

2008 Domaine Lacroix-Vanel Fine Amor är helt enkelt vårt favoritvin alla kategorier! Lika gott på egen hand som till mat, enormt användbart och helt fritt från ektjafs. Lagom prislapp, 160 pix, smakar klart mer än det kostar. Bästa matmatchningen är nog en helstekt fläskkarré med katrinplommon och timjan som plockar upp grenachens sötfrukt och hela garriguen runtomkring. Fine Amor får oss att tänka på mötet med Jean-Pierre Vanel, på den franska litteraturhistorien, och på vår underbara trädgård i Neffiès. Dessutom är det Fine Amors förtjänst att vi hittade till Vinik. Och vems förtjänst är det att vi åkte till Jean-Pierre in the first place? Claes' på Söderhallarna, och Languedocbokens. Tack för det!

Många goda viner passerade revy under kvällen, och flaskorna tog slut fortare än kvickt, men vi måste bara nämna den avslutande sötingen:

2003 Domaine Singla "Héritage du Temps" Rivesaltes Ambré är en flytande bärnsten av grenache blanc och gris, lätt uppspritad till 16 procent. Från 2003 års skörd blev det åtta barriquer totalt, eller 2100 flaskor. 2004 lades vinet i fat, och där fick det ligga ända till 2010 då det tappades på flaska. Smider man planer på att servera chokladdessert, creme brulée eller peppisar med saint-agur i jul så är detta det perfekta ackompanjemanget. En imponerade butelj med present-känsla och skitgott innehåll. 245 spänn.

Så, mitt i natten var det dags att stolpa hemåt. Ännu gladare än på ditvägen.