Längtan efter åldrad portugis slår till igen, mitt på blanka lördagkvällen. Sonen vill absolut se "Return of the King" och då kan det ju passa bra med lite källardamm och historia. Vi struntar i den omvända nedräkningen och hoppar direkt till 1958 utan att passera gå - tveklöst den äldsta butelj vi någonsin dragit korken ur. Just denna flaska lockar lite extra, det är nämligen så att vi börjat lära oss vad man kan vänta sig från mogen Bairrada - druvsorten heter förresten baga - och vi gillar det skarpt. Korken är mörkröd, genomblöt av vin, men följer snällt med upp medan Pulltex-skruven drar. Tills den plötsligt går av! I med skruven igen, och ytterligare en bit kommer upp. Den sista biten får vi till slut också upp hel och utan spill i flaskan (jodå, bladkorkskruv står på önskelistan). Sen skickar vi gamlingen rakt ner i karaffen. Men någon fällning ser vi inte till, konstigt nog...
1958 Caves Aliança Garrafeira Particular kommer i en ljust rödbrun, genomskinlig dress och visar sig omedelbart tilltalande på nosen. På djupet lurar fascinerade, dova toner av farin, kakao, gamla fat, tjära och söt kaka. Redan inom tio minuter frigör sig en förbluffande ren frukt av torkade körsbär, rönnbär och slånbär. En förtrollande härlig doft, vid full vigör, där örterna berättar vackert om ursprunget. Efter en timme har intrycken fluffat ut till en hel frukost på rostad brioche med smältande smör och vaniljkokt plommonmarmelad. Detta, kära vinvänner, är gott att sniffa på...
Och jodå, frukten är faktiskt intakt även i smaken, en rönnbärssyrlig historia med härlig örtighet. Lent och slankt i munnen, läskande på gränsen till glest, med upplösta tanniner, ändå rätt aromrikt och intensivt med lite fikon och lakrits som minglar kvar i slutet. Vackert, vitalt och traditionellt i stilen bjuder detta vin på en lustfylld mognadupplevelse och stor drickbarhet. Och det håller och växer ett par timmar i karaffen. Traditionellt utgjord baga har uppenbarligen en osedvanligt god lagringsduglighet. Fascinerande! (89)
7 kommentarer:
Så då är det bara att köpa på sig och lagra i 50 år?
:-)
Den vinhelgen går inte av för hackor! Ingen korkskruvångest och härlig läsning :-) MVH
Ulrik, om du inte orkar vänta tills du sitter på hemmet så vet du vart du ska vända dig ;-)
Vintresserad, helgen är bevisligen inte slut än! Ikväll fick tre av fyra vuxna runt bordet dricka vin från sina födelseår. Ett av vinerna finns alltjämt att köpa på bolaget och kostar ynka 67 kronor. Allt man sedan behöver göra är att vänta i 41 år. Om man är född 2006 alltså...
Kul läsning. Jag hade gärna varit med och provat. Viiserligen inte född det året men vad fan !! Sådans principer har jag inte längre. Det äldsta vinet(visserligen starkvin) jag har druckit var en Setubal från 1900. Riktigt bra med syror och frukt kvar. Inköpt i Lissabon för ett antal år sedan./Höganäs
Jag är hängiven Bagadrickare men aldrig kommit så långt tillbaka i historien. Självklart är det långlagringskapacitetet man fascineras av men, men... Kan detta verkligen vara sant? Intakt frukt efter 51 år? Och alla dess dofter! Mitt tvivlande jag tränger sig burdust fram. Är det sant så är det jag som åker ner till Portugaõ och letar gamla viner.
Gladivin; äh, du behöver inte åka. Beställ över nätet hos Garrafeira Nacional så har du fixat det. 1958:an kostar 45 EUR...
Coolt!
Skicka en kommentar