Handen på hjärtat, hur ofta travar ni in på er lokala systembutik i akt och mening att leta rätt på något lite vad som helst att dricka till helgen? Vårt svar på den frågan kan säkert uppfattas som både snobbigt och drygt - aldrig. Idag hade vi ett annat ärende till butiken, och så en liten titt i bubbelhyllan. Där stod den.
En bekännelse är på sin plats. Vi är löjligt förtjusta i 1980-talets special club-flaskor. Deras utformning - så attraktivt spolformade och djupt midnattsgröna med lång smäcker hals och smal bas. Precis den typen av buteljer stod det ett litet gäng av där i hyllan, till synes malplacerade bland de andra standardbubblen.
En närmare titt: Blanc de Blancs - ren chardonnay. Grand Cru - de bästa byarna, men givetvis långt ifrån någon garanti. Avize - samma hemvist som Mästaren... salivframkallande, det går inte att komma ifrån. 2004 - en sval och elegant årgång åt det lättare hållet. Brut Nature - noll dosage, en utmaning för vem som helst. Prestige - det vassaste producenten har att komma med.
Ser rätt bra ut, eller hur? Vi missade helt att 2004 Michel Gonet Prestige Brut Nature släpptes i oktober och kan inte minnas att vi läst ett ord om vinet. Producenten har vi heller ingen koll på. Men det är skoj att se så här pass kvalificerade grejor på lokala bolaget i Hornstull. Helt utan förutfattade meningar är det bäddat för en spännande chansning.
Mmm, nosen är oväntat givande! Valnötsskal, citronskal, mandarinskal, mogna äpplen, gott om brödig autolys och mineraler. Attacken i munnen är tät nog med finkalibrig harmonisk mousse, mogen syra och ett skönt fruktfyrverkeri av gul citrus, äppelpaj och valnötter. En antydan till grönhet i det rena, torra slutet och hyfsad längd på smaken. Absolut inte snipigt eller obalanserat.
Vi är helt överens om vad vi tycker - gott som tusan. Bra skumpa till bra pris i många butiker. Det är värt en liten hyllning.
Stragas-Gruppen via SB, 339 kr.
ps. Vi kollar lite vad de svenska vinskribenterna tyckte. Pålitlige champagnetorsken Jansson på Munskänken var riktigt positiv och summerade: "håller balansen trots noll dosage", medan Allt om Mat skrev "en grov champagne med jordiga, beska drag". GP-Grehn får avsluta: "gott, stramt, lagringsbart i många år".
pps. Andrahandsvalet hade nog varit en standardflaska André Clouet eller kanske dito Launois. Helt andra stilar och det är roligare att bli överraskad!
3 kommentarer:
Hej
Jag har faktiskt besökt Michel Gonet och träffat gubbstrutten. Om mästaren är Agrapart, så ligger Gonet på samma gata. Han ärvde 7 ha GC och har nu 40ha GC. Om jag fattade allt rätt så är hans gc en blandning av druvor från Mesnil till Avize. Dessutom har han under sina 50 år som aktiv lyckats lägga under sig 3 slott i Pessac-Leognan om totalt 150ha. Jag provade 1998,2001 och 2004. Alla är väldigt olika i stil. Där 2001 sticker ut med en finfin kritighet. Det fina att besöka Gonet är att han kapitalstark nog att hålla sina egna flaskor i decennier. Dessutom är gubben så gammal att han tycker det är kul att skryta och prata. Ett kul besök var det i alla fall.
Frank - kul rapport om Gonet. "Gubbstrutten" verkar vara en driftig liten imperiebyggare, hela nio småslott i Bordeaux har han skaffat på sig enligt hemsidan.
Agrapart är sannerligen gott men mästaren är förstås Anselme Selosse ;-)
Rättelse, jag provade inte brut nature, bara brut.
Gubben har dessutom köpt ett hus på Avenue de Champagne i Reims.
Jaha, då får man spara pengar till att dricka Selosse då.
Skicka en kommentar