På söndag avgår baroloexpressen till Danmark. Vadå, ska vi lansera "den danske barolo" eller? Nej, vi åker inte till Avedøre och vi har inte planerat att träffa varken herr Nordlund eller grodan Kermit. Vårt möte är bokat med Carlo Merolli, och anledningen är hans succéartade import av Cascina Cuccos 2004 Barolo Cerrati. Första gången det var dags för konkurrens ställde vi upp vinet mot Renato Rattis 2004 Barolo Marcenasco, och då var motståndet för klent. Andra gången fick det tampas med baroli av tyngre kaliber, men klarade sig helskinnat ur konkurrensen och jämfördes blint med berömdheter i högre prisklass. Nå, ikväll är det upp till bevis igen. Motspelaren blir vår drick-nu-favorit från Origoprovningen i våras - nämligen Conterno-Fantinos 2004 Vigna del Gris. Middagen är perfekt anpassad till nebbiolo - strimlad rostbiff med smörfräst lök och skogschampinjoner i senapsgräddsås på pappardelle. Inte utan spänning provar vi vinerna innan maten - halvblint, förstås...
Första glaset är granatrött med orange kant. Kanske en aning beslöjat i reflexerna och försett med ett tunt flor av grusdamm i doften, som först är lite knuten. Men här finns ljusa, höga toner som strävar uppåt på ett väldigt elegant vis: hallon, röda vinbär, gröna äpplen och friska kronblad av ros. Söt mandelmassa är ett väldigt tydligt drag, och efterhand tillkommer en diskret fatkryddighet av vanilj, kanel och brödbak. Underliggande tjärtoner vaknar till liv efter hand. Det här är otroligt snyggt genomfört.
Smaken är elegant och samtidigt väldigt lustfylld. Friska syror samverkar med en smått slösig frukt till utmärkt intensitet och fokus i den förhållandevis slanka mittsmaken. Tanninerna är civiliserade och lite torra, vi associerar båda till fin sammet. Sammet med klös, säger S. Avslutningen blir både lång och stilig - salmiaksalt och kaneltorr. Elegansen får oss inledningsvis att jubla, utdela (93) och gissa på Vigna del Gris. Allteftersom kvällen går sansar vi oss lite men njuter likväl i fulla drag. Ett härligt, friskt och lagom modernt vin som är snabbt ur startblocken.
2004 Cascina Cucco Barolo Cerrati (92)
Andra glaset är något mörkare granat/rubinrött med orange kant. Vi noterar bättre lyster och mer briljanta reflexioner. Doften är djupare med mer av rostade fattoner, tjärat rep, mörkare hallon, farin, kaffe och lakrits. Men också urtypiska drag av rosor och grus. Vi snackar också om ett inslag av svartvinbärsnickel, som kontrast till de rödare nyanserna i föregående vin.
I munnen bjuds en kraftfull smak i den stil man associerar med sydöstra barolo. Syrorna känns först lite återhållna av tydlig ekbehandling, inte riktigt så friska och eleganta som i det första glaset. Istället bjuds det på större, sandigare tanniner och mer av kraft, med en rätt så bastant avslutning som fyller ut ordentligt i svalget. Det här är rejält gott, innan maten sätter vi (92) och gissar på Cerrati. Och med ytterligare någon timmes luft växer vinet minst en storlek. Rentav imponerande med sin fasthet i frukt och tanniner, och även syrorna har kommit loss och biter ifrån ordentligt. Ett rysligt gott vin som till slut vinner kvällens match. Här finns stor potential, så lägg undan!
2004 Conterno-Fantino Barolo Vigna del Gris (93)
Ordningen är återställd. Men som synes var det nästan jämnt skägg mellan 132 DKK och 495 SEK - så det känns inte som en alldeles hopplös idé att frakta hem ett tjog sexpack Cerrati till törstiga barolovänner. Ni som blev sugna på Vigna del Gris använder beställningsnumret 501185-01.
ps. 2007 Les Obriers de la Pèira Terrasses du Larzac övertygar igen. Det här vinet är så fantastiskt gott i all sin sydfranska ungdom. Valnötter är kanske inte den vanligaste referensen i rött vin - men här finns de i mängder, tack vare carignandruvan - omgivna av söta, mosade skogsbär och likörtoner. Mmm, ett hedonistvin som vi helst dricker till ost eller på egen hand, gärna svalt. I glaset just nu! (92)
16 kommentarer:
Kul att se att Cascina Cucco fortsätter att leverera. Vi "upptäckte" dem för tre år sedan och de ingår numera i det "ordinarie" källarsortimentet.
Tyvärr har vi inte haft möjlighet att prova 04:orna därifrån ännu men mot bakgrund av hur systervinet Vigna Cucco i årgång 01 uppför sig har jag inga som helst skäl att betvivla ert omdöme. Det har hittills inte haft minsta problem att hålla vad det lovat.
:-)
Inte utan att man blir sugen att hoppa på denna "baroloexpress". Men var hittar jag närmsta hållplats?
;-)
Anders, precis som du säger var ju även 2001 Vigna Cucco en riktigt trevlig barolo, men det här är bättre.
Vi önskar att baroloexpressen vore ett tåg. Eller åtminstone en skåpbil... men nu är det är bara en sketen volvokombi - och vi har nått bilens smärtgräns, 20 lådor. Den här gången är det alltså redan fullt i skuffen, men fler gruppekøb kan tänkas ske i framtiden. Priset per flaska blir ju oslagbart...
Frågan är - har ni provpackat, och om inte; har ni dragkrok?
Dagens post ger verkligen svår barololängtan. Priset för Cerrati låter verkligen nästan för bra för att vara sant.
/MartinW
Ingetdera, Martin! Men vi blir av med några lådor i Skåne och Blekinge så det ska nog gå bra...
Hörs och ses!
Det ska säkert gå bra även utan provpackning och dragkrok. Tycker det låter som ni har mycket god marginal.
För egen del är jag sedan länge specialist på att packa en Volvo kombi med just detta innehåll. Skuffen på den nuvarande (en V70 2002) rymmer exakt 34 lådor av aktuellt slag (sexpack à la Langhe) även om man håller sig nedanför ryggstödskanten. Och förutsatt att man vet exakt hur man skall packa förstås. ;-)
Dragkroken brukar jag därför låta vara ifred. Däremot kan välpumpade bakdäck, nivåreglering, lastskyddsgaller av stål samt rejäla lastsäkringsband vara att rekommendera när V70n skall insträda i rollen som "baroloexpressen". ;-)
Instämmer med föregående talare - Les Obriers 07 har massor med valnötter - nåt som kan komma fram i en del mogna rödviner från Bordeaux, t.ex. Ch. Latour. Vet ej vilka glas ni använder - själv kör jag med Riedel Vinum Syrah - mogna aromglas kanske ger annan träff i gommen - kommentera gärna. Vinet är mkt. prisvärt och passar bäst i munnen vid c:a 15grader - eller?
Äntligen framme i Skåne efter en lugn dag på E4.
Anders, du är välkommen att höra av dig med dina bästa packningstips, så ska vi se vad vi kan göra. Det blir troligen redan på tisdag.
Adressen är som vanligt finarevinare at telia punkt com
Ok, då är jag lugnare..
Själv bor jag i villa (nåja - kedjehus, har hund(ar) men ingen Volvo. Endast en liten fjuttig kärnkraftsneongrön Fiesta och en Verso (MED dragkrok). Här finns alltså små möjligheter att bedriva BaroloExpress.
Tur att det då finns andra som offrar sig!
Skönt att nedfärden gick bra, då återstår bara hemfärden. Bilen är inte etanoldriven, månne? ;)
Instruktioner i den ädlaste av packningskonster (hur man bäst fyller en V70 med Barolo) är skickad till angiven adress.
Men, apropå föregående inlägg, kom ihåg att just denna form av etanol bör reserveras för skuffen. Så tänk inte ens tanken på tanken. ;-)
Om Cerrati är på väg in i tunneln är det en tunnel med starkt solsken i andra änden.
Tycker att den är aningen knuten vid karaffering, men en kvart senare behöver man bara närma sig karaffmynningen för att mötas av sensationella blomtoner, mörka hallon/vinbär, en känsla av nybakat och lite kirsch.
Till kantarellrisotto steker vi små skivor oxfilé och har färsk spenat, tunnt skivad rödlök och senapsvinaigrette. I munnen händer det massor, smaken är fullblown, men ändå stram och ganska slank med hallon/vinbär, tjära/lakrits och mandelmassa. Mycket, mycket bra och ännu bättre i en inte alltför avlägsen framtid. Jag tror att jag glömmer den här till 2012 i alla fall.
Stort tack för expresseleverans!
Glömde en sak förresten. Mentholen/lösningsmedlet som svävade omkring i centrum av doften gav verkligen djup åt blommorna. Och visst, det var krut i smaken, men alkoholen var prydligt integrerad.
Vilken fin beskrivning, Henrik! Och glädjande att du är nöjd med blindköpet.
Krut, absolut. 14,5% har visst blivit det nya 13%! Men så är det ju med lite modernare barolo. Det finns helt enkelt ingenstans för alkoholen att ta vägen. I äldre tider fick änglarna sin andel också.
Utan tvekan ett av de bästa blindköp jag gjort - men jag kände mig inte särskilt blind, uppriktigt sagt.
Varsamt och skickligt vägledd, snarare. Än en gång tack.
Apropå "det nya 13%", var det inte 15% i Pajoré 1971?
Nåväl, vill också meddela att ni har mail.
Sådär! Nu har jag äntligen smakat!
Kalasfin publikfriare med strålande balans, fina syror och härlig frukt. Den gick hem hos alla tre.
Tack än en gång för hjälpen!
Även jag har nu begått detta vin. Möjligen har det börjat sluta sig en del, men ändå ett utmärkt vin och ett mycket bra köp. Lite utförligare kommentarer här: http://auzine.wordpress.com/2010/02/28/2004-barolo-cerrati-cascina-cucco/
Tack igen för hemsläpandet!
/AK
Skicka en kommentar