måndag, september 22, 2008

Munskänkarna provar riesling


Att prova riesling innan maten måste vara bland det mer aptitretande man kan ägna sig åt. Munskänkarnas Stockholmssektion har samlat ihop en riktigt trevlig bukett och idag är det blint som gäller. Nu är det dags att skärpa till sig.

Vin nummer ett har en mycket ljus, gulvit färg med gröna reflexer. Doften ger rikligt med gröna äpplen inklusive skal. Därtill nässlor, mycket diskreta aningar av honung och persika och en vitblommig jasminton som kommer mer och mer för att vara det som märks mest i botten av glaset. Ren, enkel, fruktig, charmig att sniffa på! I munnen är vinet smakrikt med riktigt bra intensitet, liten sötfrukt och höga, fina syror. Balansen druvsötma/syra är perfekt för ett vin av denna typ. Det fräser i munnen! Mer alkohol än en moselkabinett. Det är en ung rheingau av okomplicerat slag, och en extremt lyckad sådan. Stark kandidat till husets apéritif i höst.

Facit: 2007 Schloss Vollrads Riesling Trocken

Vin nummer två ser ungefär likadant ut, ljust gulvitt med gröna reflexer. Här finns en intressant, framträdande petroleumton som drar åt gummi. Assist av äpple, vita blommor och sten. Mineralisk helhet med tydlig komplexitet. Smaken är bredare med lite mer av tropiska inslag, i stort sett torr med en behagligt avrundad syra, mineralisk eftersmak och bra längd. Gott! Här får vi gissa, men gummitonen indikerar att vinet kommer från Australien.

Facit: 2007 Tim Adams Riesling

Vin nummer tre är ljust gult och har en knuten, lite återhållsam doft med äpple, citrus, mineral och liljekonvalj. Tyvärr känns den lite oren med ett svagt inslag av småsnuskiga fat, potatiskällare och gamla korkar. Smaken är ogin med hårda och trubbiga syror. Helhetskänslan är kort och tvär i munnen. Ett vin man vill ha betalt för att dricka! Kan slinka ner till en choucroute, men välj mycket hellre något annat. Ingen tvekan om vad detta är, Hugels basriesling förnekar sig inte...

Facit: 2007 Hugel Riesling

Vin nummer fyra har en ljus färg med gröna reflexer och en blommig doft med gröna toner av fläderblom och grönt äpple. Viss charm finns, det doftar trädgård. Kan tänkas komma från Rheinhessen. Smaken är ung och stram, helt torr med ungtuffa, äppliga, kartiga syror. Det borde passa till skaldjur, och smaken tycks nu igenkännlig som Österrike och Kamptal. Eftersom vi nyligen provat ett vin som har stora likheter med detta klämmer vi till med Gobelsburger Riesling.

Facit: 2007 Gobelsburger Riesling

Vin nummer fem har en relativt rik, gulgrön färg. Här finns en yppig, fruktig doft med viss opulens och fetma. Citron, aprikos och mineralitet med oljiga toner. Varmare klimat, senare skörd. Franken eller Pfalz? Smaken är mjuk, bred, drickvänlig med livlighet av koldioxid och en fin, liten syra som håller balansen på ett angenämt sätt. Helt torr, med citrus och lite jordbeska i den långa avslutningen. Gott! Här får man nästan lite silvanerkänsla! Och på så sätt drar vi slutsatsen att det är ett Frankenvin.

Facit: 2006 Juliusspital Würzburger Stein Riesling Grosses Gewächs

Vin nummer sex har nästan löjligt mycket mineral i doften med både petroleum och en svag nyans av gummi förutom ung blommighet och vit persika. Smaken är mycket god och seriös. En gnutta eldighet, mineralitet, syra, frukt och bitterhet - allt i härlig balans. Stram, torr och strukturerad matriesling med äpplig frukt och rejäl längd. Bra! Men vad tusan är det? Utvecklingen med petroleum och aning gummi får oss att tänka Australien. Men så plötsligt kommer en dragning i doften åt rosor och litchee. Det har vi hittills bara hittat i ett rieslingvin. Detta måste vara Roseneck, den smått atypiska Bergvarianten från Georg Breuer.

Facit: 2006 Georg Breuer Riesling Berg Roseneck

Vin nummer sju har en mycket ljus silverfärg med gula reflexer. Doften berättar direkt: detta är av högsta klass. Komplexitet och mineralitet i en reserverad och ädel tappning med inslag av honung och aprikoser. Det verkar vara skördat relativt sent och har några år på flaskan. Petroleum och mognadstoner kommer till, det är hur gott som helst. Smaken är en smekning, med låga, mjuka syror, en fint integrerad liten sötma och en gräddig munkänsla. Rena njutningen, omöjligt att spotta - nu skämmer ni allt bort oss! Vi gissar på... en spätlese från moseldalen med minst ett halvdussin år på nacken? Och se, där körde vi i diket. Nu är det slut på nybörjarturen...

Facit: 2005 Zind-Humbrecht Riesling Heimbourg

Vin nummer åtta har en medelljus, vitgul färg och en blommig doft med fina toner av mogen frukt. Honung, fläder, mineraler och kvardröjande nässlor. Helt ljuvligt att sniffa på , som ett minne av en sommarträdgård man besökt för några år sedan och ser genom ett softat filter av tid. Smaken är mycket fin och harmonisk med levande koldioxid och en mjuk men livlig syra. Några gröna och blommiga inslag minglar med lätta honungstoner i munnen och eftersmaken är lång. En antydan till restsötma gör vinet ljuvligt att dricka. Läckert! Vinet kommer från Rheinhessen och har tillbringat några år i flaskan.

Facit: 2006 Bründlmayer Riesling Zöbinger Heiligenstein Lyra

Vin nummer nio har en mycket ljus silverfärg med gröna reflexer. Doften är liten och mycket ren med mineral, sockerdricka, silverputs och aningar av vanilj. Finessrik och gräddig! Den goda smaken har mjuka syror och en smickrande restsötma. Ett elegant vin att dricka för sig självt i skymningen. Ganska ljuvligt! Mosel är det i alla fall utan tvekan. Joh. Jos. Prüm? Nej, så elegant är det inte. Dr Loosen Kabinett? Ja, kanske ungefär så någonting. Och pang, där fick vi äta upp vår sågning från i våras. Vad lär man sig? Serveras inte för kallt...

Facit: 2007 Stürz Mosel Riesling Kabinett

Vin nummer tio har en intensiv färg, som flytande guld. Doften bjuder generöst på honung, botrytis och torkad tropisk frukt. Fantastiskt yppigt, småsvulstigt och vällustigt. Mineraltonerna är klart närvarande och gör att doften håller stilen hela vägen ut. Smaken är gräddig med lagom restsötma och ganska låg, mjukt behaglig syra med stor finess. Vi får en hel solfjäder av senskördade aromer samtidigt som hela munnen flödar av saliv. Lite kolatoner rundar av det hela. Otroligt gott vin! Vi tror på senskördat från Alsace. Josmeyers Riesling Hengst Samain är det som dyker upp i minnet, men var den inte lite torrare och inte fullt ut lika rik? Ja, det blir vår gissning i alla fall...

Facit: 1997 Josmeyer Riesling Grand Cru Brand Vendange Tardive

Tack för den här nyttiga och goda provningen! Det framgick efteråt att vinerna parats ihop under rubrikerna: Två grundstilar av torr riesling, Variationer av torr basriesling, Två olika jordar, Två topproducenter - ungt mot moget, Riesling med sötma - svalvuxet mot varmvuxet. Ja, det här gick ju riktigt bra, trots ett par totala missar. Aptiten är på topp, snart bjuds hemlagade köttbullar och ett glas 2005 Louis Jadot Beaune Boucherottes. Ett dygn i uppkorkad flaska har öppnat upp doften och smaken ordentligt. Så gott!

12 kommentarer:

Björn sa...

Jösses vad det vattnas i munnen. Jag korkade upp en flaska Juliusspital Würzburger Stein Riesling GG i lördags, och den satt som en smäck trots varningar om att den kunde vara lite sluten. Riktigt gott och efter att ha läst detta blir jag än mer sugen på bättre riesling:-)

Finare Vinare sa...

Var det nollsexan du drack? Nollfemman var ju fantastiskt bra . Men när nollsexorna släpptes satsade vi på Horst Sauers Escherndorfer Lump istället, på inrådan av Ronny på Passagen. Nu finns ju nollsexan fortfarande kvar, så den bör drickas. Vad åt du till?

Björn sa...

Det var nollsexan som släpptes i mars som jag spontanköpte i Passagen. Jag vågade bara köpa en flaska, men kommer nog att köpa någon till för vinet passade mig som hand i handske. Det var min första kontakt med Franken och min första kontakt med tysk riesling över huvudtaget sedan en fullt drickmogen Schloss Vollrads släpptes på SB för kanske fem år sedan. Det finns definitivt utveckling i 2006 Juliusspital Würzburger Stein Riesling GG, även om jag och mina gäster tyckte mycket om den redan nu. Vi drack den till en carpaccio på kallrökt lax och jag tror nog att åtminstone jag klämde fram ett eller annat stön;-)

MMM sa...

Ber om ursäkt om jag kapar tråden lite - men jag måste fråga om ni känner till Barroche Terroir CNDP 2006? Jag såg det i Danmark för 145 DKK - men känner inte igen det från de svenska släppen. Ni som varit där!

MMM sa...

Mitt åt! Ni har ju skrivit om det vinet flera gånger - och det har tydligen inte namnet Barroche som felaktigt utropades i Danmark. Men det verkar vara ett synnerligen bra köp i alla fall.

Finare Vinare sa...

Terroir är gårdens "Jeunes Vignes", enbart grenache.
Vi har testat nollsjuan direkt från tank hos Julien och nollfemman som vi köpte på Erik Sörensen i somras. Nollsexan har vi inte testat, men är förstås extremt nyfikna. 145 DKK, vardå?

Sök på Barroche Terroir i bloggen så ser du vad vi tyckte....

MMM sa...

Det är någon på Vinforum.dk (privatperson) som säljer minst 3 och högst 10 flaskor för 145 DKK styck,

Björn sa...

Apropå Barroche så undrar jag om någon av er har för avsikt att ge vika för korkskruvsångesten och ge sig hän över en flaska Pure 2006 inom kort? Givetvis ska jag göra det själv snart, men jag gillar liksom att läsa om vad ni tycker:-)

Sedan, för att kvadda tråden totalt, vill jag höra om någon av er har koll på var de har La Grola 2004 kvar??? Hos oss har de tagit slut och det är nu 2005 som gäller, men jag känner mig inte alls färdig med 2004.

Finare Vinare sa...

Barroche Pure 2006 ska vi absolut testa inom en snar framtid. Allt annat är omöjligt ;-)

La Grola 2004 såg vi helt nyligen i Mörby Centrum. Finns nog kvar. De bygger om så det är lite rörigt...

Björn sa...

Haha, det var väl rörigt så det räckte även före ombyggnaden. Tack för det. Åker förbi imorgon på väg från kontoret, för jag måste ha:-)

Anonym sa...

Alltid spännande att prova blint men hur ska man egentligen tolka detta med Stürzen? Det var ju en skaplig sågning i april tidigare i år. Är detta ett uttryck för att de kartiga, mineralrika och torra vinerna gjorde att sötman skapade mer i gommen och era sinnen än vad vinet egentligen förtjänade. Tycker jag ofta känner för egen del och ser i provnoteringar att sötman förför lite ohederligt emellanåt och därmed ger höga betyg.

Finare Vinare sa...

Ja, hur ska man egentligen tolka detta med Stürzen!
Rätt pinsamt är det ju onekligen efter vårt avfärdande.
Pratade lite kort med Curt Avermark om vinet och han tyckte att sötman satt lite utanpå, insmickrande är väl en tolkning av innebörden. Och visst är det så på provningar att man kan falla för smicker. Förmodligen har du helt rätt. Först när man verkligen dricker vinet ser man vad det går för, på riktigt. Kräver förmodligen både solnedgång, bryggskvalp och kärlekspartner för att prestera sitt bästa ;-)