tisdag, januari 18, 2011

3-betygsviner 18 januari





























Upplagd av kl.
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , ,

12 kommentarer:

Hammerhead sa...

2006 La Grola är ett shysst vardagsvin i min smak. Kräver nån timme i karaffen.

19 januari, 2011 08:30
Finare Vinare sa...

2006 La Grola känns mer nyavärlden-orienterad än någon årgång vi tidigare smakat. Söta bärtoner åt cassis-hållet, lite körsbärskärnor samt rätt mycket choklad och vanilj. Extraherat, tätt, fruktigt och kryddigt snudd på eldigt. Tankarna gick faktiskt till argentina och malbec! Inte så tokigt egentligen, med tanke på allt utbyte mellan valpolicella och mendoza...

19 januari, 2011 09:03
Anonym sa...

Turriga!

Minsan, det är på 3-betygsprovningen man hittar denna ikon?
Arigolas kunde tyvärr inte skaka fram denna på räktrålnigen igår i sardinburkssalen på Grand. Den skulle där ha behövts som ett välkommet avbrott från alla uppumpade tanninmonster från Toscana på sedvanliga druvor (och alla tretusen dussinviner).

Ps. Det är som en tanke. Ordverifieringen när jag ska posta börjar med "fat". Fat. Ekfat. Bullriga italienare dopade med små ekfat gör sig bäst i små sällskap eller ensam. Inte alla på en gång. Tillslut smakar allt likadant.

Jag är inte bitter. Bara lite Post-Gamberro-syndrom.

19 januari, 2011 09:38
Finare Vinare sa...

Lugn, du frisknar snart till! Turriga 05 var inte tillnärmelsevis så bra som 04. Ganska hårt extraherad frukt av medelbra klass, inte oväntat massor av chokladiga fat - samt lite mysko övertoner av blomvatten, rosor, askfat, lim och ättiksinläggning. Massor av tuffa uttorkande tanniner och ekbeska i en smak med några inslag av russin. Gissning: Sagrantino Montefalco 05.

Roligt när Italien gör det oväntade och går i motsatt riktning mot vad du beskrev. Vi tänker inte minst på Librandis ljusa och eleganta rödviner på gaglioppo.
Fin drickbarhet där.

19 januari, 2011 09:55
Henrik sa...

Har Librandi någon svensk importör nu? Var ju i Kalabrien 2005 och gillade flera av vinerna - främst Magno Megonio och Duca Sanfelice (ståltank), men även "superkalabresaren" Gravello slank ner.

I övrigt, angående trebetygaren, hur var brunellon från 2005? Sondraian? Nya årgången av le Tense? Omdömen, t o m kortare än Artbergs, tas emot med stor tacksamhet.

19 januari, 2011 10:54
Finare Vinare sa...

Sondraia - NV-cabernet, saftig/syltig med gräs, paprika och kryddiga cederfat. Medhårsvin med alla mätare i medelvärde, balanserat så att säga. Mycket gissningar på USA, Chile och Sydafrika - nya världen tycks ha öppnat en liten koloni i Bolgheri. Inte vår grej.

Le Tense - inte lika bra som 06an, inte samma tanninstruktur. De flesta gissade pinot noir, vi också! Men inte från Nourgogne utan Trentino/Alto Adige.

Librandi har ingen importör vilket är väldigt synd! Alla deras viner är ju riktigt bra och inte alls ekade, utom lite diskret i Gravello. Billiga dessutom.

19 januari, 2011 11:06
Finare Vinare sa...

Var f*n ligger Nourgogne förresten?

19 januari, 2011 11:07
Anonym sa...

Norr om Nrhone och sydväst om Nordeaux? Långtifrån Noire hursomhelst.

19 januari, 2011 13:20
Henrik sa...

Okej, tack. En gammal kockkompis hade testat Sondraian till en bistecca och rekommenderade den.
Han har å andra sidan en viss faiblesse för Australien i dess allra maffigaste former, så det var trevligt att få besked. Alla medhårsmätare på elva kan man väl stå ut med, men inte när man betalar +300 spänn själv ...

Synd på le Tense och Librandi. Gravello har funnits i BS någon gång anno dazumal, men minns inte vem som hade den.

19 januari, 2011 17:32
Anonym sa...

I Castei ripasso ,06,07 tycker jag var trevlig, med en lite egen karaktär och inslag av ruttna jordgubbar, solvarm halm och marsipan.

Krävde lååång luftning för att visa upp sig. Vad tyckte ni om 08:an?

Anders N

19 januari, 2011 22:51
Finare Vinare sa...

2008 I Castei Valpolicella Ripasso:

Medelljust granatröd. Läder och örter med tydliga drag åt garrigue-hållet. Söt röd frukt av jordgubbar och hallon. Ingen märkbar ek, möjligen lite vanilj. Smula brettigt med plåster/stall. Gräs och lätt blommiga övertoner.

Saftig rödfruktig smak med fin örtighet. Frisk syra och måttliga tanniner som märks i slutet. En viss värme, men också uppfriskande mineraler. Lite tunt i slutet men elegant och gott!

Gissningsvis rhône, grenachedominerat från sval årgång som 2008, men som sagt trevligt och - när vi fick veta pris och ursprung - mycket vin för pengarna.

19 januari, 2011 23:11
Anonym sa...

Drack Voerzios barbera härom veckan och blev oerhört förtjust i dess underbart friska körsbärsfrukt. Nyfiken på vad ni tyckte. Bästa barberan jag druckit (okej, jag är 26 och behöver ett par år till av erfarenhet, men jag jobbar på SB och provar mycket vin). Har två flaskor som ska få ligga ett tag, det är så gott nu bara, få se hur länge jag kan vänta.

Tack för en bra blogg!

20 januari, 2011 19:54

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)