Det är tredje gången vi smakar på den här nittionian från Domaine des Baumard, men först ikväll pekar mungiporna uppåt ordentligt. Det finns bara bra och dåliga flaskor, brukar man säga om mognande viner. I så fall är detta en riktigt bra flaska! För att plocka upp de mognadstoner vi hoppas på att hitta smörfräser vi ostronskivling till våra panerade hällefiléer.
1999 Domaine des Baumard Clos de Saint Yves Savennières - definitionen på ett halmgult vin - har en riktigt intresseväckande, fint utvecklad doft. Vi tänker väldigt mycket på pastiller ikväll - honungspastill, söt ananaspastill och gamla klassiker som tulo och emser. Kärnvirket i doften är förstås gula äpplen, men det är inte dem man främst märker av - snarare är det mogna toner som sticker ut, som burkpersikor. Mineraliteten har hunnit utvecklas på ett sätt som vi gillar, det blir nästan till anis och lakrits av vingårdens stenar.
Smaken övertygar direkt med en fast syra som inte stelnat till åldrad grimas. Föregående flaskor hade en uttorkad karaktär i frukten som gjorde oss lite besvikna, men den hittar vi inte alls ikväll. Nä, den här gången fyller vinet ut som det ska med både fet viskositet och stora, livliga fruktaromer. Speglingen mot doften är närmast perfekt - ananaspastill, honung, gult äpple, citronolja, mineraler och anis. Fast paketeringen, den är i ändå i stort sett knastertorr. Ska vi ändå invända något kunde eftersmaken gärna varit ännu längre.
Jättegod savennières! Ibland är det bäst att lägga undan, skruva ned förväntningarna och överraska sig själv med en oväntad present. (90)
7 kommentarer:
Jaha, se på fan ...
Jag misstänkte ju att den kunde. Låter precis som jag hade hoppats att den skulle vara - men inte var.
Alltså möjligen synd att jag bara fick tag i en ...
Jag har min flaska kvar. det är alltså bara att hålla tummarna för att det är en av de bra.....
Visst är lagrad Chenin Blanc gott. Nu får vi ligga på importören lite mer så att han lyckas få hem mer sånt här. Baumard verkar ha hur mycket gammalt som helst i sina gömmor.
Baumard är grym!
Vi drack 89:an före jul och blev minst sagt hänförda :)
Man dricker för lite chenin blanc! Jag vill minnas att ett av mina första aha-vin-och-matminnen var med chenin blanc och gryere (då med en Saskia). Vinet var väl ingenhelt ok på egen hand, men med osten kom fanfarerna. "Wow!" tänkte jag... ;-)
Lite småroligt med vitt som smakar lakrits. Först mineral, sedan lakrits med lagring?
Insjöfisk och Savennières/Vouvray är annars en smått sagolik kombiantion. Härligt kvicksilverkontaminerad Loire-fisk och Chenin, gärna med rotfrukter och feta såser, då skiner verkligen dessa viner.
Nu äter jag inte getost, så jag vet inte om Chenin funkar till denna osttyp. Annars är jag av uppfattningen att ost/vin-kombinationer bör sökas inom samma geografiska närhet. Således: Loire-viner - getost. Men sinnena är fortfarande hyfsat öppna så jag skall testa Gryuere/Chenin så fort det bara går.
Vill minnas att vi provat robiola och getostbrie till Domaine du Pas Saint Martin Saumur Blanc med utmärkt resultat!
Skicka en kommentar