fredag, januari 15, 2010
2008 Domaine du Pas Saint Martin Saumur La Pierre Frite Blanc
Det var ett tag sedan vi drack ett vitt vin som träffade mitt i pannbenet på oss båda, och exakt samtidigt. Men ikväll var det dags igen. Och det är faktiskt andra gången vi ses, fast det har hänt en hel del sen sist!
2008 Domaine du Pas Saint Martin Saumur La Pierre Frite Blanc ser ungt och oskyldigt ut. Doften talar diskret men tydligt, den vill verkligen säga något. Plötsligt är vi förflyttade till Melanders fiskdisk. Wow vad läckert, ni vet allt det där söta i pilgrimsmusslan, det salta i ostronskalet, det söta i kungskrabbans klokött och det salta i räkorna. Alltihop serveras på en gång när vi sniffar på denna veritabla skaldjursplatå - och så ett tu tre hittar S en burk konservererade mandarinklyftor på helt annat håll i glaset. Alla intrycken infattas i kallt och metalliskt källvatten tappat rakt ur berget. S blint: det här måste komma från en extremt kalkhaltig jord. Loire?
Smaken slösar med sina mineraler - som en säck vit kalkfärg utrörd i mineralvatten. Syrorna är inte heller att leka med, visslande höga och infattade i en torr, stenig frukt - tjohej vad friskt och bra detta är! En total törstsläckare, med massor av härlig struktur. Aromer av mandariner och blond grapefrukt minglar med en försynt, försonande fruktsötma i avslutningen. Varenda klunk är som en liten fjällbäck i munnen.
Det här är ett perfekt vin i sitt slag - lagrat på ståltank, blockerad malo. Ni förstår nog precis hur gott det kommer bli till jätteskålen med räkor vi nyss hällt upp. Det var faktiskt länge sedan vi blev så här begeistrade i ett vitt - och nu pratar vi inte om en tusenkronors Bonneau du Martray Corton-Charlemagne utan om en okänd Saumur för 125 spänn. Vinik sopar banan med systemets samtliga vita viner i prisklassen och en bra bit uppåt. Det blir unisona applåder och inköp i pluralis! (90)
Det mer ambitiösa och fatjästa 2007 Jurassique från samma producent har en rundare och mognare doft: honung, våt halm, nyputsat silver och mörkare mineraltoner. Smaken har mer av rondör, balans och rikedom, också en gnutta oxidation och kanske en anstrykning av botrytis. Syrorna är avrundade, men samtidigt lite hårda i slutet. Gott vin, men inte alls lika klockrent. Lagras gärna något år till. (88)
Priser: 125 kr och 165 kr (nik@vinik.se)
Bourgogne måste inte nödvändigtvis vara dyr. Vi kunde inte låta bli att smaka på den omtalade 2008 Blason de Bourgogne Mâcon-Villages Chardonnay, vars druvor odlats av kooperativet "Les Vignerons des Terres Secrètes" - en jätte med 352 medlemmar och 1000 hektar vinmark i södra Maconnais. Färgen var rikt halmgul och doften ganska stor. Med inledande noter av smör och popcorn slog S fast att vi hade en lätt ekad chardonnay i glaset (vilket visade sig inte stämma, vinet har nämligen inte sett till någon ek alls) men här fanns också nässliga och grönt aromatiska toner sida vid sida med mogna fruktaromer av citronskal, persika och mandarin. Det kom upp vissa invändningar mot de sötfruktiga dragen i doften. Även smaken hade en liten fruktsötma, men var ändå frisk och balanserad, med en liten antydan till fetma och citrussyror som inte var så livliga på tungspetsen men glädjande stadiga längre bak i gommen. Ett riktigt gott vin, om än inte märkvärdigt. Till fredagsräkorna är det knappast bästa valet, men den hårt prövade CSN-barnfamiljens smörstekta tisdagsspätta med curry-majonnäs kan få sin välbehövliga kick av denna budgetjuice. Utan tvekan ett kap för 73 kronor. (84)
Etiketter:
bourgogne,
chardonnay,
chenin blanc,
loire,
maconnais,
saumur
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Låter mumma. Men hur gick det med 73-kronors Bourgognen?
Jo, nu fick den också en liten plats i solen. Det förtjänade den faktiskt, även om vi knappast kommer köpa den igen.
Jaha,
Till och med när ni numera INTE dricker bourgogne så dricker ni bourgogne. Ni måste verkligen ha missupfattat detta med nyårslöften. Det är inte meningen man ska uppfylla dessa.
Jag är dålig på att prova vita viner men blev riktigt taggad efter jag läst det du skrev om La Pierre Frite ovan. Men var köper man vinet?
Systembolaget verkar inte känna till det överhuvudtaget. En googling på "La Pierre Frite" i .se ger ingen träff. Att surfa till http://www.vinik.se eller http://vinik.se ger bara ett "Parkerad hos Loopia" felmeddelande.
Ska jag bara maila nik@vinik.se? Vem är det i så fall? Jag antar det är helt seriöst, men det känns lite konstigt. Att handla vin som inte finns på systemet av någon som inte ens har en webbsida känns lite som att handla av Sprit-Berra som åker runt i en folkabuss och säljer svartsprit till gymnasiestudenter.
Om Systemet hade samma seriosistet (och träffsäkerhet) i sitt sortiment som Nik har i sitt, så vore jag Systembolagets största fan (nu säger jag mest FAN! om Systembolaget..).
Vinnik är genomseriös, har ett suveränt kvalitetsbetonat sortiment med total fokus på Frankrike (framförallt sydfrankrike).
Vinik levererar tyvärr endast till Söderhallarnas Systembolag, där du hämtar din beställning (ofta leverans innan du hinner blinka). Du når Vinik via mail, på vilket sätt du får aktuell prislista.
Jag undrar vilken annan importör som har denna totala överlägsenhet i sitt utbud? Pris (då inte fokus ligger på regioner där du betalar flera hundra i premie för en bättre flaska), utbud (vad är direkt undermåligt i utbudet? Jag har inte hittat något än, det mesta är skitbra helt enkelt).
Jag kan bara hålla med om lovorden till Niklas. Jag har iofs bara köpt en "ekolåda" hittills men bemötandet, servicen och vinerna var alla strålande.
Han kommer definitivt få fler beställningar från mig.
/Janne
Ahh, jag förstår! Lite underligt koncept, men jag är kanske bara ovan. I detta fallet hjälper det mig tyvärr ingenting eftersom jag har ungefär 75 mil till Söderhallarnas Systembolag. :-(
Ingen som har sett vinet på någon utländsk webbshop? Även om det blir dyrare så skulle jag i alla fall kunna få tag i det den vägen.
Tycker att 2008 Blason de Bourgogne Mâcon-Villages Chardonnay är ett jättebra vin. allt annat är en underdrift. 84 poäng känns väldigt snobbigt om ni frågar mig. Men jag vet inte om ni har priset med i betygsättningen?
Erik - vi smakade idag igen och det är utan tvekan ett gott vin. Vi kunde också ha skrivit 85 poäng - motsvarar "Very Good" - ett omdöme vi gett till såväl smaskiga bordeauxer i lägre prisklass som Pios 2005 Langhe Nebbiolo. Även om vinet är 100% korrekt och väldigt skickligt gjort av bra druvmaterial saknas kanske lite av den tydligare personlighet som kommer med en mindre produktion och meriterar till högre poäng. Men så är det med viner som produceras i stor skala. Vi menade inte alls något illa med betyget, tvärtom. Om vartenda vin som smakar hyfsat gott ska ha 90 pinnar blir inflationen total, håller du inte med? Vi säger bara Briccotondo...
Mikael - sorry, vi har inte hittat någon annan inköpskanal på nätet. Du kanske känner någon i Stockholm som kan shoppa åt dig?
Jag tycker att 84 poäng till Blason de Bourgogne är synnerligen generöst. Återigen: T & S är lärarna jag saknade i grundskolan, dom som avrundade betygen uppåt. Tyckte att vinet var bra för sina 73 kronor. Välgjort är en korrekt beskrivning. Allt fanns på rätt plats, men det var inte särskilt rikligt. Och då tänker jag på de faktorer som konstituerar ett ”bra” vin: koncentration, nyansrikedom, smakdimensioner och förmågan att utvecklas i glaset. Sedan tyckte jag att det var lite väl fattigt på syra. Drack det i julas till en tomat och ricotta-pasta med pancetta och det var en bra matchning. På Parker-skalan talar vi mellan 75 och 80 poäng.
På temat bra vin för lite pengar måste jag dra en lans för La Bastide Blaches 2007:a. 129 kronor och fyndvarning utfärdas. Ett utpräglat matvin i min bok. Allena blir det för mycket sötma och de 15 procenten gör sig påminda. Men med en bit lammytterfilé med pesto var det outstanding. I konkurrens med Nino Negris La Tense och Mazzeis standard-Chianti är Bandol-vinet något av det mest stabila SB har att erbjuda om man vill ha rött under 150 kronor. Nu får vi bara hoppas att Vinia inte går i Vinunic-fällan (som kanske snarare borde kallas Boucasse-fällan, eller kanske Dr. L-fällan, eller varför inte Sauvage-fällan, ja ni fattar) där ypperlig koncentration och prisvärdhet i inledande årgångar blir till blask, presskork och slentrian med huvudsaklig målsättning att tillfredställa Systembolagets kvantitetskrav och den egna balansräkningen.
..för att inte prata om Resultaträkningen..
Självklart skall det står resultaträkningen. Skyller på att jag satt och läste en balansräkning precis före jag skrev inlägget. Sorry.
Hej Jag Heter Per Engström och är Vd för Vinia.
Jag kan här och nu lova att vi aldrig kommer att kompromissa med kvaliteten. Jag kommer i alla fall göra vad jag kan att även kommande årgångar av Bandol Bastide Blanche kommer att hålla samma kvalite. Sen rår man ju inte över värdergudar och annat :). Vi har sett ett enormt tryck på denna produkt och den har fått bättre distribution för varje utvärdering systembolaget har gjort. Producenten har en begränsad volym där han allokerar majoriteten till Sverige. Vad som kan bli aktuellt i framtiden är dock att vi måste korregera priset för att inte vinet skall gå slut. Vi kommer aldrig fylla med sämre kvalitet, det är inte i linje med det Vinia står för och heller inte det Earl Bronzo står för.
Mvh
Per Engström
Skicka en kommentar