Just det, cellar thinning. Nyårslöften bör inte vara allför knepiga att leva upp till, vårt var helt enkelt att röja upp i källaren. Udda flaskor lever farligt, en och annan gammal bloggdarling spökar kvar i enstaka exemplar. Det ska bli lite kul att se hur de står sig, och hur våra intryck står sig.
Sista flaskan ut, alltså. Leverad direkt från källaren vid 12 grader, en snabb vända i karaffen så kör vi. Första attacken mot nosen ger rätt mycket gräddkola, lakritsremmar och kaffekaramell. I nästa våg får vi precis de förväntade dragen av stallbacke, rostigt järn och grusjord som dominerade bloggosfärens beskrivningar när det begav sig - kul att mineralerna slår igenom så pass bra i ett lite enklare vin. Den plommontonade frukten för tankarna till merlot trots att cabernet sägs dominera, utan att vi hittar den riktiga definitionen. Undervegetation, örter, ceder och bläck kompletterar doftintrycken.
En mjuk entrématta rullas ut i munnen, trevligt nog med en läskande syra, men vinet biter strax ifrån och bjuder oväntat bra grepp med örtiga tanniner och grusmineraler. Smaken är sötare och mer insmickrande än vi minns den, och tillsammans med fet tobak och den myckna saltlakritsen smakar vinet ungefär som ettans snus. Snus med lite mintchoko i avslutningen. Det är omedelbart gott, men också en smula kletigt om man ska vara kritisk. Massor av fat. Moget men absolut inte över kullen än.
2004 La Tour de By är nog ungefär så bra som vi minns det - och det är ju glädjande. Betyget måste ändå justeras ned, men det är snarare vi som förändrats och blivit mer krävande allteftersom nya uppenbarelser har flyttat om perspektiven. Bristsituationen från 2007 är löst - vill man ha tag i hyggligt prissatt vardagsbordeaux är det bara att vända sig till en tysk nätbutik som Gute Weine eller Axel Buess. Men halvindustriell bordeaux i 150-kronorsklassen har det inte lätt mot hantverksmässiga konkurrenter från områden som Languedoc-Roussillon eller Loire, så är det bara. I ett bordeaux-perspektiv är det dock fortfarande "good value". Slutligen en positiv sak till - här finns fortfarande en framtid om man lagrar kallt, upp till fem år borde inte vara något problem.
ps. Den definierade cabernetfrukten vi saknade, den fanns i gårdagens vin.
pps. Någon som smakat senare årgångar?
15 kommentarer:
Fick prova nollsexan blint i december. Oren, blurrig otrevlig doft, anemisk och kärv i munnen. En skugga av nollfyran...
Anemisk?
Hur smakar låga hemoglobinvärden?
:-)
Så tyckte inte jag att jag upplevde den när jag provade...
http://docwine.blogspot.com/2010/03/2006-chateau-la-tour-de-by.html
Inte på något sätt bvandrad bland Bordeaux:er, men jag gillade det.
/VoV
En doktorfråga till: kan ett vin smaka järn, blod och köttsafter och samtidigt vara anemiskt?
Om anemiskt betyder fattigt på kropp och extrakt uteslutet det ju inte att man hittar den järniga mineraltonen?
;-)
I det här fallet handlade det om en trött, blek och tunn patient med uppenbar järnbristanemi. Unknad snarare än rostiga järnbalkar, nollfyrans blod och köttsafter lyste med sin frånvaro. Med tanke på hur mycket jag gillade nollfyran så var det en rejäl besvikelse när etiketten kom fram...
Men köp gärna en flaska själva för att kolla, själv lägger jag pengarna på något annat...
Låt oss säga att frågan mest är akademiskt intresse...
Nu är det ju nollsjuan som ska ut i butiker, stalltipsen är väl knappast positiva. Nån som smakat den då?
Aha, om man tänker sig flickvampyren i "Låt den rätte komma in", när hon inte har ätit på länge och börjar lukta illa.
Det vinet måste provas!
Trött, blekt och tunt med unkna värderingar?
The thin white duke! Ett Bowie-vin!
Hallå där!
Bowies thin white duke-period måste väl ändå anses preskriberad nu?
Åtminstone vad gäller värderingarna - musiken håller än, om än inte inte lika bra som Ziggy, Hunky Dory, Aladdin Sane och Diamond Dogs.
http://www.youtube.com/watch?v=dE4Mu_cZcIA&feature=related
Och Mick Ronson, vilken fantastisk gitarrist.
Vad gäller Tour de By, jag har en 04 kvar som jag knappt vågar titta åt längre - får utsätta den för en korkskruvspogrom snarast låter det som.
Och nya årgångar säger jag pass på - tack för the heads up, Franko.
En Tour de By får ju inte vara anemisk, i alla fall inte för den som läst Drucket om 04:an ...
Som av en ren tillfällighet smakade Easy Drinker TF en 2007 just igår. Den var blytung. Rapport finns här: http://easydrinking.blogspot.com/2011/01/la-tour-on-tour.html
Den första blytunga nollsjuan från bordeaux?
Helt rätt FM, den var tyngre än Ozzy men lättare än Orvar Säfström.
Och som svar på FVs fråga: ja.
/TF
Hej! Drack 04:an på julafton och blev ganska besviken.
Allt blod, svett och stall var som bortblåst. Vad hade hänt under de två år som gått? Tog sig något ett par timmar senare men inte mycket. Provade 2004 Rollan de By under julhelgen och det var andra grejer det - om än något överprisad förstås.
Mvh Jocke P
Hej FV, inte alldeles oväntat har jag provat 06an (ett par ggr) och 07an (en gång, litet smakprov). Jag gillade 06an, även om den kändes lite modernare en 04an (som jag tyckte var rätt old-school bruks-Medoc). 07an var däremot inget att reka, alltför tunn frukt. Men Rollan de By 2005 åker förstås åttor runt Tour de By 06. Såvitt jag vet fanns aldrig Tour de By 05 på SB, vore kul om 09an hittar hit så småningom, den lär bli bra. MVH - Vintresserad
Skicka en kommentar